Lägesrapport om de nationella vaccinationsprogrammen 2021

  • Publicerad: 22 september 2021
  • Artikelnummer: 21105
  • Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

I Sverige finns i dag ett nationellt vaccinationsprogram: det allmänna vaccinations-programmet för barn. Detta program omfattar elva sjukdomar och fungerar väl: sjukdomsförekomsten är låg, vaccinationstäckningen är hög, förtroendet för programmet är högt och tillgången på vaccin är tryggad genom nationell upphandling. Programmet var även hållbart under den första fasen av pandemin. Under 2020 ändrades vaccinationsprogrammet avseende HPV för att även inkludera pojkar. HPV-vaccinationerna ska även företrädesvis ges i årskurs 5.

Folkhälsomyndigheten har gett förslag på ytterligare fyra nationella vaccinations-program, mot hepatit B, influensa, pneumokocker och tuberkulos. Dessa väntar på bedömning och beslut från regeringen. Ett nationellt vaccinationsprogram mot covid-19 kan möjligen bli aktuellt i framtiden.

Det finns också nationella rekommendationer för vaccination mot vissa sjukdomar, till exempel tuberkulos, difteri och stelkramp. Regionerna beslutar själva om och hur dessa rekommendationer ska implementeras och om eventuella kostnader för enskilda personer. Sjukdomarna som omfattas av rekommendationer är också under kontroll, men vaccinationstäckningen är svårare att följa eftersom givna vaccinationer inte får registreras i det nationella vaccinationsregistret (NVR). En nationell upphandling av vacciner mot dessa sjukdomar och andra pågår.

Regionala vaccinationsprogram gäller huvudsakligen fästingburen encefalit (TBE). En region har implementerat ett sådant program för barn och ungdomar och två andra regioner överväger liknande program.

Aktuella frågor inom vaccinationsområdet rör bland annat journalföring av vaccinationer och tillgång till vaccinationsuppgifter för såväl hälso- och sjukvård som enskilda personer. Behovet av kompetenskrav för vaccination och möjligheten för barnmorskor att ordinera vaccin, till gravida kvinnor och i samband med screening för livmoderhalscancer, är också frågor som diskuteras.

Coronaviruspandemin har lett till att nya typer av vacciner börjat användas, som framöver kan bidra till snabbare och mer flexibel vaccinutveckling även för andra sjukdomar. Pandemin har också bidragit till att flera journalsystem har anslutit sig till NVR för direktöverföring av vaccinationsuppgifter, vilket sannolikt kommer att förbättra datakvaliteten även när det gäller vaccinationer givna inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Under hösten 2020 publicerade Folkhälsomyndigheten flera stöddokument och rekommendationer om vaccination riktade till regioner, barnhälsovård, elevhälsan och enskilda vårdgivare. Därefter har arbetet med vaccinationsfrågor framför allt handlat om covid-19. Många pågående projekt har fått skjutas på framtiden. Bland annat har utredningen om nationella vaccinationsprogram mot vattkoppor och bältros pausats, liksom seroimmunitetsstudien och arbetet med rekommendationer för vaccination mot TBE. Framöver är kompletterande vaccination av vuxna mot mässling och vaccination av gravida kvinnor mot kikhosta det viktigaste att utreda.

Summary

The National Immunization Programme – Status report to the Government 2021

In Sweden, the national immunization program for children includes protection against 11 diseases. Most of these diseases are either eliminated or under control, the vaccination coverage has remained high for decades, and the vaccines that are used continue to exhibit a good safety profile. The high coverage reflects a high level of trust in both the programme and in the public health nurses responsible for the child health care programme including vaccinations. Vaccines for the programme have been procured nationally, and include a physical stock. In August 2020, the programme was expanded and now boys are also offered vaccination against human papilloma virus (HPV).

In addition, there are national recommendations for vaccination against a number of diseases. These are not binding, and the regions themselves decide to what extent they are implemented. Risk groups are generally offered the recommended vaccinations in structured ways. Vaccination of infants against hepatitis B is not part of the national immunization programme, but is offered by all regions on their own initiative and in line with national recommendations. One region additionally offers children vaccinations against tick-borne encephalitis (TBE), and other regions are considering a similar approach.

Current issues in Sweden include much-awaited decisions about national vaccination programmes for risk groups against, in particular, hepatitis B. Stakeholders in the vaccination area continue to voice the need to raise the level of knowledge about vaccines among health-care staff, for continuing education, and for competency certification. A legal and educational framework that would allow midwifes to prescribe and administer vaccines and an immunization registry for all vaccinations given over the life course are also currently being discussed.

The covid-19 pandemic has brought new vaccine technology to the market and has stimulated technical advancements for reporting vaccinations to and from the national immunization registry, which may increase data quality also for other vaccinations in the future.

In the past year, the Public Health Agency of Sweden has focused on developing, rolling out and following up on the vaccination plan for covid-19. Coming activities include finalizing its investigations regarding national vaccination programmes against varicella and shingles and developing recommendations for vaccination against TBE. Next, supplementary vaccination of non-immune adults against measles and maternal vaccination against pertussis may be investigated. Furthermore, the Agency will also prepare knowledge bases and guidance about, for example, vaccination against diphtheria and tetanus. A seroepidemiological study is also ongoing, which will provide valuable insights into the immunity of the population and can guide further actions.

Om publikationen

Folkhälsomyndigheten ska varje år lämna en lägesrapport till regeringen om arbetet med de nationella vaccinationsprogrammen och utvecklingen inom vaccinområdet. Detta regleras i smittskyddsförordningen (2004:255).

Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer som verkar inom vaccinationsområdet. Underlaget kommer främst från Folkhälsomyndigheten, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Läkemedelsverket. Flera aktörer som arbetar med vaccinationsprogrammen har bidragit med sina perspektiv.

Denna rapport gäller 2020 och första halvåret av 2021, en tidsperiod som starkt präglats av pandemin orsakad av viruset SARS-CoV-2, sjukdomen covid-19 och den stora vaccinationsinsatsen mot denna. Denna rapport fokuserar dock främst på läget gällande nationella vaccinationsprogram, förändringar på vaccinationsområdet och andra aktuella frågor, i syfte att ge en överblick över dessa samt att underlätta jämförelser över tid.

Rapporten har tagits fram av Hélène Englund och Tiia Lepp vid enheten för vaccinationsprogram. I den slutliga bearbetningen har avdelningschefen Anders Tegnell och enhetschefen Sören Andersson deltagit.

Folkhälsomyndigheten

Johan Carlson

Generaldirektör

Nationella vaccinationsprogram

Nationella vaccinationsprogram omfattar specifika sjukdomar och delas genom smittskyddslagen (2004:168) in i allmänna vaccinationsprogram (för hela befolkningen) och särskilda vaccinationsprogram (för definierade riskgrupper). I dagsläget finns endast ett nationellt vaccinationsprogram: det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Detta regleras närmare genom Folk-hälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn.

Regioner och kommuner är skyldiga att erbjuda befolkningen de vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram. Vaccinationer som ges inom ramen för nationella program ska vara kostnadsfria för individen, och registreras i det nationella vaccinationsregistret. Vidare får vacciner inte ingå i läkemedelsförmånerna om de avser samma sjukdom och patientgrupp som ett nationellt vaccinationsprogram. Detta följer av 16 b § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

Allmänt vaccinationsprogram för barn

Inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn erbjuds vaccinationer mot elva smittsamma och allvarliga sjukdomar, som i vissa fall kan orsaka bestående skador, ge allvarliga sena effekter eller ha dödlig utgång. Programmet omfattar vaccinationer mot rotavirusinfektion, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, allvarliga infektioner av Haemophilus influenzae typ b (Hib) och pneumokocker, mässling, påssjuka och röda hund och humant papillomvirus (HPV).

Folkhälsomyndigheten följer löpande olika aspekter av vaccinationsprogrammet för att säkerställa att det fungerar optimalt och för att se om programmet behöver utvecklas. Sjukdomsförekomst, vaccinationstäckning och säkerhetsuppföljning beskrivs mer detaljerat i den årsrapport om barnvaccinationsprogrammet som Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket ger ut gemensamt sedan 2013. Den är mer omfattande och riktar sig primärt till hälso- och sjukvården. Nedan presenteras en sammanfattning som är baserad på årsrapporten (1).

Ändringar av programmet 2020

Sedan den 1 augusti 2020 omfattar vaccinationsprogrammet mot HPV alla barn, oavsett kön, och vaccinationerna ska företrädesvis genomföras i årskurs 5.

Sjukdomsförekomst 2020

Mässling har eliminerats och cirkulerar inte längre i Sverige. Alla fall som inträffar gäller personer som har smittats utomlands eller av någon som varit utomlands. I början av 2020 rapporterades fem fall, varav fyra hade smittats utomlands. Mellan mars 2020 och juni 2021 rapporterades inga fall av mässling, vilket sannolikt beror på färre utlandsresor på grund av pandemin. Även röda hund och polio är eliminerade sedan årtionden och inga importerade fall rapporterades under 2020.

Andra sjukdomar som ingår i programmet är också under god kontroll. År 2020 rapporterades inga fall av difteri och endast enstaka fall av stelkramp och invasiva infektioner orsakade av Hib. Ett 20-tal fall av påssjuka rapporterades under året, men främst bland unga vuxna, i likhet med tidigare år. Flera fall inträffade bland vaccinerade personer. Detta är inte heller ovanligt, eftersom immuniteten mot påssjuka avtar med tiden. Det kan också bero på att vaccinet inte ger lika hög immunitet mot alla typer av viruset som orsakar påssjuka.

Antalet fall av kikhosta minskade kraftigt, från 782 fall 2019 till 269 fall 2020. Den väntade ökningen under hösten uteblev också. Flest fall av kikhosta rapporterades bland vuxna, men incidensen var högst bland spädbarn. Förekomsten av kikhosta bland spädbarn minskade dock markant under 2020 jämfört med föregående år, och maj–december rapporterades endast ett fall i den åldersgruppen. Under första halvåret 2021 rapporterades totalt sex fall, varav ett hos ett spädbarn.

Förekomsten av invasiv pneumokockinfektion minskade kraftigt bland både barn och vuxna under 2020 jämfört med tidigare år. Endast 18 av fallen inträffade bland barn under fem år. Sedan vaccination mot pneumokocker infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn har andelen sjukdomsfall som orsakas av de serotyper som ingår i konjugatvaccinerna minskat i alla åldersgrupper. Fall med serotyper som inte ingår i konjugatvaccinerna har inte ökat bland barn sedan vaccination infördes, men ökade däremot bland vuxna fram till 2016.

Varken HPV-infektioner eller rotavirusinfektioner är anmälningspliktiga sjukdomar, så förekomsten kan inte redovisas på samma sätt som för de andra sjukdomarna som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Sedan 2010 visar Socialstyrelsens patientregister dock en stadig minskning av antalet barn under fem år som vårdats inneliggande på sjukhus för tarminfektioner orsakade av virus och andra specificerade organismer (2). Samma utveckling syns när det gäller patienter inom specialiserad öppenvård.

De restriktioner som infördes under pandemin kan ha påverkat förekomsten av bland annat mässling, kikhosta och invasiva pneumokockinfektioner.

Vaccinationstäckning

I januari 2020 var 97 procent av 2-åringarna födda 2017 fullvaccinerade enligt det schema som gällde för dem (1). Vaccinationstäckningen bland de yngsta barnen fortsätter således att ligga på en hög och stabil nivå.

Vaccination mot rotavirus fördes in i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn den 1 september 2019. Folkhälsomyndighetens sammanställning visar att 89 procent av barnen som föddes under vaccinationsprogrammets första år (september 2019–augusti 2020) har vaccinerats med en dos vaccin mot rotavirus och 82 procent med två doser (1).

I slutet av 2020 hade 84 procent av flickorna och 78 procent av pojkarna födda 2009 fått en dos vaccin mot HPV (1). Detta visar att de flesta skolor som tidigare vaccinerat i årskurs 6 har flyttat vaccinationen till årskurs 5, och att introduktionen av HPV-vaccination för pojkar har tagits emot väl. Vaccinationstäckningen för de första födelsekohorterna som erbjöds HPV-vaccin var omkring 80 procent, men den har ökat under de senaste åren. Bland flickor födda 2007 var nästan 89 procent vaccinerade med en dos HPV-vaccin i slutet av 2020, och 82 procent med två doser (1).

Under våren 2020 rekommenderade WHO att länder skulle prioritera och upprätthålla de nationella vaccinationsprogrammen, en rekommendation som Folkhälsomyndigheten också uttalade (3). Under vissa delar av våren rapporterade barnhälsovården brist på personal och viss utrustning samt fler avbokade besök än normalt. En undersökning som Folkhälsomyndigheten genomfört visade att vaccinationerna trots dessa utmaningar fungerat väl. Det förklaras bland annat av en robust bakomliggande organisation, fungerande vaccinförsörjning och smidig kommunikation (4, 5). Mycket av barnhälsovårdens övriga verksamhet kunde också fortsätta nästan som vanligt i flera regioner, enligt en rapport från SKR (6).

Kunskap, attityder och beteende

Den höga vaccinationstäckningen visar att de allra flesta föräldrar i Sverige låter vaccinera sina barn. Detta beslut påverkas av en mängd faktorer, och vi behöver noga följa utvecklingen av dem för att upprätthålla det höga förtroendet för vaccinationsprogrammet och förebygga framtida sjukdomsfall.

Under de senaste åren har det kommit flera internationella studier om kopplingarna mellan kunskap, attityder och förtroende när det gäller vaccination (7-10). Vi planerar att göra en enkätundersökning till föräldrar, som en del i den löpande uppföljningen av kunskap, attityder och beteende. Denna aktivitet pausades med anledning av covid-19-pandemin, men målet är att återuppta arbetet hösten 2021.

Säkerhetsuppföljning

Läkemedelsverkets uppföljning av vaccinsäkerheten visar att alla vacciner som används inom de nationella vaccinationsprogrammen har en god säkerhetsprofil. År 2020 registrerades nästan 1,53 miljoner vaccindoser i vaccinationsregistret, efter att ha getts inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Totalt inkom 483 rapporter om misstänkta biverkningar för dessa vacciner till Läkemedelsverket (1). Säkerhetsuppföljningen visade att rapporterna från hälso- och sjukvården främst gällde redan kända och övergående biverkningar, i första hand feber och lokala reaktioner vid injektionsstället.

Upphandling av och tillgång till vaccin

Vacciner inom barnvaccinationsprogrammet upphandlas nationellt sedan 2018. Tidigare gjordes upphandlingen på regionnivå. Upphandlingen omfattar också ett fysiskt lager av vissa vacciner som beredskap för bristsituationer samt samordning av volymer, distribution och logistik hos regioner, kommuner och privata skolaktörer (5). Avtalen har under 2021 förlängts med ett år, och gäller därmed till och med den 31 augusti 2022. Därefter finns det möjlighet att förlänga dem i ytterligare ett år.

Folkhälsomyndigheten har regelbunden kontakt med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Adda (före detta SKL Kommentus) som ansvarar för den nationella upphandlingen av vaccin till vaccinationsprogrammet för barn. Sedan den senaste lägesrapporten publicerades (oktober 2020) har det inte varit några problem med vaccintillgången som har påverkat genomförandet av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Särskilda vaccinationsprogram

Folkhälsomyndigheten lämnade 2016 förslag på att införa särskilda vaccinations-program för riskgrupper när det gäller fyra sjukdomar: hepatit B, influensa, allvarlig pneumokocksjukdom och tuberkulos. Förslagen har ännu inte behandlats, men sjukdomarna omfattas tillsvidare av nationella rekommendationer (se nedan).

Särskilt vaccinationsprogram mot pneumokocker

I samband med budgetprocessen 2020/2021 lämnade flera partier motioner om att införa kostnadsfri vaccination mot pneumokocker för äldre (11). I regleringsbrevet för Folkhälsomyndigheten (ändringsbeslut av den 22 april 2021) fick vi i uppgift att uppdatera den hälsoekonomiska analysen och svara på om personer som är 75 år och äldre bör omfattas av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för pneumo-kockvaccination (12). Folkhälsomyndighetens bedömning, som redovisades i början av april 2021, var att pneumokockvaccination av personer 75 år och äldre bör omfattas av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram (13). Bedömningen baserade sig på följande:

  • Pneumokocksjukdom innebär en stor sjukdomsbörda i samhället, i hälso- och sjukvården och för enskilda individer. Vaccination av äldre personer kan vidare förväntas reducera sjukdomsbördan hos den gruppen, framför allt genom att minska risken för invasiv pneumokocksjukdom och lunginflammation.
  • Den hälsoekonomiska utvärderingen visade att det är kostnadseffektivt att införa pneumokockvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre, jämfört med att inte vaccinera (14).
  • Införande av ett sådant vaccinationsprogram ansågs slutligen vara hållbart ur ett medicinetiskt och humanitärt perspektiv.

Rekommenderade vaccinationer

Utöver nationella vaccinationsprogram kan Folkhälsomyndigheten rekommendera vaccination av vissa grupper. Rekommendationer är inte bindande, utan regionerna beslutar själva i vilken utsträckning de ska erbjuda befolkningen dessa vaccinationer och om eventuella avgifter för enskilda personer.

Ett grundskydd rekommenderas alla

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla i befolkningen har ett grundskydd mot polio, difteri och stelkramp, samt mot mässling, påssjuka och röda hund (15, 16). Vuxna som är grundvaccinerade rekommenderas en påfyllnadsdos mot difteri och stelkramp vart 20:e år (17).

Ny vaccination mot covid-19

Under första halvåret 2021 rekommenderades alla vuxna vaccination mot covid-19. I augusti samma år utvidgades rekommendationen till att även omfatta ungdomar 16–17 år (18).

Rekommendationer till särskilda grupper

Vaccination mot hepatit B, tuberkulos och rabies rekommenderas till personer som löper en ökad risk att utsättas för de sjukdomarna (19-21). För dessa vaccinationer krävs i dagsläget inga påfyllnadsdoser efter en grundvaccination.

Personer som riskerar att bli allvarligt sjuka om de skulle bli smittade rekommenderas vaccination mot influensa och pneumokocker (22, 23). Vissa individer bör alltså erbjudas vaccination mot pneumokocker utöver det som erbjuds inom det allmänna programmet för barn. Vissa individer kan behöva upprepa dessa vaccinationer med olika intervall, och vaccination kan därmed bli aktuell vid flera tillfällen i livet.

Vaccination mot meningokocker rekommenderas både till dem som löper ökad risk att utsättas för smitta och till dem med ökad risk för svår sjukdom (24). I dagsläget rekommenderas inte någon påfyllnadsdos efter grundvaccinationen.

Vaccination mot influensa rekommenderas till all personal inom vård- och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig sjukdom (22). Syftet är att stärka patientsäkerheten och minska risken för vårdrelaterad smitta. Vaccinationen kan också bidra till en lägre sjukfrånvaro bland personalen. För detta syfte är det aktuellt med vaccination varje år.

Sedan 2016 rekommenderas samtliga spädbarn vaccination mot hepatit B (19). Det ger skydd under lång tid, sannolikt minst 20 år. Behovet av påfyllnadsdoser är ännu inte klarlagt.

För tidigt födda barn bör erbjudas en tidig extra dos sexvalent vaccin, för att ge dem ett bättre skydd mot kikhosta (14). Dessa barn och barn som av andra orsaker vårdas på en neonatalavdelning bör dessutom erbjudas första dosen vaccin mot rotavirusinfektion när de ligger inne på avdelningen (25).

Implementering av rekommendationer

I samtliga regioner erbjuds alla spädbarn kostnadsfri vaccination mot hepatit B. Detta genomförs i praktiken genom att barnen erbjuds vaccination med det upp-handlade sexvalenta vaccin som ger skydd mot fem av vaccinationsprogrammets sjukdomar samt mot hepatit B.

I de flesta regioner erbjuds riskgrupper vaccination mot hepatit B, tuberkulos, influensa och pneumokocker på strukturerade sätt. Kostnaden för den enskilda personen kan dock variera. Under säsongen 2020/2021 slopade de sista fem regionerna patientavgiften för riskgrupper när det gäller influensavaccination, för att möjliggöra för fler att vaccinera sig under pandemin. Därmed blev det kostnadsfritt för riskgrupper i hela landet.

Förekomst av sjukdomar som omfattas av vaccinationsrekommendationer 2020

År 2020 rapporterades 804 nya fall av hepatit B i Sverige, varav de flesta personerna hade en kronisk infektion (1). Majoriteten hade smittats utomlands. Totalt 55 fall rapporterades bland barn under 18 år, varav de allra flesta (52 stycken) smittats utomlands. Antalet fall av akut hepatit B har minskat under de senaste åren och antalet rapporterade fall var 2020 det lägsta under den senaste tioårsperioden. Även de kroniska fallen har minskat över tid. Detta kan till stor del förklaras av en minskad migration från länder där hepatit B är vanligt förekommande. Spridningen inom Sverige är fortsatt mycket begränsad.

Totalt anmäldes 335 fall av tuberkulos (TB) i Sverige 2020, jämfört med 491 fall året innan (1). Totalt 83 procent av TB-fallen gäller personer som ska ha smittats utomlands. Sjukdomen är vanligast bland personer födda utomlands, framför allt i länder som har en hög incidens av TB. De flesta bedöms också ha smittats i sitt ursprungsland. Incidensen bland personer födda utomlands har dock minskat stadigt sedan 2015, parallellt med en minskad invandring från länder med hög incidens. Få barn drabbas av TB, vilket tyder på att preventionsinsatserna har varit effektiva, däribland riktad vaccination av barn som hör till riskgrupper.

Inget humanfall av rabies har rapporterats i Sverige sedan 2000 (26). Under de senaste 40 åren har två personer vårdats i Sverige efter att ha blivit smittade av rabies i samband med utlandsresor.

Under vintersäsongen 2020/2021 förekom ingen epidemi av influensa i Sverige (27). Spridningen var mycket låg på hela norra halvklotet och även i stora delar av övriga världen. Detta berodde sannolikt på en kombination av faktorer: Åtgärder för att minska spridningen av covid-19, både nationellt och globalt, har även minskat spridningen av influensa. Dessutom har ett kraftigt minskat resande betytt att influensavirus inte introducerats till Sverige eller andra länder i Europa i samma omfattning som andra år. Endast 29 laboratorieverifierade fall av influensa rapporterades i Sverige under säsongen (vecka 40 år 2020–vecka 20 år 2021), trots att mer än dubbelt så många prover analyserades för influensa jämfört med genomsnittet under de senaste säsongerna. Antalet fall kan jämföras med säsongen innan, 2019/2020, då totalt 7 941 fall rapporterades innan antalet sjönk kraftigt i samband med att åtgärder mot covid-19 sattes in i början av mars.

Antalet fall av invasiva pneumokocker, som kan orsaka hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, minskade kraftigt under våren 2020 och låg sedan kvar på en låg nivå året ut. Under hela 2020 rapporterades 648 fall, jämfört med 1 345 fall året innan. Medianåldern var 67 år och högst incidens var i åldersgruppen 65 år och äldre.

År 2020 rapporterades 28 fall av invasiv meningokockinfektion, vilket är en ned-gång från 66 fall året innan. Förekomsten fortsätter att vara låg och under gränsen för när WHO rekommenderar länder att införa allmänna vaccinationsprogram (28).

Täckningsgrad för rekommenderade vaccinationer

Det är svårt att uppskatta täckningsgraden i befolkningen när det gäller vaccinationer som endast omfattas av rekommendationer, eftersom dessa inte får registreras i NVR. (Undantaget är vaccinationer mot covid-19, som får registreras i NVR genom en särskild skrivning i lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram.) Det är särskilt svårt att beräkna vaccinationstäckningen i medicinska riskgrupper, eftersom grupperna ofta är svåra att definiera och uppgifter om riskgruppstillhörighet sällan registreras på ett sätt som möjliggör uppföljning.

Vaccinationstäckning mot hepatit B och tuberkulos bland barn

Enligt vaccinationsstatiken som samlas in manuellt från barnhälsovården var 97 procent av barnen födda 2017 vaccinerade mot hepatit B vid två års ålder och 27 procent var vaccinerade mot tuberkulos (1). Av de barn som hör till en riskgrupp för tuberkulos var 92 procent vaccinerade.

Vaccinationstäckning mot influensa bland riskgrupper

Vad gäller vaccinationstäckningen mot influensa samlar Folkhälsomyndigheten in underlag från regionernas smittskyddsenheter. De beräknar i sin tur täckningsgraden på olika sätt, exempelvis med hjälp av journalsystem, ersättningsdata, levererade vaccindoser och enkäter till äldre. Datakvaliteten och säkerheten i uppgifter om andelen vaccinerade varierar därför, och det går endast att få statistiken uppdelad på t.ex. ålder från omkring hälften av landets regioner.

Enligt en preliminär analys var vaccinationstäckningen under säsongen 2020/2021 omkring 60 procent bland personer 65 år och äldre, vilket var sju procentenheter högre än säsongen innan (27). Täckningsgraden var högre bland personer över 75 år, jämfört med personer 65–74 år. Täckningsgraden varierade mellan regionerna, men några närmade sig de 75 procent som EU:s rekommendation anger (29). Bland personer under 65 år hade drygt 3 procent vaccinerat sig, vilket var ungefär på samma nivå som föregående säsong. Den låga andelen bland yngre beror delvis på att vaccination endast rekommenderas till personer med medicinska riskfaktorer och till hälso- och sjukvårdspersonal.

Vaccinationstäckning mot covid-19

Under första halvåret 2021 vaccinerade sig nästan 5 miljoner människor i Sverige mot covid-19. Mer än 60 procent av befolkningen fick minst en dos. Vaccinations-täckningen har sedan fortsatt att öka. Den senaste statistiken återfinns på Folkhälsomyndighetens webbplats (30).

Vaccinationstäckning mot andra sjukdomar

Det finns inga uppgifter om antalet vuxna som vaccinerat sig mot hepatit B, tuberkulos, rabies eller meningokocker, varken under 2020 eller totalt genom åren. Folkhälsomyndigheten har inte heller några uppgifter om vaccinationstäckningen bland personer som hör till riskgrupper för allvarlig pneumokocksjukdom.

Upphandling och tillgång till vaccin för rekommenderade vaccinationer

På grund av en förväntad ökad efterfrågan på influensavaccin under pandemin rekommenderade Folkhälsomyndigheten och landets smittskyddsläkare redan i september 2020 att personer i riskgrupper samt vård- och omsorgspersonal skulle prioriteras över andra personer för vaccination mot säsongsinfluensa (31). Utöver regionernas vanliga upphandlingar av influensavaccin gjordes även en tilläggsupphandling genom SKR. Detta säkrade ytterligare vaccindoser till Sverige och totalt levererades cirka 1,9 miljoner doser till regionerna, jämfört med cirka 1,65 miljoner doser säsongen innan. Trots det var efterfrågan betydligt högre än tillgången och många regioner fick brist på influensavaccin. Flera regioner valde därför att prioritera riskgrupperna före vård- och omsorgspersonal.

Adda har upphandlat resevacciner och vacciner för riskgrupper (32) och målsättningen är att samtliga ramavtal ska vara på plats den 1 september 2021. Upphandlingen omfattar bland annat vacciner mot difteri och stelkramp, hepatit B, polio, rabies och tuberkulos. Vanliga influensavacciner ingår inte i upphandlingen, men däremot högdosvaccin (i en volym som motsvarar behovet på landets äldreboenden) och vaccin som ges som nässpray (godkänt för barn och ungdomar upp till 18 år). En nyhet är att man för vissa vacciner vill ha ett säkerhetslager med en viss andel av den årliga förbrukningen för att minska risken för restnoteringar. Det finns en plan för att upphandla vanliga influensavacciner inför säsongen 2022/2023.

Regionala vaccinationsprogram

Regionerna kan välja att erbjuda vaccinationer som varken omfattas av nationella vaccinationsprogram eller rekommendationer, till hela eller delar av befolkningen.

Under 2000-talet började regionerna en efter en att erbjuda spädbarn vaccination mot hepatit B, genom användning av sexvalenta vacciner. Detta berodde delvis på bristande tillgång på femvalenta vacciner. Sedan 2016 erbjuds spädbarn i alla regioner sådan vaccination.

I Region Sörmland erbjuds barn och ungdomar, 3–19 år, kostnadsfri vaccination mot TBE sedan 2018. I Region Östergötland beslutade regionfullmäktige i februari 2021 att subventionera vaccination mot TBE, så att kostnaden för varje vaccinationstillfälle skulle motsvara avgiften för ett patientbesök på vårdcentral (33, 34). Därigenom skulle vaccinationen bli kostnadsfri för barn. I juni 2021 hade det ännu inte fattats något beslut om när denna subvention ska träda i kraft. I Region Uppsala beslutade regionfullmäktige i april 2021 att införa avgiftsfri vaccinering mot TBE för barn och ungdomar i åldern 3–18 år. Rent praktiskt kommer dock vaccinationsprogrammet sannolikt inte att vara på plats i Uppsala förrän 2022, på grund av den pågående pandemin.

Förändringar på vaccinationsområdet

Ändrat regelverk

Ändrad lag om register över nationella vaccinationsprogram m.m.

Den 1 januari 2021 trädde lagen (2020:1194) om ändring i lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram i kraft. I och med denna lagändring ska vaccinationer mot covid-19 registreras i det nationella vaccinationsregistret, med dosnummer, trots att sjukdomen inte omfattas av något nationellt vaccinationsprogram.

Behörighet för sjuksköterskor att ordinera vaccin mot covid-19

Socialstyrelsen gav i december 2020 ut nya föreskrifter (HSLF-FS 2020:81) om behörighet för sjuksköterskor att ordinera läkemedel för vaccination mot sjukdomen covid-19. Därigenom kan sjuksköterskor med särskild kompetens självständigt ordinera vaccin under vissa förutsättningar, vilket har förenklat den stora vaccinationsinsatsen.

Ändrade föreskrifter om vaccination av barn

I augusti 2020 trädde Folkhälsomyndighetens ändringsföreskrifter (HSLF-FS 2020:25) om vaccination av barn i kraft. Genom dessa utökades vaccinationspro-grammet mot HPV till att även inkludera pojkar. Samtidigt justerades tidpunkten för HPV-vaccination, så att alla barn ska erbjudas den i årskurs 5 i stället för årskurs 5 eller 6. Syftet med denna förändring var att harmonisera vaccinations-programmet över landet och minska risken att barn inte erbjuds vaccination, t.ex. vid skolbyten. Under en övergångsperiod (fram till den 31 juli 2022) kan vaccinationen fortfarande erbjudas i årskurs 6, för att ge elevhälsans medicinska insats ökad flexibilitet i omställningen och med hänsyn till den pågående pandemin.

Nya och uppdaterade rekommendationer om vaccination

I juni 2020 publicerade Folkhälsomyndigheten uppdaterade rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (20). Den rekommenderade åldern för vaccination av barn som löper ökad risk att smittas ändrades då, från sex månaders ålder till sex veckors ålder. Detta möjliggjordes genom att screening för allvarlig medfödd immunbrist (SCID) nu har införts för alla nyfödda i Sverige (35).

I augusti 2020 publicerade vi uppdaterade rekommendationer om vaccination mot pneumokocker till riskgrupper (23). Förändringen gällde vilken typ av vaccin som olika grupper bör erbjudas.

I september 2020 kom en ny version av rekommendationerna om vaccination mot influensa till riskgrupper (22). Vård- och omsorgspersonal som arbetar nära personer i riskgrupp inkluderades då i de grupper som rekommenderas vaccination. Dessutom inkluderades influensavaccin med en högre antigenmängd, så kallat högdosvaccin, i rekommendationerna, eftersom ett sådant skulle finnas tillgängligt som licenspreparat under säsongen 2020/2021.

I februari 2021 publicerades dessutom en rekommendation om vaccination mot rotavirus till sjukhusvårdade barn på neonatalavdelning (25). Anledningen var att det funnits en oro för att det levande försvagade virus som ingår i vaccinet teoretiskt skulle kunna överföras mellan vaccinerade och ovaccinerade barn på sådana avdelningar, och hälso- och sjukvården hade efterfrågat tydliga rekommendationer om värdet och riskerna med vaccination i denna miljö. Rekommendationerna publicerades även i en vetenskaplig tidskrift för att bidra till andra länders bedömningar (36).

Mer vägledning för hälso- och sjukvården

Vägledning för vaccination av barn och ungdomar

I augusti 2020 publicerade vi en uppdaterad vägledning för vaccination av barn och ungdomar enligt föreskrifter och rekommendationer (37). Vägledningen vänder sig främst till personer som är verksamma inom barnhälsovård, elevhälsa och primärvård. Den ger råd om hur hälso- och sjukvården kan planera vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet, t.ex. genom att de inte vaccinerats alls, endast vaccinerats delvis, eller vaccinerats i enlighet med ett annat lands vaccinationsschema. Uppdateringarna gällde de ändringar som gjorts i föreskrifterna om vaccination av barn och rekommendationerna om vaccination mot tuberkulos, samt kompletteringar avseende vaccination av barn som inte har följt vaccinationsschemat.

Vägledning för vaccination av personal inom vård och omsorg

Som ett stöd för arbetsgivare inom vård och omsorg och deras bedömning av behovet av vaccinationer hos personal publicerade Folkhälsomyndigheten i augusti 2020 en vägledning för detta (38). Vi rekommenderade att arbetsgivare överväger att erbjuda vaccination mot influensa och mässling till all personal och vaccination mot difteri, hepatit B, röda hund och vattkoppor till utvalda personalgrupper.

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och ska bland annat bedöma och analysera risker för smittsamma sjukdomar, och vidta åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa. Arbetsgivarens ansvar finns beskrivet i arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I detta ingår att bedöma behovet av vaccinationer.

Kunskapsunderlag inför upphandling av influensavaccin

Nya vacciner mot säsongsinfluensa har godkänts i Europa under de senaste åren: adjuvanterat vaccin, äggodlat högdosvaccin, rekombinant högdosvaccin och cellbaserat vaccin. I mars 2021 publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport som sammanfattade evidensen för effekt och säkerhet för dessa vacciner (39). Rapporten byggde på en systematisk litteraturöversikt av EU:s smittskyddsmyndighet ECDC och syftade till att ge regionerna stöd i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa inför säsongen 2021/2022.

Ändringar i registrering av vacciner

Vacciner för barnvaccinationsprogrammet

Under 2020 avregistrerades Infanrix-Polio+Hib, ett femvalent vaccin som tidigare använts inom barnvaccinationsprogrammet. Vaccinet Repevax (ett fyrvalent lågdosvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio) nyregistrerades. Det kan vara aktuellt att använda vid kompletterande vaccination av äldre barn, som också behöver skydd mot polio. Dessutom registrerades Vaxelis (ett sexvalent vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, haemophilus influenzae typ B och hepatit B) (40).

Nu finns endast ett vaccin mot HPV

I dag finns bara ett tillgängligt vaccin mot HPV i Sverige (Gardasil 9). Det ger skydd mot nio HPV-typer och är upphandlat för användning inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, men omfattas inte av någon läkemedelsförmån. Tidigare marknadsfördes även ett vaccin som ger skydd mot fyra HPV-typer (Gardasil). Sedan början av 2021 är det inte längre tillgängligt, men ingår fortfarande i läkemedelsförmånen för kvinnor 18‒26 år. Det tvåvalenta HPV-vaccinet (Cervarix) har inte marknadsförts på flera år.

Nya vacciner mot säsongsinfluensa

Olika influensavacciner har av- och nyregistrerats under det senaste året (40). Sedan säsong 2020/2021 används bara fyrvalenta influensavacciner, det vill säga vacciner som ger skydd mot två stammar av influensa A och två stammar av influensa B. Tidigare användes trevalenta influensavacciner, som gav skydd mot två influensa A-stammar och en influensa B-stam.

Förändringar för andra vacciner

Under det senaste året har dessutom olika vacciner mot covid-19, ebola, hepatit A, hepatit B, kolera och meningokockinfektioner registrerats (40).

Inga ändringar i läkemedelsförmåner

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket fattade inga beslut om vaccin inom läkemedelsförmånen under perioden 1 januari 2020–17 juni 2021.

Aktuella ämnen

Nedan följer ett urval aktuella ämnen som har lyfts inom Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram eller av andra aktörer på vaccinationsområdet.

Nationellt vaccinationsprogram mot covid-19

Vaccinationerna mot covid-19 genomförs som en särskild vaccinationsinsats och vaccinerna verkar ge immunitet i åtminstone sex månader (41). Det är ännu inte helt klarlagt om vaccinationerna kommer att behöva upprepas för att bibehålla ett skydd mot sjukdomen, och om det i så fall skulle vara aktuellt för hela befolkningen eller endast riskgrupper för svår sjukdom. Beroende på behov och målsättning kan ett allmänt eller särskilt nationellt vaccinationsprogram mot covid-19 bli aktuellt i framtiden.

Svevac blir kvar ännu en tid

Journalsystemet Svevac utvecklades för att registrera och följa upp vaccinationer på regional nivå. Senare anpassades det för att kunna föra över registrerade vaccinationer till NVR. År 2020 kom 51 procent av alla registrerade vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet till NVR från Svevac. Inera planerade att avveckla Svevac hösten 2021, vilket fick regioner och tillverkare av journalsystem att anpassa sin rapportering till NVR. Under första halvåret 2021 kom endast 29 procent av de registrerade barnvaccinationerna via Svevac. Under pandemin har dock flera regioner haft behov av att fortsätta använda Svevac och avvecklingen har därför flyttats fram (42).

Behov av kompetenskrav för vaccination

Smittskyddsläkarföreningen och Infektionsläkarföreningen har påtalat behovet av utbildnings- och kompetenskrav för vaccination, och då främst för vaccinationer som ges till vuxna eller inför resor. De menar att det bör finnas krav på att perso-nalen har reell kompetens och får kontinuerlig fortbildning, för annars riskerar det allmänna förtroendet för vaccinationer att minska. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har inlett en dialog om hur utbildnings- och kompetenskrav eventuellt skulle kunna regleras genom föreskrifter.

Möjlighet för barnmorskor att ordinera vaccin

Barnmorskor är oftast specialutbildade sjuksköterskor och de har också förskrivningsrätt för vissa läkemedel (främst antikonceptionella medel). De saknar dock ordinationsrätt för vacciner. Huvudregeln är att endast hälso- och sjukvårdspersonal som är behörig att förskriva ett läkemedel, t.ex. ett vaccin, får ordinera läkemedlet (43). Vanligast är att läkare ordinerar läkemedel för vaccination, men sjuksköterskor som uppfyller vissa krav på vidareutbildning kan också göra detta (44).

Farmakologi och viss sjukdomslära saknas i barnmorskornas grundutbildning och därmed saknar de formell kompetens. Eftersom vaccinationer inte ingår i det dagliga arbetet har de inte heller den reella kompetensen. Det vore dock värdefullt att kunna ta tillvara denna yrkesgrupp, som har en god kunskap om och nära kontakt med gravida kvinnor, och på den strukturerade mödrahälsovården som plattform. För gravida kvinnor är t.ex. vaccination mot influensa och covid-19 aktuellt. I framtiden kan även vaccinationer mot kikhosta och respiratoriskt syncytialvirus (RSV) bli aktuella. Barnmorskor genomför också i stor utsträckning screening för livmoderhalscancer och träffar då kvinnor som skulle kunna erbjudas HPV-vaccin. Ett pilotprojekt med vaccination av unga kvinnor i samband med screening har initierats inom Region Stockholm (45).

För att kunna ta tillvara barnmorskor som resurs måste man se över utbildnings- och kompetenskraven, regleringen av behörigheter och ordination, och rekommendationerna för vaccination. Enligt representanter i Folkhälsomyndighet-ens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram är acceptansen hög bland barnmorskor för att ordinera vacciner till gravida kvinnor, men de påtalar att mödrahälsovårdens sammantagna uppdrag behöver ses över innan det utvidgas.

Vaccinationer inom elevhälsan

Inom utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven har man beräknat att elevhälsan behöver förstärkas med över 800 miljoner kronor. Där finns också förslag på en lägsta bemanning för elevhälsan, för att den ska kunna genomföra sitt uppdrag, inklusive vaccinationer, med god tillgänglighet (46).

Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga utredde förutsättningarna för och konsekvenserna av en sammanhållen hälsouppföljning med regionen som huvudman (47). Primärvården bedömdes dock ännu inte ha tillräckliga resurser för ett sådant uppdrag, och man lyfte vikten av att kunna genomföra vaccinationer på plats i skolorna för att uppnå och bibehålla en hög vaccinationstäckning.

Enligt 2 kap. 3 f § smittskyddslagen är elever i förskoleklass undantagna från skolhuvudmannens ansvar att erbjuda vaccinationer. Det är i stället regionerna som har det ansvaret, eftersom förskoleklass tidigare inte var obligatorisk. Sedan höstterminen 2018 omfattas dock även förskoleklass av skolplikt och därmed skulle undantaget i smittskyddslagen kunna tas bort. Därigenom skulle kompletterande vaccinationer lättare kunna genomföras av elevhälsan, t.ex. då de identifieras i samband med de hälsosamtal som är vanliga i förskoleklass.

Önskemål om nationellt vaccinationsprogram mot hepatit B

Smittskyddsläkarföreningen och Svenska infektionsläkarföreningen har vid flera tillfällen lyft behovet av ett nationellt vaccinationsprogram mot hepatit B. Bedömningen är att många barn faller mellan stolarna, framför allt nyanlända barn i skolåldern från högendemiska länder, eftersom riskgruppsvaccinationen faller inom regionens ansvarsområde. Elevhälsan har därigenom begränsade möjligheter att självständigt erbjuda denna vaccination.

Önskemål om heltäckande och tillgängligt vaccinationsregister

Flera aktörer inom vaccinationsområdet har länge efterfrågat ett nationellt vaccinationsregister som omfattar samtliga vaccinationer en person kan få genom livet, och vars uppgifter ska gå att nå av både privatpersoner och hälso- och sjukvårdspersonal.

Vad gäller omfattningen begränsar lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram m.m. vilka vaccinationer som får registreras i NVR: Det får bara inkludera de som omfattas av nationella program (samt vaccinationer mot covid-19), har getts i Sverige och har getts efter att registret började användas den 1 januari 2013. Detta var en avvägning mellan individens rätt till integritetsskydd, eftersom registreringen är obligatorisk för programmets sjukdomar, och samhällets behov av att följa upp vaccinationsprogrammen. Begränsningarna innebär att sjukdomar som inte omfattas av program inte får registreras, t.ex. vaccinationer mot TBE, riskgruppsvaccinationer mot tuberkulos och pneumokocker, och resevaccinationer mot hepatit A och gula febern. Man får inte heller registrera vaccinationer mot sjukdomar som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet för barn, t.ex. difteri och mässling, när dessa ges till vuxna som kompletterande vaccination. Därigenom kan Folkhälsomyndigheten inte skatta befolkningens skydd mot dessa sjukdomar, befolkningens vaccinationsvilja, trender över tid eller i vilken utsträckning rekommendationerna når fram. Detta påverkar även förutsättningarna för att skatta t.ex. hur många personer som skulle beröras av ett nationellt vaccinationsprogram mot TBE.

Åtkomsten till uppgifterna i NVR regleras genom lagens ändamålsbestämmelse. Den omfattar inte hälso- och sjukvårdens eller individens egna behov av dokumenterade vaccinationsuppgifter för att bedöma vaccinationsbehov.

Före pandemin gjorde Folkhälsomyndigheten och E-hälsomyndigheten en förstudie om hur individen och hälso- och sjukvården skulle kunna få en samlad bild över alla de vaccinationer som en enskild person tagit genom livet (48, 49). Förstudiens förslag var att den nationella läkemedelslistan borde användas som källa för vaccinationsinformation, inte det nationella vaccinationsregistret. Därigenom skulle man kunna komma ifrån de ovanstående begränsningarna. Detta förslag skiljer sig från de digitala vaccinationsbevis mot covid-19 (covidbevis) som har utvecklats under pandemin (50).

Internationella handlingsplaner för vaccination

I april 2020 publicerades Immunization Agenda 2030 (IA2030), med en global vision och strategier för att minska sjuklighet, dödlighet och sjukdomsbörda med hjälp av ökad och jämlik användning av vacciner och tillgång till hälso- och sjukvård (51). En särskild webbplats har också tagits fram: www.immunizationagenda2030.org/.

IA2030 är en uppföljare till Global Vaccine Action Plan (GVAP) som de 194 medlemsländerna i World Health Assembly antog 2012 (52). Den utgjorde ett ramverk för att förebygga dödsfall genom mer jämlik tillgång till vacciner i världen. WHO:s europeiska regionalkontor tog också fram en regional handlingsplan för perioden 2015–2020, European Vaccine Action Plan (EVAP) (53).

Effekter av coronaviruspandemin på nationella vaccinationsprogram

Coronaviruspandemin kan komma att påverka nationella vaccinationsprogram på flera sätt framöver.

Nya typer av vacciner kan få bredare användning

Under pandemin har nya typer av vacciner godkänts: vektorvacciner och mRNA-vacciner. De nya vaccintyperna bygger på kunskap och metoder som utvecklats under lång tid, men under pandemin fick sådana vacciner utrymme och resurser att testas i stor skala (41). Koden i mRNA-vacciner kan ändras relativt enkelt, och därför blir vaccinerna mer flexibla och utvecklingstiden kortare än för andra slags vacciner. I framtiden kan detta innebära stora möjligheter för utvecklingen av nya vacciner mot andra sjukdomar. Tekniken skulle kunna vara särskilt användbar för influensavacciner som måste anpassas nästan varje år utifrån vilka virusstammar som sannolikt blir mest förekommande under nästa vintersäsong.

Automatisk rapportering till NVR kan öka kvaliteten

Direktrapportering från journalsystem medför sannolikt att underrapportering till NVR minskar och att kvaliteten på vaccinationsuppgifterna ökar. Många nya journalsystem har senaste året anslutit sig för direktöverföring av vaccinationer till NVR för att enkelt kunna rapportera vaccinationer mot covid-19. Detta har även påverkat inrapporteringen av andra vaccinationer. År 2020 rapporterades 13 procent av vaccinationerna från barnhälsovården manuellt. Fram till juni 2021 hade denna andel minskat till 8 procent. Två regioner (Dalarna och Jämtland Härjedalen) har lämnat den manuella rapporteringen av vaccinationer inom barnvaccinations-programmet och rapporterar nu i stället automatiskt.

Dosnummer ingår nu i det nationella vaccinationsregistret

När NVR utvidgades för att registrera vaccinationer mot covid-19 lades även uppgift om dosnummer till för dessa vaccinationer. Syftet var att få en effektiv och ändamålsenlig uppföljning (54). Dosnumret skulle t.ex. kunna användas för att justera statistiken över hur många personer som fått två vaccindoser, om den första t.ex. getts i utlandet (54). Detta skulle ge en bättre skattning av vaccinationstäck-ningen.

Sedan NVR startade har Folkhälsomyndigheten önskat att dosnummer ska registreras för alla inkluderade vaccinationer. Under den rådande pandemin fanns det inte utrymme för en analys av konsekvenserna av en sådan utvidgning (54), men erfarenheterna från registreringen av vaccinationer mot covid-19 och de tekniska förutsättningar som nu finns på plats har lagt grunden för en sådan utredning i framtiden.

Kommunikation har gett kunskap om vacciner

Många aktörer har genomfört stora kommunikationsinsatser om vaccination mot covid-19, men även generellt om hur vacciner fungerar och tas fram. Detta har sannolikt bidragit till att befolkningen fått mer kunskap i ämnet. Kommunikatörer på olika nivåer har också anpassat information till bland annat svårnådda grupper och personer som inte talar svenska, vilket kan leda till ändrade attityder till vaccinationer generellt och till högre vaccinationstäckning mot flera sjukdomar.

Folkhälsomyndighetens pågående och planerade arbete

Det här kapitlet behandlar en del av Folkhälsomyndighetens projekt som rör nationella vaccinationsprogram. Vi tar dock inte upp de projekt som är relaterade till covid-19.

Utredningar om nationella vaccinationsprogram

Vaccinationsprogram mot vattkoppor och bältros

Folkhälsomyndigheten utreder förutsättningarna för nationella vaccinationspro-gram mot vattkoppor och bältros. De två sjukdomarna orsakas av samma virus och utreds därför tillsammans. Målet är att fastställa vilken vaccinationsstrategi som kan minska sjukdomsbördan mest. Utredningen pausades i slutet av 2020 på grund av den höga arbetsbelastningen relaterad till pandemin. När utredningen återupptas kan underlagen behöva uppdateras.

Vaccinationsprogram mot TBE

Folkhälsomyndigheten började under 2019 att ta fram nationella rekommen-dationer för TBE-vaccination. Inom ramen för detta arbete ska bland annat målgrupper definieras som sedan kan utgöra en bas för en utredning om nationellt vaccinationsprogram och tillhörande hälsoekonomisk analys. På grund av pandemin har vårt arbete med dessa rekommendationer pausats tillsvidare.

Prioriterade utredningar

Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram ska bland annat föreslå vilka ändringar av nationella vaccinationsprogram som bör utredas, och vilka som bör utredas först. Gruppen har hittills kommit med ett tiotal förslag. År 2019 bedömde referensgruppen att följande utredningar hade högst prioritet:

  • Kompletterande vaccination av ovaccinerade vuxna mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Syftet är att minska risken för utbrott av mässling och eventuella utbrotts storlek, samt bidra till globala och regionala elimineringsmål (52, 53).
  • Särskild vaccination av gravida kvinnor mot kikhosta, för att skydda spädbarnen under deras första tid i livet.

Vid ett digitalt möte med referensgruppen i mars 2021 lämnade de inte några nya förslag på nya eller ändrade vaccinationsprogram, och bedömde inte heller att den senaste prioriteringen behövde ändras mot bakgrund av pandemin.

Regeringsuppdrag om att förbättra barns skydd mot smittsamma sjukdomar

År 2018 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att stärka barns skydd mot smittsamma sjukdomar genom att förstärka kommunikationen om vaccinationer. Många av de planerade aktiviteterna har blivit påverkade av pandemin. Uppdraget har därför förlängts och ska redovisas i mars 2022.

Seroimmunitetsstudie

År 2016 samlade Folkhälsomyndigheten in blodprover från olika laboratorier i landet. Detta utgör basen för den pågående seroimmunitetsstudien: Seroimmunitet 2016 (55). I studien kommer vi att studera befolkningens immuniteten mot sju olika sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Syftet är att utvärdera vaccinationsprogram och befintliga rekommendationer, och vid behov ändra dessa, för att befolkningen ska få ett gott skydd mot sjukdomarna. På grund av pandemin har vi behövt pausa arbetet för att frigöra laboratorieresurser för analyser av coronaviruset.

Anmälningsplikt för rotavirusinfektion

År 2019 skickade Folkhälsomyndigheten en hemställan till regeringen om att göra rotavirusinfektion till en anmälningspliktig sjukdom. Syftet är att få bättre möjligheter att följa upp det nationella vaccinationsprogrammet och löpande övervaka sjukdomsförekomsten, genom att följa upp laboratoriebekräftade fall. Enligt hemställan ska anmälningsplikten bara gälla läkare som utför diagnostik på mikrobiologiska laboratorier och de som ansvarar för sådana laboratorier. Behandlande läkare ska alltså undantas. På grund av pandemin var det inte möjligt att införa en anmälningsplikt under 2020. Vi bedömer att det inte heller kommer att vara aktuellt under 2021, men kommer att återuppta frågan när förutsättningarna medger det.

Rekommendationer behöver uppdateras

Folkhälsomyndigheten bedömer att rekommendationerna för vaccination mot difteri och stelkramp behöver uppdateras. De har varit oförändrade sedan Socialstyrelsen gav ut dem 2009 (17). Sedan dess har tillgången på monovalenta fulldosvacciner begränsats, och det går inte längre att grundvaccinera vuxna enligt dessa rekommendationer. Vi tog därför fram kompletterande rekommendationer i februari 2017, som publicerades på vår webbplats i väntan på att dokumentet ska uppdateras (56). Pandemin har aktualiserat behovet av vaccination för vuxna och vi bedömer att det är läge att uppdatera rekommendationerna när arbetsbelastningen tillåter.

Rekommendationerna för influensavaccination kommer sannolikt att ses över inför nästa säsong, 2021/2022.

Uppföljning av rekommendationer

Folkhälsomyndigheten planerar slutligen att följa upp rekommendationerna för rotavirusvaccination på neonatalavdelningar, i slutet av 2021 eller början av 2022. Då tänker vi även följa upp hur rekommendationen om att ge för tidigt födda barn en extra dos sexvalent vaccin har implementerats.

Ordlista

Allmänna vaccinationsprogram – Program med vaccinationer mot definierade sjukdomar som erbjuds hela befolkningen vid vissa åldrar.

Dosnummer – Med dosnummer avses det nummer i ordningen som en vaccination mot en viss sjukdom har, enligt ett fastställt schema.

Incidens – antal fall i relation till folkmängden.

Femvalent vaccin – Kombinationsvaccin som ger skydd mot fem olika sjukdomar.

Fyrvalent vaccin – Vaccin som ger skydd mot fyra olika sjukdomar eller fyra olika stammar av samma virus, t.ex. kombinerat vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio, respektive fyrvalent influensavaccin.

Födelsekohort – Den grupp av barn som föds ett visst år.

Högdosvaccin – Vaccin med en högre antigenmängd.

Invasiv infektion – Infektion med mikroorganismer som spridit sig in i blodbanan och vidare till andra normalt sterila lokaler i kroppen.

Konjugerat vaccin – Vaccin där kolhydrater från bakteriens kapsel har kopplats till ett protein, vilket gör att även barn under två år kan bilda antikroppar mot bakterien.

Sexvalent vaccin – Kombinationsvaccin som ger skydd mot sex olika sjukdomar.

Tvåvalent vaccin – Kombinationsvaccin som ger skydd mot två olika sjukdomar, eller två olika typer av samma virus, t.ex. kombinerat vaccin mot difteri och stelkramp, respektive tvåvalent HPV-vaccin.

Förkortningar

Covid-19 – coronavirus disease 2019 (sjukdom orsakad av coronavirus)

EU – Europeiska unionen

ECDC – European Centre for Disease Prevention and Control (EU:s smittskyddsmyndighet)

Hib – Haemophilus influenzae typ b

HPV – humant papillomvirus

IA2030 – Immunization Agenda 2030

NVR – nationella vaccinationsregistret

RSV – respiratoriskt syncytialvirus

SARS-CoV-2 – Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2, benämningen på det virus som orsakade pandemin av covid-19 som startade år 2020

SCID – Severe Combined Immunodeficiency (svår kombinerad immunbrist)

SKR – Sveriges Kommuner och Regioner

TB – tuberkulos

TBE – Tick-borne encephalitis (fästingburen encefalit)

WHO – World Health Organization (Världshälsoorganisationen)

Referenser

  1. Folkhälsomyndigheten. Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2020. Årsrapport. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2021. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/barnvaccinationsprogrammet-i-sverige-2020-arsrapport.
  2. Statistikdatabas för diagnoser [Internet]. Socialstyrelsen. [citerad 2021-06-16]. Hämtad från: sdb.socialstyrelsen.se/if_par/val.aspx.
  3. Folkhälsomyndigheten. Information till BHV och elevhälsan om vaccinationer [Internet]. 2020 [uppdaterad 2020-08-31; citerad 2021-06-17]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/information-till-varden/personal-inom-halso--och-sjukvard/information-till-bvc-och-elevhalsan/.
  4. Folkhälsomyndigheten. Barnvaccinationsprogrammets hållbarhet under den tidiga covid-19-pandemin i Sverige. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020. 2020-12-16. Rapportnummer: 20221. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/barnvaccinationsprogrammets-hallbarhet-under-den-tidiga-covid-19-pandemin-i-sverige-/.
  5. Falkenstein Hagander K, Aronsson B, Danielsson M, Lepp T, Kulane A, Schollin Ask L. National Swedish survey showed that child health services and routine immunisation programmes were resilient during the early COVID-19 pandemic. Acta Paediatr. 2021. DOI:10.1111/apa.15912.
  6. Sveriges Kommuner och Regioner. Covid-19-pandemins påverkan på barnhälsovården. Beskrivning av effekter och sammanfattning av lärdomar från p andemins första halvår. Stockholm: SKR, 2021. Hämtad från: webbutik.skr.se/sv/artiklar/covid-19-pandemins-paverkan-pa-barnhalsovarden.html.
  7. Campbell H, Edwards A, Letley L, Bedford H, Ramsay M, Yarwood J. Changing attitudes to childhood immunisation in English parents. Vaccine. 2017;35(22):2979-85. DOI: https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2017.03.089.
  8. Romijnders KAGJ, van Seventer SL, Scheltema M, van Osch L, de Vries H, Mollema L. A deliberate choice? Exploring factors related to informed decision-making about childhood vaccination among acceptors, refusers, and partial acceptors. Vaccine. 2019;37(37):5637-44. DOI: doi.org/10.1016/j.vaccine.2019.07.060.
  9. Byström E, Lindstrand A, Bergström J, Riesbeck K, Roth A. Confidence in the National Immunization Program among parents in Sweden 2016 – A cross-sectional survey. Vaccine. 2020;38(22):3909-17. DOI: doi.org/10.1016/j.vaccine.2020.01.078.
  10. Steens A, Stefanoff P, Daae A, Vestrheim DF, Riise Bergsaker MA. High overall confidence in childhood vaccination in Norway, slightly lower among the unemployed and those with a lower level of education. Vaccine. 2020;38(29):4536-41. DOI: https://doi.org/10.1016/j.vaccine.2020.05.011.
  11. Socialutskottet. Betänkande 2020/21:SoU1. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg [Internet]. Hämtad från: riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/?dokumentid=H801SoU1&typ=bet.
  12. Socialdepartementet. Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten (S2021/03683 (delvis)). Regeringsbeslut 2021-04-22. [Internet]. Hämtad från: www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=21890.
  13. Folkhälsomyndigheten. Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2021. 2021-05-05. Artikelnummer: 21101. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/pneumokockvaccination-som-ett-sarskilt-vaccinationsprogram-for-personer-75-ar-och-aldre/.
  14. Folkhälsomyndigheten. Hälsoekonomisk utvärdering av pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2021. Utgivningsdatum: 2021-05-05. Rapportnummer: 21100. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsoekonomisk-utvardering-av-pneumokockvaccination-som-ett-sarskilt-vaccinationsprogram-for-personer-75-ar-och-aldre/.
  15. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot polio [Internet]. [uppdaterad 2021-02-16; citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/rekommendationer-for-vaccination/rekommendationer-om-vaccination-mot-polio/.
  16. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund [Internet]. [uppdaterad 2019-10-31; citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/rekommendationer-for-vaccination/mpr/.
  17. Socialstyrelsen. Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp. Stockholm: Socialstyrelsen, 2009. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-for-profylax-till-vuxna-mot-difteri-och-stelkramp/.
  18. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot covid-19. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020. Artikelnummer: 20235-1. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendation-om-vaccination-mot-covid-19/.
  19. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot hepatit B. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-vaccination-mot-hepatit-b-/.
  20. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos – hälsokontroll, smittspårning, behandling av latent infektion och vaccination. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020. Rapportnummer: 20095. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-for-preventiva-insatser-mot-tuberkulos-halsokontroll-smittsparning-och-vaccination/.
  21. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om förebyggande åtgärder mot rabies. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-forebyggande-atgarder-mot-rabies.
  22. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020. Rapportnummer: 20118. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/Rekommendationer-om-influensavaccination-till-riskgrupper/.
  23. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020. 20114. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-pneumokockvaccination-/.
  24. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2018. Rapportnummer: 04321-2017. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-forebyggande-atgarder-mot-invasiv-meningokockinfektion/.
  25. Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot rotavirus till sjukhusvårdade barn på neonatalavdelning. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2021. 2021-02-05. Rapportnummer: 21002. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/vaccination-mot-rotavirus-till-sjukhusvardade-barn-pa-neonatalavdelning/.
  26. Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsstatistik [Internet]. [citerad 2021-08-17]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/.
  27. Folkhälsomyndigheten. Influensasäsongen 2020–2021. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2021. 10 juni 2021. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-influensa/2020-2021/influensasasongen-2020-2021-sasongssammanfattning-final2.pdf (PDF, 1,3 MB).
  28. WHO. Meningococcal vaccines: WHO position paper, November 2011. Wkly Epidemiol Rec. 2011;86(47):521-39. www.who.int/entity/wer/2011/wer8647.pdf?ua=1.
  29. WHO. Vaccines against influenza. WHO position paper – November 2012. Wkly Epidemiol Rec. 2012;87(47):461-76.
  30. Folkhälsomyndigheten. Statistik för vaccination mot covid-19 [Internet]. [uppdaterad 2021-08-r 17; citerad 2021-08-17]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/vaccinationsstatistik/statistik-for-vaccination-mot-covid-19/.
  31. Folkhälsomyndigheten. Prioritering behövs när vaccination mot säsongsinfluensa startar [Internet]. [uppdaterad 2020-09-02; citerad 2021-06-24]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/september/prioritering-behovs-nar-vaccination-mot-sasongsinfluensa-startar/.
  32. Adda. Vacciner 2020 [Internet]. adda; [uppdaterad 2021-05-20; citerad 2021-06-15]. Hämtad från: www.adda.se/upphandling-och-ramavtal/vara-ramavtal-och-upphandlingar/planerade-och-pagaende-upphandlingar/vacciner-2020/.
  33. Broberg E, Östh M, Lundberg K, Olsson M, Eek J, Olivares R, et al. Motion till Östergötlands Regionfullmäktige. Subventionera TBE-vaccin i Östergötland.2020. [citerad 2021-06-16]. Hämtad från: dokument.regionostergotland.se/Politiska%20dokument/Regionfullm%C3%A4ktige/2020%20Regionfullm%C3%A4ktige/2020-09-03/03.%20Anm%C3%A4lan%20av%20nya%20motioner/02.%20RS%202020-398%20motion%20V.pdf.
  34. Region Östergötland. Protokoll Regionfullmäktige 2021-02-10 [Internet]. Hämtad från: dokument.regionostergotland.se/Politiska%20dokument/Regionfullm%C3%A4ktige/2021%20Regionfullm%C3%A4ktige/2021-02-10/Protokoll%20RF%202021-02-10.pdf.
  35. Socialstyrelsen. Svår kombinerad immunbrist SCID – TREC i blodprov [Internet]. [citerad 2019-07-01]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-screeningprogram/slutliga-rekommendationer/svar-kombinerad-immunbrist/.
  36. Schollin Ask L, Wingren L, Storsaeter J. National guidelines recommend rotavirus vaccination to inpatient preterm infants. Acta Paediatr. 2021. DOI:10.1111/apa.15968.
  37. Folkhälsomyndigheten. Vaccination av barn och ungdomar – vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020. 2020-08-07. 20115. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/vaccination-av-barn-och-ungdomar-vagledning-for-vaccination-enligt-foreskrifter-och-rekommendationer/.
  38. Folkhälsomyndigheten. Vägledning för vaccination av personal inom vård och omsorg. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020. 2020-08-13. Rapportnummer: 20013. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/vagledning-for-vaccination-av-personal-inom-vard-och-omsorg/.
  39. Folkhälsomyndigheten. Nya vacciner mot säsongsinfluensa. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2021. 2021-03-12. [citerad 2021-06-09]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/n/nya-vacciner-mot-sasongsinfluensa/.
  40. Läkemedelsfakta [Internet]. Läkemedelsverket. [citerad 2021-05-07]. Hämtad från: www.lakemedelsverket.se/sv/sok-lakemedelsfakta?activeTab=1.
  41. Danielsson O. Vaccinutveckling i raketfart [Internet]. Solna: Karolinska Institutet; 2021 [uppdaterad 2021-02-11; citerad 2021-06-07]. Hämtad från: ki.se/forskning/vaccinutveckling-i-raketfart.
  42. Inera. Svevac [uppdaterad 2021-06-03; citerad 2021-06-07]. Hämtad från: www.inera.se/tjanster/alla-tjanster-a-o/svevac/.
  43. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/201737-om-ordination-och-hantering-av-lakemedel-i-halso--och-sjukvarden/.
  44. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/201843-om-behorighet-for-sjukskoterskor-att-forskriva-och-ordinera-lakemedel/.
  45. Vaccination mot Humant papillomvirus (HPV) kvinnor 21-26 år.Vårdens kunskapsstyrningsnämnd, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, Region Stockholm, 2021-04-08. Rapportnummer: VKN 2021-0100. Hämtad från: www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/vardens-kunskapsstyrningsnamnd/2021/2021-04-14/3-vaccination-mot-humant-papillomvirus-hpv-kvinnor-21-26-ar.pdf.
  46. Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven. Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Stockholm: Utbildningsdepartementet, 2021. Hämtad från: www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/02/sou-202111/.
  47. Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34). Stockholm: Socialdepartementet, 2021. Hämtad från: www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/05/sou-202134/.
  48. Socialdepartementet. Uppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer. Diarienummer: S2019/03409/FS.2019. Hämtad från: www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2019/08/uppdrag-att-genomfora-en-forstudie-om-tillgang-till-information-om-vaccinationer/.
  49. E-hälsomyndigheten. Förstudie digitalt vaccinationskort. Återrapportering enligt regeringsbeslut S2019/03409/FS (delvis).2020. Hämtad från: www.ehalsomyndigheten.se/globalassets/dokument/rapporter/forstudie-digitalt-vaccinationskort-aterrapportering-enligt-s2019-03409-fs.pdf.
  50. E-hälsomyndigheten. Covidbevis [Internet]. [uppdaterad 2021-06-15; citerad 2021-06-17]. Hämtad från: www.ehalsomyndigheten.se/covidbevis/.
  51. WHO. Immunization Agenda 2030: A Global Strategy to Leave No One Behind. Geneva: WHO, 2020. Hämtad från: www.who.int/teams/immunization-vaccines-and-biologicals/strategies/ia2030.
  52. WHO. Global Vaccine Action Plan 2011-2020. Geneve: WHO, 2012. Hämtad från: www.who.int/immunization/global_vaccine_action_plan/GVAP_doc_2011_2020/en/.
  53. WHO Regional Office for Europe. European Vaccine Action Plan 2015–2020. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe, 2014. Hämtad från: www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/vaccines-and-immunization/publications/2014/european-vaccine-action-plan-20152020-2014.
  54. Socialdepartementet. Uppföljning av vaccinationer mot covid-19 (Prop 2020/21:47).2020. Hämtad från: www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/11/prop.-20202147/.
  55. Folkhälsomyndigheten. Seroimmunitetsstudier [Internet]. [uppdaterad 2021-05-06; citerad 2021-06-15]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/mikrobiologi-laboratorieanalyser/mikrobiella-och-immunologiska-overvakningsprogram/seroimmunitetsstudier/.
  56. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer för grundvaccination av vuxna mot difteri och stelkramp [Internet]. [uppdaterad 2019-10-31; citerad 2021-06-16]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/rekommendationer-for-vaccination/dt-vuxna/.

Lägesrapport om de nationella vaccinationsprogrammen 2021

Lyssna

Rapporten beskriver det aktuella läget för de nationella vaccinationsprogrammen när det gäller reglering och omfattning, sjukdomsförekomst och vaccinationstäckning samt tillgång till vaccin m.m.. Dessutom redogör vi för de rekommenderade vaccinationerna och regionala vaccinationsprogram samt tar upp aktuella frågor och vårt pågående och planerade arbete.

Rapporten gäller 2020 och första halvåret av 2021.

Relaterad läsning

Nationella vaccinationsprogram

Författare: Folkhälsomyndigheten
Publicerad:
Artikelnummer: 21105