Detta dokument, som har baserats på tillgänglig dokumentation, har som huvudsyfte att ge en översiktlig kunskap om bältrosvaccinet och bältrosvaccinationer och ge en vägledning till hälso- och sjukvården och särskilt läkare vid bedömning av behovet av vaccination mot bältros.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Socialstyrelsens slutsats är att ett ställningstagande om att vaccinera med Zostavax för att förebygga bältros och bältrosassocierad postherpetisk neuralgi, samt lämplig tidpunkt för vaccinationen, bör ske efter en individuell bedömning med beaktande av:

  • vaccinets indikation och kontraindikationer
  • den ökande risken för bältros och postherpetisk neuralgi med ökande ålder
  • individuella riskfaktorer utöver ålder för att utveckla bältros och dess komplikationer
  • den avtagande effekten av vaccination över tid och möjligen även sämre effekt av vaccination vid högre ålder.

Risk att få bältros

Bältros orsakas av varicella zoster-virus och beror på reaktivering av virus efter en tidigare genomgången vattkoppsinfektion. I Sverige drabbas årligen cirka 30 000 personer av bältros, varav cirka 10 procent får postherpetisk neuralgi (PHN) med svår smärta, som kvarstår mer än tre månader.

Risken att få bältros, liksom påföljande komplikationer, ökar med stigande ålder, liksom behovet av sjukhusvård. Ungefär en av fyra beräknas få bältros någon gång i livet, men efter 85 års ålder har mer än hälften haft bältros.

Andra sjukdomar utgör också en ökad risk att få bältros. Detta gäller bl.a. patienter med sjukdomar som påverkar det cellulära immunförsvaret och patienter med autoimmuna sjukdomar, med eller utan immunsuppressiv behandling,

Vaccin mot bältros

Det finns ett godkänt vaccin mot bältros och PHN, Zostavax. Vaccinet har visats ge skydd både mot bältros och PHN och dessutom reducera sjukdomsbördan genom att minska svårighetsgraden och förkorta tiden för akut och kronisk smärta, när det getts till individer över 50 år. Vaccineffekten hos de äldsta individerna jämfört med de yngre var likvärdig avseende incidens av PHN, men lägre avseende effekt på incidens av bältros.

Biverkningar av vaccinet är vanligen milda och övergående reaktioner vid injektionsstället, medan allvarliga reaktioner är sällsynta.

Kunskapsluckor

Långtidsstudier har påvisat en successivt avtagande skyddseffekt av vaccinet och efter tio år finns det hittills inga data. Effekten av en påfyllnadsdos är inte utvärderad. Därmed är det svårt att bedöma vid vilken ålder vaccinet bör ges för att skydda de som bäst behöver det.

Vaccinets säkerhet och effekt för utvalda grupper med nedsatt immunförsvar, vilka är i störst behov av skydd mot bältros, är bara delvis undersökt.

Bläddra och läs

  • Författare: Socialstyrelsen
  • Utgivningsår: 2014
  • Antal sidor: 29
  • Artikelnummer: 2014-11-25