Intressenter både inom och utanför Folkhälsomyndigheten frågar allt oftare om det går att använda sociala medier för att mäta sjukdomsförekomst i samhället. I Smittskyddsinstitutets rapport ”Betydelsen av sociala medier för beslut om vaccination” pekade man t.ex. på behovet av mer kunskap kring hur svenska hälso- och sjukvårdsmyndigheter kan använda sociala medier som verktyg i sitt arbete på bästa sätt.

Av denna anledning publicerar vi denna kunskapssammanställning som också går igenom vad sociala medier är och vilka som finns i dag. Rapporten vänder sig till personer som är intresserade av möjligheten att använda sociala medier för att följa epidemiologiska trender i samhället.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Rapporten fokuserar på möjligheten att använda sociala medier som datakälla för att övervaka olika epidemiologiska trender. Resultatet bygger på en litteraturöversikt.

De flesta studier som ingår i översikten inriktades på antingen Twitter eller Facebook (förutom ett fåtal bloggwebbplatser). Twitteranvändare visade sig twittra om många olika hälsorelaterade ämnen, t.ex. fysisk aktivitet, cancer, neurologiska sjukdomar, tandvärk och användning av antibiotika. Studier rörande Facebook klassificerades utifrån om uppgifterna kom från grupper eller sidor. Ändamålet med Facebookgrupper var forskning, förebyggande vård, stöd, ökad medvetenhet, insamling av pengar eller marknadsföringsaktiviteter. Facebooksidor däremot var mer fokuserade på marknadsföring än på patientstöd och information.

Självmord är i åldrarna 10–44 år en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och förekomsten går att studera med hjälp av data som samlats in från Twitter. Dessutom finns en korrelation mellan användarnas aktiviteter på Facebook och depression, vilket pekar på en möjlighet att i framtiden kunna använda denna källa för att upptäcka nya riskgrupper för självmord. Realtidsdetektion och övervakning av influensautbrott med hjälp av Twitter visade sig vara nästan lika exakta som de traditionella övervakningssystemen.

Sociala medier-plattformar är populära och kan ge realtidsdata för att övervaka olika epidemiologiska trender. Det finns dock några hinder i form av irrelevanta data, etiska aspekter och sätten att samla data. Det finns alltså betydande samband mellan data från sociala medier om vissa sjukdomar och data från de traditionella övervakningssystemen. Vår slutsats är att sociala medier kan användas som en kompletterande datakälla men att de knappast kan ersätta de traditionella systemen.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2015-06-09
  • Antal sidor: 40
  • Artikelnummer: 15017