Vägledning för kommunernas granskning av ansökan om tillstånd för att sälja tobaksvaror

Publicerad: 8 juli 2019Uppdaterad: -Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

Vägledningen vänder sig till kommunala handläggare som utreder ansökningar om tillstånd att sälja tobaksvaror. Utredningarna kan avse tillstånd till både detaljhandlare och partihandlare.

Vägledningens syfte är att skapa en likartad handläggning, oavsett var i landet ansökan lämnas in. Detta sker genom definition och vägledning inom vissa begrepp och ger allmän vägledning avseende vilka detaljer som handläggaren kan granska i en ansökan.

1. Bakgrund

Lag om tobak och liknande produkter börjar gälla den 1 juli 2019

Den 1 juli 2019 införs en ny lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter (LTLP). Lagen syftar till att begränsa de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och liknande produkter samt med exponering för rök från tobak och liknande produkter.

Syftet är även att motverka illegal handel med tobaksvaror. För att motverka den illegala handeln införs en tillståndsplikt för att sälja tobaksvaror. Detaljhandel och partihandel med tobaksvaror får bedrivas endast av den som har tillstånd. Ansökan om tillstånd prövas av kommunen.

Vägledningens syfte

Syftet med vägledningen är att skapa förutsättningar i kommunerna för en enhetlig och rättssäker handläggning och utredning av ansökningar om tillstånd att sälja tobaksvaror. Vägledningen syftar vidare till att vara ett stöd för kommunerna när de prövar ansökan om tillstånd för detalj- eller partihandel.

Laghänvisning – tillståndsplikt att sälja tobaksvaror

Tillståndsplikten regleras i 5 kapitlet i LTLP.

Endast den som har tillstånd får bedriva detaljhandel eller partihandel med tobaksvaror (5 kap. 1 § LTLP).

Med detaljhandel menas försäljning till konsumenter. Med partihandel menas annan försäljning än detaljhandel, t.ex. försäljning till detaljhandeln eller andra partihandlare (1 kap 3 § LTLP).

Tillstånd krävs inte för detalj- eller partihandlare som varken har säte eller fast driftställe för näringsverksamhet i Sverige (5 kap.1 § LTLP).

Ett tillstånd kan gälla för en viss tid eller tills vidare. Om den som ansöker om tillstånd avser att bedriva detaljhandel från ett försäljningsställe, ska tillståndet avse försäljningsstället (5 kap. 1 § LTLP).

Med försäljningsställe menas en viss lokal eller ett annat avgränsat utrymme för detaljhandel(1 kap 3 § LTLP).

Ett tillstånd att sälja tobaksvaror får endast meddelas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i lagen (5 kap. 2 § LTLP).

Ansökan ska vara skriftlig. Tillstånd för detaljhandel meddelas av den kommun där försäljningsstället är beläget. Tillstånd för partihandel meddelas av den kommun där det företag som vill bedriva sådan handel har sitt säte. Om företaget saknar säte i Sverige, meddelas tillståndet av den kommun där företaget har ett fast driftställe (5 kap. 3 § LTLP).

Om ansökan avser en detaljhandel, får kommunen inhämta yttrande från Polismyndigheten. Om ansökan avser en partihandel, ska kommunen inhämta yttrande från både Polismyndigheten och Tullverket (5 kap. 4 § LTLP).

Övergångsbestämmelser för detaljhandeln

En detaljhandlare som före den 1 juli 2019 har anmält försäljning av tobaksvaror enligt tobakslagen (1993:581) (TL) får fortsätta att bedriva sådan försäljning, om handlaren senast den 1 november 2019 ansöker om tillstånd för försäljning enligt lagen om tobak och liknande produkter.

Försäljningen får efter en sådan ansökan fortsätta i avvaktan på kommunens beslut. För försäljning som sker innan tillståndsmyndigheten har meddelat sitt beslut, gäller bestämmelserna i tobakslagen.

Övergångsbestämmelser för partihandeln

Partihandel med tobaksvaror får bedrivas utan tillstånd fram till den 1 november 2019. Om en ansökan om tillstånd för partihandel har kommit in till kommunen före detta datum, får verksamheten fortsätta till dess att beslut har meddelats. Partihandlare har inte omfattats av anmälningsplikten enligt TL.

2. Allmänt om prövningen

Endast den som utifrån personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt anses vara lämplig att utöva verksamheten i enlighet med lagen, ska beviljas ett tillstånd (5 kap. 2 § LTLP).

Kommunen ska fatta beslut i ett ärende om försäljningstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har kommit in till kommunen. (4 kap.1 § förordning (2019:223) om tobak och liknande produkter.

När en ansökan är komplett ska handläggaren skicka ett mottagningsbevis till den som har ansökt om tillstånd (4 kap. 2 § förordning om tobak och liknande produkter).

Kommunen får besluta att förlänga handläggningstiden, om det är nödvändigt på grund av utredningen. Handläggningstiden får förlängas med högst fyra månader och kommunen ska meddela den som ansöker om försäljningstillstånd om förlängningen innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut (4 kap. 1 § förordning om tobak och liknande produkter).

Definition av försäljningsstället

Ett försäljningsställe är en viss lokal eller avgränsat utrymme för detaljhandel. Definitionen av detaljhandel är att försäljningen ska ske till konsumenter (1 kap. 3 § LTLP).

Det innebär att den som enbart har webbutik och som vänder sig till konsumenter ses som detaljhandel, men är inte ett försäljningsställe. Inte heller partihandlare omfattas av definitionen av försäljningsställe.

Behövs separata tillstånd för den som bedriver försäljning både via försäljningsställe och webbutik?

Folkhälsomyndigheten gör bedömningen att om den som ansöker om tillstånd avser att bedriva detaljhandel från ett försäljningsställe, ska tillståndet avse försäljningsstället.

Folkhälsomyndigheten bedömer att om ett företag ska sälja både via ett försäljningsställe och försäljning via internet bör det räcka med ett försäljningstillstånd. Detta under förutsättning att försäljningen via internet är knuten till ett försäljningsställe med tillstånd.

Definition av personer med betydande inflytande

Ett tillstånd får beviljas endast den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. När det gäller en juridisk person måste lämplighetskraven även riktas mot personer med betydande inflytande (PBI) i rörelsen.

En person anses vara person med betydande inflytande om denna har någon form av inflytande på verksamheten. Det kan vara genom att personen har ekonomiskt inflytande, eller om personen har ett inflytande via beslutsfattande på olika nivåer. Inflytandet kan vara både formellt och informellt.

När det gäller en juridisk person, bör lämplighetskraven även riktas mot den eller de personer som anses vara en PBI. Som exempel på PBI nämns i förarbetena till LTLP verkställande direktör, styrelseledamot, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande inflytande (prop. 2017/18:156 s. 191). I förarbetena framgår också att även en annan ekonomisk intressent bakom en rörelse kan komma att innefattas av prövningen (prop. 2017/18:156 s. 191).

Bulvanförhållanden

Det är viktigt att vara uppmärksam på ansökningar där sökanden kan företräda någon som vill undandra sig prövning, dvs. när det är fråga om ett s.k. bulvanförhållande. Exempel på situationer när en närmare utredning bör göras, är bland annat när en sökande inkommer med en ansökan efter att en närstående (släkting, före detta kompanjon eller liknande) bedömts som olämplig eller när den personkrets som redovisats i ansökan återkommande ändras. Vidare bör uppmärksammas när en person som i ansökan inte är redovisad som PBI i rörelsen ändå har undertecknat viktiga handlingar eller om personen är den som upprätthåller kontakten med kommunen.

3. Läsanvisning

I detta kapitel beskrivs hur vägledningen är uppbyggd.

I kapitel 4.1 beskrivs hur en bedömning kan göras, om en ansökan innehåller fullständiga uppgifter om den sökande.

I kapitel 4.2 beskrivs hur den personliga lämpligheten kan bedömas.

I kapitel 4.3 redogörs för hur den sökandes ekonomiska skötsamhetkan bedömas.

I kapitel 4.4 beskrivs hur finansiering av verksamheten kan bedömas.

I kapitel 4.5 beskrivs bedömningen av egenkontrollprogrammet.

I det avslutande kapitlet 4.6 framgår att kommunen ska skicka tillståndsbeslut till bl.a. Folkhälsomyndigheten.

Bilden visar vilka bedömningssteg en tillståndsansökan ska gå igenom. Bedömningsstegen beskrivs i text i de följande kapitlen.

4. Granska och bedöm ansökan

Det är kommunen som har ansvaret för att ärendet blir tillräckligt utrett.

Vilka uppgifter som begär in styrs till stor del av kommunen själv beroende på vilka uppgifter som kommunen anser sig behöva för att fullgöra sin utredningsskyldighet.

Det ska inte vara någon skillnad på om den som ansöker om tillstånd söker för viss tid, eller tills vidare (se prop. 2017/18:156 till LTLP s. 190). Samma krav ska ställas på den sökande när det gäller personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

Prövningen av tillstånd att sälja tobaksvaror liknar den prövning som görs för att få serveringstillstånd enligt alkohollagen. Av förarbeten till LTLP framgår att 5 kap. 2 § LTLP som reglerar vandelsprövningen är utformad med 8 kap. 12 § första stycket alkohollagen (2010:1622) som förebild. (prop. 2017/18:156 s. 191).

4.1 Bedöm om ansökan innehåller korrekta uppgifter om den sökande

En ansökan ska vara skriftlig (5 kap. 3 § LTLP).

Är ansökan inlämnad till rätt kommun?

Detaljhandel
  • Ett tillstånd för detaljhandel ska meddelas av den kommun där försäljningsstället är beläget.
  • Om försäljningsställe saknas, t.ex. vid internetförsäljning, meddelas tillstånd av den kommun där företaget som vill bedriva sådan handel har sitt säte eller, om företaget saknar säte inom landet, av den kommun där företaget har ett fast driftsställe.

Kommunen ska meddela ett tillstånd per försäljningsställe när det gäller detaljhandel.

Med begreppet fast driftställe menas en stadigvarande plats för affärsverksamhet, varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Definitionen är hämtad från inkomstskattelagen till vilken man hänvisar i förarbetena till LTLP (se prop. 2017/18:156 s. 58).

Partihandel
  • Ett tillstånd för partihandel meddelas av den kommun där det företag som vill bedriva partihandel har sitt säte eller, om företaget saknar säte inom landet, av den kommun där företaget har ett fast driftsställe.

Ett tillstånd för partihandel gäller generellt. Det innebär att det inte är knutet till en särskild plats. En partihandlare har inget försäljningsställe. Om en partihandlare avser att bedriva detaljhandel, ska denna ansöka om tillstånd för detaljhandelsförsäljning (se prop. 2017/18:156 s. 61).

Är ansökan undertecknad av rätt person och är uppgifterna riktiga?

Om sökanden är en enskild näringsidkare dvs. en fysisk person, är denna behörig att underteckna ansökan.

Om sökanden är en juridisk person, till exempel ett aktiebolag, handelsbolag eller en ekonomisk förening, bör kontrolleras att den person som undertecknat ansökan är behörig att företräda den juridiska personen.

Uppgifter om behöriga företrädare kan inhämtas från Bolagsverket.

Granskningstips
  • Har ansökan lämnats in till rätt kommun?
  • Innehåller ansökan fullständiga uppgifter om sökandes namn och adress, telefonnummer, e-post samt organisations- eller personnummer?
  • Kontrollera att ansökan har undertecknats av rätt person.

4.2 Bedöm sökandens personliga lämplighet

Lämpligheten bör prövas i vid mening. Bedöm samtliga inkomna handlingar. Om exempelvis utdrag från belastningsregistret och yttrande från Polismyndigheten har begärts in ska bedömningen grunda sig på dessa underlag. När en juridisk person ansöker om försäljningstillstånd bör lämplighetsprövningen avse såväl den juridiska personen som den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen.

När en partihandlare ansöker om tillstånd ska både Polismyndigheten och Tullverket yttra sig om lämpligheten (5 kap. 4 § LTLP).

Uppgifter ur belastningsregistret

Om den sökande finns med i belastningsregistret, bör en bedömning göras av om det brott som den sökande har dömts för påverkar lämpligheten. En bedömning måste göras i varje enskilt fall utifrån brottets art, svårighetsgrad och relevans för sökandens lämplighet att bedriva tobaksförsäljning.

I förarbetena nämns några typer av brottslighet som är särskilt allvarliga:

  • brott som har anknytning till rörelsen,
  • ekonomisk brottslighet,
  • tobaksrelaterad brottslighet.

Även annan brottslighet kan ha betydelse vid prövningen.

Karenstid för tidigare brottslighet

En individuell prövning bör göras av varje enskild ansökan. Karenstiden kan variera med hänsyn till bland annat brottets art. Karenstiden bör bedömas utifrån förhållanden in det enskilda fallet, dvs karenstiden måste kunna variera med hänsyn till bl.a. brottets art (prop. 2017/18:156 s. 63).

Yttranden från Polismyndigheten och Tullverket

Vid beslut om tillstånd för detaljhandel, är det frivilligt att inhämta ett yttrande från Polismyndigheten.

Vid beslut om tillstånd för partihandel, ska yttranden inhämtas från Polismyndigheten och Tullverket.

Polismyndigheten samt Tullverket får i varje enskilt fall bedöma vilka uppgifter de lämnar ut. Myndigheterna ska yttra sig om sökandens allmänna lämplighet för verksamheten och ska i sina yttranden redovisa de omständigheter som ligger till grund för deras bedömning (5 kap. 4 § LTLP).

De yttranden som inhämtas måste kommuniceras med sökanden, enligt 25 § förvaltningslagen (2017:900).

Sekretess

I ärenden om tillståndspliktig tobaksförsäljning gäller sekretess hos kommunen för uppgifter om personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgifterna röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende om tillstånd enligt 30 kap. 20 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Denna paragraf innebär att tillståndsbesluten är offentliga hos kommunen.

Granskningstips
  • Finns/behöver det kontrolleras uppgifter om sökanden i belastningsregistret?
  • Bedöm eventuell tidigare brottlighet.
  • Bedöm vilken karenstid som är lämplig vid tidigare brottslighet.
  • Behövs yttrande från Polismyndigheten vid ansökan för detaljhandel?
  • Kontrollera PBI.

4.3 Bedöm sökandens ekonomiska skötsamhet

En samlad bedömning bör göras av den sökande och samtliga PBI samt de bolag dessa har varit engagerade i gällande ekonomisk skötsamhet. Framförallt bör kontrolleras hur dessa har skött sina åtaganden gentemot det allmänna.

Bolagsverket och flera av kreditupplysningsföretagen har information om både nuvarande och historiska engagemang.

Bedöm:

brister i ekonomi som rör näringsverksamhet

brister i betalning av skatter och avgifter till det allmänna.

Skatter

Vid bedömning av ekonomin kan uppgifter ur skattekontot vara intressant. Av dessa uppgifter framgår bl.a. antalet betalningsuppmaningar och betalningskrav. Vid bedömning av uppgifterna bör hänsyn tas till hur lång tid som förflutit mellan uppkomna betalningsuppmaningar samt om kraven varit av betydande belopp. Avseende skattekontoskulder som skickats vidare till Kronofogden bör en liknande bedömning göras.

Påförda kontrollavgifter av Skatteverket kan vara en försvårande omständighet som bör beaktas vid en helhetsbedömning. En brist i skattekontot bör dock inte per automatik vara en anledning att inte meddela ett tillstånd.

Skatteverket har tjänsten ”Hämta företagsinformation” på sin webbplats. Tjänsten kräver ingen inloggning. Med hjälp av tjänsten kan kommunen se om ett företag

  • är godkänt för F-skatt
  • är registrerat för moms
  • är registrerat som arbetsgivare
  • har uppgift om beslutade arbetsgivaravgifter de tre senaste månaderna.

Skulder hos Kronofogden

Skulder till det allmänna bör bedömas som en mer försvårande omständighet än skulder till en enskild.

En bedömning ska göras i varje enskilt ärende. Har den sökande skulder hos Kronofogden, bör en bedömning göras av betydelsen avseende dessa skulder. Den sökande eller PBI kan ha en avbetalningsplan som följs, och detta bör kunna beaktas vid bedömningen.

Från Kronofogden kan bl.a. följande information erhållas:

  • handräckning
  • information från indrivnings- och utsökningsbasen
  • skuldsanering
  • betalningsföreläggande.

Övriga uppgifter om ekonomisk skötsamhet

Övriga uppgifter som kan vara av intressanta att granska vid prövning av den sökandes ekonomiska skötsamhet:

  • Bokföring och eventuell årsredovisning
  • Sökandes och PBI:s övriga bolagsengagemang
  • Sökandes och PBI:s historiska bolagsengagemang

Dessa uppgifter finns hos Bolagsverket samt hos flera olika kreditupplysningsföretag.

Granskningstips
  • Granska samtliga PBI.
  • Be den sökande och samtliga PBI att lämna in utdrag från skattekontot.
  • Kontrollera om det finns skulder hos Kronofogden.
  • Granska bokföringen och läs årsredovisningen.
  • Kontrollera övriga bolagsengagemang.
  • Gör en helhetsbedömning.

4.4 Bedöm finansiering

En del av lagstiftarens intention med den nya lagen är bland annat att motverka illegal handel med tobak. I ansökningsärenden som rör ett nytt företag eller en ny företagare kan det vara befogat att begära in en finansieringsplan (se prop. 2017/18:156 s. 63).

En finansieringsplan bör innehålla följande:

  • Köpeskilling
  • Hyran för lokalen
  • Anskaffningskostnaden för andelar i bolag
  • Lån från bank
  • Lån från privatperson
  • Övrig finansiering
  • Egen insats

Vid utredning av finansieringsplanen kan bankkonton och andra underlag som styrker den sökandes finansiering begäras in.

Granskningstips
  • Bedöm om bolaget ska lämna in en finansieringsplan.
  • Kan den uppgivna finansieringen styrkas med underlag, t.ex. lånehandling, revers, kontoutdrag eller avtal?
  • Är handlingarna daterade och underskrivna av berörda parter?

4.5 Bedöm egenkontrollprogrammet

En bedömning bör göras av egenkontrollprogrammet med hänsyn till om det är lämpligt för den verksamhet som ansökan avser.

Reglerna finns i 5 kap. 6 -7 § LTLP.

Den som bedriver tillståndspliktig försäljning av tobaksvaror eller gränsöverskridande distansförsäljning ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och ansvara för att det finns ett egenkontrollprogram som är lämpligt för verksamheten.

Egenkontrollprogrammet ska bifogas till ansökan om tillstånd. (5 kap. 7 § LTLP) Om en näringsidkare trots påminnelse inte skickar in egenkontrollprogrammet eller om det inte bedöms vara lämpligt, kan kommunen avslå ansökan. (Se prop. 2017/18:156 s. 65).

Granskningstips

4.6 Beslut

Kommunen ska skicka en kopia på tillståndsbeslutet till den berörda länsstyrelsen, Polismyndigheten samt Folkhälsomyndigheten (7 kap. 20 § LTLP).

Vägledning för kommunernas granskning av ansökan om tillstånd för att sälja tobaksvaror

Denna vägledning är ett stöd för kommunernas handläggning och prövning av ansökan om tillstånd för att sälja tobaksvaror. Vägledningen omfattar prövning av både detalj- och partihandel. Syftet är att skapa förutsättningar för en enhetlig handläggning och utredning av ansökningar om att sälja tobaksvaror.

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Publicerad: 8 juli 2019
  • Uppdaterad: -

Öppna publikationen

Läs publikation

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan