Årsrapporten för övervakningen av kikhosta (pertussis) beskriver utfallet av antal rapporterade fall av kikhosta för alla åldersgrupper med förstärkt övervakning av kikhosta hos barn och ungdomar som pågått i Sverige under arton års tid. Rapporten beskriver i detalj förekomst av kikhosta utifrån ålder, vaccinationsstatus och sjukdomsbörda med särskilt fokus på barn yngre än ett år. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för forskare och vårdgivare. Målgruppen för årsrapporten är personal inom smittskydd, hälso- och sjukvårdspersonal, och då särskilt personal inom mödravård, barnhälsovård och barnsjukvård samt primärvård och smittskyddsenheter.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Sverige har under flera decennier haft hög vaccinationstäckning och god kontroll av de flesta sjukdomar som man vaccinerar mot i det nationella vaccinationsprogrammet. Efter att allmän vaccination mot kikhosta återinfördes i Sverige 1996, i ett schema med doser vid 3, 5 och 12 månaders ålder minskade antalet rapporterade fall av kikhosta dramatiskt, men incidensen var fortfarande högst bland spädbarn yngre än sex månader. Efter flera år med stabil låg incidens sågs sommaren 2014 en ökning av rapporterade fall av kikhosta i alla åldersgrupper och hos spädbarn under 1 års ålder rapporterades 121 fall. Antal rapporterade fall i alla åldersgrupper minskade under år 2015 (n=582) jämfört med år 2014 (n=688), men låg fortfarande på en högre nivå än under perioden 2009–2013 (n=234 i medeltal).

Ökning av incidensen av kikhosta i Sverige under 2014-2015 var svår att förutsäga, eftersom den inte föregicks av sjunkande vaccinationstäckning och inte heller av någon tydlig föregående ökning i någon av åldersgrupperna. Om denna ökning är en övergående del av ett naturligt cykliskt mönster eller om den kommer kvarstå kan utvärderas i framtida övervakning. Ökningen i äldre åldersgrupper och kikhostefall hos fullt vaccinerade äldre barn och ungdomar kan vara orsakat av att vaccinet inte ger fullständigt skydd mot sjukdomen och att skyddets varaktighet är kort.

Kikhosta är en allvarlig sjukdom för spädbarn och svårast för de allra yngsta som ännu inte har fått sina första doser av kikhostevaccin. Spädbarn hade den högsta rapporterade incidensen år 2015 (73.4/100.000), vilket motsvarade 85 fall. Huvuddelen av spädbarnen (72%) fick kikhosta före fem månaders ålder och 60% var ovaccinerade. Den höga förekomsten av kikhosta hos spädbarn förklaras därför till stor del av att de flesta spädbarn insjuknat innan de hunnit få en eller två doser av kikhostevaccin. Spädbarn smittas ofta av någon i nära omgivning men även fall med okänd smittkälla förekommer. Under 2015 vårdades 41 spädbarn på sjukhus. Den åldersspecifika incidensen för sjukhusvård i samband med kikhosta var högst för spädbarn yngre än 3 månader gamla, 120.8/100.000. År 2014 avled två spädbarn av kikhosta och år 2015 avled ett spädbarn, alla var yngre än en månad gamla och ovaccinerade. Rapporten visar att redan den första vaccindosen vid tre månaders ålder medförde en mindre risk för svår sjukdom och därmed färre sjukhusinläggningar och färre komplikationer jämfört med ovaccinerade spädbarn. Nittio procent av spädbarn yngre än tre månader hade attackvis hosta i 21 dagar eller mer och vaccination med en dos kikhostevaccin minskade signifikant denna tidsperiod (p<0.001). Dessutom visar rapporten att en dos kikhostevaccin gav ett signifikant ökat skydd mot andra kikhosterelaterade komplikationer (p=0.035) hos 3-12 månader gamla spädbarn jämfört med ovaccinerade.

Internationella publikationer visar att ökningen av kikhosta är ett problem även i andra länder såsom USA och Storbritannien. Med nuvarande acellulära kikhostevacciner kommer kikhosta vara en fortsatt hälsorisk för spädbarnen och nya strategier för att skydda spädbarnen bör utvecklas. Data från denna rapport visar att boosterdosen vid 5-6 års ålder som infördes i det nationella vaccinationsprogrammet 2007 har betydelse för att minska risken för kikhosta hos spädbarn, trots ökningen under 2014 och 2015. För att ytterligare minska incidensen av kikhosta och risken för smittspridning, kommer en boosterdos att ges till ungdomar i 14-16 års ålder med början år 2016. Folkhälsomyndigheten har även under 2016 publicerat rekommendationer till hälso- och sjukvården med mål att minska kikhosta hos spädbarn. Rekommendationerna är grundade på en systematisk utvärdering av olika strategier, resultat från den förstärkta uppföljningen av kikhosta samt en hälsoekonomisk analys.

Betydelsen av ändringar i vaccinationsprogram och förstärkning av rekommendationer, kommer att kunna utvärderas i den framtida förstärkta övervakningen av kikhosta. Resultat från denna övervakning kommer att utgöra viktig grund för det fortsatta arbetet att minska kikhosta i samhället och särskilt hos spädbarn.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2016
  • Antal sidor: 172
  • Artikelnummer: 16109