Årsrapporten för övervakningen av kikhosta (pertussis) beskriver utfallet av antal rapporterade fall av kikhosta för alla åldersgrupper med förstärkt övervakning av kikhosta hos barn och ungdomar som pågått i Sverige under sjutton års tid. Rapporten beskriver i detalj förekomst av kikhosta utifrån ålder, vaccinationsstatus och sjukdomsbörda med särskilt fokus på barn yngre än ett år. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för forskare och vårdgivare. Målgruppen för rapporten är forskare, barnläkare, samt personal inom barn- och mödrahälsovård.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Efter flera år av stabilt låg förekomst av kikhosta (Bordetella pertussis) i Sverige rapporterades under år 2014 en trefaldig ökning i majoriteten av åldersgrupperna med totalt 688 fall av kikhosta. Liksom tidigare år hade barn som var yngre än ett år (spädbarn) under 2014 den högsta incidensen (105.3 fall per 100.000 individer) och huvuddelen av spädbarnen (85 procent) fick kikhosta före fem månaders ålder. Majoriteten av spädbarnen som var yngre än tre månader, var ovaccinerade, vårdades på sjukhus och drabbades av komplikationer. Under 2014 rapporterades två dödsfall i spädbarnsgruppen till följd av kikhosta.

Redan den första vaccindosen vid tre månaders ålder medförde en mindre risk för svår sjukdom och därmed färre sjukhusinläggningar och färre komplikationer jämfört med ovaccinerade spädbarn. Mellan 80 och 90 procent av alla spädbarn med kikhosta, 0-5 månader gamla, får antibiotika, men med en genomsnittlig tid på 12 dagar mellan symtomdebut och behandlingsstart talande för att uppmärksamheten på kikhosta behöver förbättras. Preliminära data i denna rapport visar att om mamman är en av de troliga smittkällorna har barnet större risk att insjukna tidigare och därmed med ökad risk för allvarlig kikhosta. Utifrån ändringar i det nationella vaccinationsprogrammet har incidensen av kikhosta hos spädbarn jämförts i tre tidsperioder. Data från denna analys visar att boosterdos vid 5-6 års ålder som infördes i det nationella vaccinationsprogrammet 2007 har en fortsatt betydelse för att minska risken för kikhosta hos spädbarn, trots ökningen under 2014.

Under 2014 ökade både antalet fall och incidensen av kikhosta trefaldigt, i jämförelse med 2013. Det är viktigt att notera att den tidigare observerade låga incidensen från 2009 nu upphörde. Ökningen av kikhosta var svår att förutsäga, eftersom den inte föregicks av sjunkande vaccinationstäckning och inte heller av någon tydlig föregående ökning i någon av åldersgrupperna. Följande år av övervakning kommer visa om ökningen av kikhosta under 2014 var del av ett cykliskt förlopp eller om ökningen blir bestående.

Internationella publikationer och data från denna uppföljning visar att ökningen av kikhosta är ett stort problem och med nuvarande acellulära vacciner behövs flera olika strategier användas för att skydda spädbarn mot kikhosta. För att minska prevalensen av kikhosta och risken för smittspridning, kommer en boosterdos att ges till ungdomar i 14-16 års ålder med början under 2016. Folkhälsomyndigheten kommer dessutom under 2016 publicera förstärkta rekommendationer med mål att ytterligare minska kikhosta hos spädbarn. Betydelsen av ändringar i vaccinationsprogram och förstärkning av rekommendationer, kommer att kunna utvärderas i framtida förstärkt uppföljning av kikhosta och utgöra viktig grund för det fortsatta arbetet att minska kikhosta i samhället och särskilt hos spädbarn.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2016-05-09
  • Antal sidor: 159
  • Artikelnummer: 16026