En beskrivning av Stramagruppernas vardagliga arbete, upplevda barriärer och möjligheter saknas trots att Stramagrupper funnits sedan mitten av 1990-talet i nästan alla landsting. Den här beskrivningen, som baseras på intervjuer med representanter från alla Stramagrupper, kompletterar den bild som Smittskyddsinstitutet lämnade i tidigare rapporter i samband med myndighetens bedömning av hur landstingen verkar för en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna för vanliga infektioner inom öppenvården.

Denna rapport vänder sig främst till Stramaarbetets intressenter, både inom och utom landstingen.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Syftet med undersökningen är att ge en beskrivning av Stramagruppernas arbete i landstingen med utgångspunkt i den bild som representanter från Stramagrupperna ger. Ambitionen har varit att beskriva vardagsarbetet, upplevda barriärer och vilka möjligheter som finns för morgondagens Stramaarbete.

Undersökningen baseras på telefonintervjuer med representanter från alla Stramagrupper i landet, vilka sammanlagt är 24 till antalet.

En deduktiv tematisk innehållsanalys har använts som analysmetod. Valda teman var Stramaarbetets vardag, barriärer och möjligheter. Analysen har utgått från det manifesta innehållet i intervjuerna.

Centrala delar i vardagsarbetet är att följa och analysera vårdenheternas antibiotikaförskrivning där fokus ligger på vårdcentralerna, att följa och analysera det lokala resistensläget samt att återföra resultaten i analyserna till vårdenheterna. Dialog med vårdenheternas personal är ett viktigt verktyg i kommunikationen, vilket ofta är uttalat eller underförstått i intervjuerna. Den kontext som omgärdar Stramaarbetet är de ekonomiska och de organisatoriska förutsättningarna. Andra viktiga kontextfaktorer är rekrytering, styrning, samarbete och teknologi.

En viktig barriär i vardagsarbetet för många landsting är svårigheterna att mäta följsamheten till behandlingsrekommendationerna för vanliga infektioner i öppenvården. Detta är en brist som har ett ursprung i de it-system som valts men det är också en ekonomisk fråga och därför ytterst ett styrningsproblem. Rekryteringsmöjligheterna upplevs ofta som en barriär, vilket delvis beror på otillräcklig finansiering av Stramaarbetet men också på att landstingens allmänna rekryteringssituation är ansträngd.

Stramaarbetets möjligheter ligger delvis i att skapa bättre uppföljningsdata, vilket kan ske på olika sätt. Ett sätt är att möjliggöra framtagandet av diagnosrelaterade förskrivningsdata. Det är också av stor betydelse att fortsätta implementeringsarbetet under de kommande åren. Den viktigaste framgångsfaktorn är att starta utvecklingsprocesser på vårdenheter där den interna dialogen kan utgöra ett kraftfullt verktyg. Ett sätt att göra detta är att etablera nätverk med Stramaombud på vårdcentraler och sjukhuskliniker, där Stramagruppen även fortsättningsvis kan fungera som ett resurscentrum.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2014
  • Antal sidor: 56
  • Artikelnummer: 2014-06-01