Inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn erbjuds barn och ungdomar nu vaccinationer mot elva sjukdomar. I september 2019 infördes vaccination mot rotavirusinfektion i vaccinationsprogrammet och sedan augusti 2020 erbjuds vaccination mot humant papillomvirus (HPV) till både flickor och pojkar. Regionerna och skolans huvudmän är skyldiga att erbjuda barn dessa vaccinationer.

Det är låg förekomst av sjukdomarna som omfattas av vaccinationsprogrammet för barn, och vaccinerna ger främst milda biverkningar. Vaccinationstäckning bland 2-åringarna är 97 procent, och andelen flickor som är vaccinerade mot HPV har ökat till 86 procent. Den höga vaccinationstäckningen visar att de allra flesta föräldrar i Sverige känner förtroende för vaccinationsprogrammet. Tillgången till vaccin inom programmet är säkrad genom en nationell upphandling, som omfattar ett fysiskt lager, beredskap för bristsituationer och samordning av volymer, distribution och logistik. Sedan den förra lägesrapporten har det inte varit några problem med vaccintillgången.

Nationella rekommendationer om vaccinationer är inte bindande, utan regionerna beslutar själva i vilken utsträckning de ska implementeras. I dag finns rekommendationer för vaccination mot hepatit B, influensa, meningokocker, pneumokocker, rabies, och tuberkulos. Täckningen för rekommenderade vaccinationer är generellt svår att uppskatta, men bland personer 65 år och äldre var 53 procent vaccinerade mot influensa under influensasäsongen 2019‒2020, vilket är något högre än föregående säsong.

Det finns också regionala program för vaccination mot hepatit B för spädbarn, enligt nationella rekommendationer. Vaccination mot fästingburen hjärninflammation (TBE) erbjuds sedan 2018 kostnadsfritt till barn och ungdomar i Region Sörmland.

Aktörer inom vaccinationsområdet föreslår en nationell vaccinupphandling även för vacciner som ges utanför barnvaccinationsprogrammet för att få en stabil avtalspart och säkra tillgången till alla aktuella vacciner. När ett nationellt vaccinationsprogram förändras vill Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) vara en remissinstans för att kunna ompröva subventionsbeslut i god tid.

Liksom tidigare år lyfter flera aktörer att hälso- och sjukvårdspersonal behöver mer kunskap och fortbildning inom vaccinationsområdet och att det behövs kompetenskrav för vaccination. Man vill också utreda möjligheten att ge barnmorskor behörighet att ordinera läkemedel för vaccination, för att gravida ska ha bättre vaccinationsmöjligheter och för att ytterligare förbättra nyfödda barns skydd mot kikhosta.

Sedan den förra lägesrapporten har Folkhälsomyndigheten på olika sätt arbetat för att främja vaccinationer i befolkningen. Vi har bland annat:

• utrett vaccination mot vattkoppor för barn och unga i ett allmänt program
• utrett vaccination mot bältros för äldre i ett särskilt program
• uppdaterat rekommendationen om kikhosta bland spädbarn
• förstärkt kommunikation om vaccinationer, inom regeringsuppdraget om att förbättra barns skydd mot smittsamma sjukdomar
• påbörjat en nationell plan för vaccination mot covid-19
• planerat en undersökning om EU-gemensamma kampanjer för vaccination mot mässling
• börjat ta fram nationella riktlinjer för rotavirusvaccination på neonatalavdelningar
• förberett arbetet med höstens influensavaccinering
• påbörjat en studie av barnvaccinationsprogrammets hållbarhet under pandemin, inklusive implementeringen av HPV-vaccination till alla barn
• tagit fram och uppdaterat följande vägledningar och rekommendationer:
  • Vägledning för vaccination av barn och ungdomar
  • Vägledning för vaccination av personal i vård och omsorg
  • Rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper
  • Rekommendationer om preventiva insatser mot tuberkulos
  • Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper

Since the previous annual report, the Swedish Public Health Agency of Sweden has worked in various ways to promote vaccinations in the population. Among other things, we have:

• examined vaccination against chickenpox for children in the national immunization programme for children
• examined vaccination against shingles for the elderly in a special immunization programme
• updated recommendations regarding whooping cough among infants
• strengthened communication on vaccinations, within the government mission to improve children's protection against infectious diseases
• developed a national plan for vaccination against COVID-19
• planned a study on an EU-wide campaign for measles vaccination
• developed national guidelines for rotavirus vaccination in neonatal wards
• prepared the roll-out of this autumn's influenza vaccinations
• conducted a study on the sustainability of the childhood immunization programme during the pandemic, including the expansion of HPV vaccination to all children
• Published or updated the following guidance and recommendations:
  • Guidance on vaccination of children and adolescents
  • Guidance on vaccination of health care personnel
  • Recommendations on pneumococcal vaccination to risk groups
  • Recommendations for preventive measures against tuberculosis
  • Recommendations on influenza vaccination to risk groups

Folkhälsomyndigheten följer löpande olika aspekter av vaccinationsprogrammet för att säkerställa att det fungerar optimalt och för att se om programmet behöver utvecklas. I det här avsnittet ger vi en överblick över förekomsten av sjukdomarna som vaccinationsprogrammet omfattar, andelen barn som vaccinerats inom programmet, säkerhetsuppföljningen av vacciner och kunskap, attityder och beteende som är relaterat till vaccinationer.

Sjukdomsförekomst, vaccinationstäckning och säkerhetsuppföljning finns i den årsrapport om barnvaccinationsprogrammet som Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket ger ut gemensamt sedan 2013 (3). Den är mer omfattande och riktar sig primärt till hälso- och sjukvården. Nedan presenteras en sammanfattning som är baserad på årsrapporten.

Sjukdomsförekomst

Andel vaccinerade inom programmet

Säkerhetsuppföljning

Kunskap, attityder och beteende

Vacciner inom barnvaccinationsprogrammet upphandlas nationellt sedan 2018, från att tidigare ha gjorts på regionnivå. Upphandlingen omfattar också ett fysiskt lager av vissa vacciner som beredskap för bristsituationer samt samordning av volymer, distribution och logistik hos regioner, kommuner och privata skolaktörer (5). Avtalen gäller från den 1 september 2019 i två år och de kan förlängas vid ett eller flera tillfällen.

Folkhälsomyndigheten har en regelbunden kontakt med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) som ansvarar för den nationella upphandlingen av vaccin till vaccinationsprogrammet för barn och bevakar tillgången till vaccin. Sedan den senaste lägesrapporten publicerades (oktober 2019) har det inte varit några problem med vaccintillgången som har påverkat genomförandet av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

I samtliga regioner erbjuds alla spädbarn vaccination mot hepatit B, och i de flesta regioner erbjuds riskgrupper vaccination mot hepatit B, tuberkulos, influensa och pneumokocker på strukturerade sätt. Kostnader för vaccination mot influensa och pneumokocker för individen varierar mellan regionerna. I början av 2020 erbjöd 12 av 21 regioner kostnadsfri pneumokockvaccination till personer i riskgrupper.

Sjukdomsförekomst

Vaccinationstäckning

Folkhälsomyndigheten lämnade i april 2016 förslag till regeringen om införande av särskilda vaccinationsprogram mot fyra sjukdomar: hepatit B, influensa, allvarlig pneumokocksjukdom och tuberkulos. Dessa sjukdomar omfattas i dagsläget av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination. Rekommendationerna för tre av dem (influensa, pneumokocksjukdom och tuberkulos) har nu uppdaterats och finns tillgängliga på Folkhälsomyndighetens webbplats (17-19). Fältet utvecklas kontinuerligt och efter några år kan det finnas behov av att se över både kunskapsunderlag och hälsoekonomiska underlag.

Sedan september 2019 används HPV-vaccin som ger skydd mot nio HPV-typer (Gardasil 9) inom det nationella vaccinationsprogrammet. Tidigare användes ett vaccin som ger skydd mot fyra HPV-typer (Gardasil), och det ingår i läkemedelsförmånen för kvinnor 18‒26 år. Gardasil 9 omfattas inte av någon läkemedelsförmån.

Subventionen av vaccin mot rotavirusinfektion, Rotarix, upphörde i september 2019. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket omprövade den när vaccination mot rotavirusinfektion infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och beslutade att Rotarix inte längre ska ingå i läkemedelsförmånerna. Vaccin får nämligen inte ingå i läkemedelsförmånerna om sjukdomen omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram och vaccinet är avsett för samma användningsområde och samma patientgrupp som omfattas av ett vaccinationsprogram.

Detta är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket enda pris- och subventionsbeslut för vaccin under 2019 och de första fem månaderna av 2020.

Enligt Läkemedelsverket gjordes inga ändringar i godkännanden av vacciner under 2019.

Förskoleklass är sedan 2018 obligatorisk för barn

Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn har ändrats

Folkhälsomyndigheten har uppdaterat rekommendationerna om vaccination mot influensa (17), pneumokocker (18) och tuberkulos (19) genom att ändra vilka som rekommenderas vaccination och med vilka vaccintyper. Bland annat rekommenderas personal i vård och omsorg att vaccinera sig mot influensa om de arbetar nära patienter och omsorgstagare som har en ökad risk för allvarlig sjukdom (det vill säga, riskgrupper).

Vaccination mot tuberkulos rekommenderas nu till barn med ursprung från länder med ökad eller hög förekomst av tuberkulos, men bara upp till 6 års ålder och så länge de är inskrivna på barnavårdscentralen. Tidigare rekommenderades kompletterande vaccination upp till 18 års ålder. Åldern för vaccination av spädbarn ändrades från 6 månader till 6 veckor, i samband med att screening av alla nyfödda för svår kombinerad immunbrist (SCID) infördes 2019.

Folkhälsomyndigheten har uppdaterat vägledningen för vaccination av barn och ungdomar, enligt ändringar i vaccinationsschemat och rekommendationer om vaccination mot tuberkulos (se ovan) (20).

Vi har även tagit fram en vägledning för vaccination av personal inom vård och omsorg som stöd till verksamhetsansvariga vid bedömning av vilka vaccinationer som kan vara aktuella för personalen. Vaccination mot influensa och mässling rekommenderas till all personal och vaccination mot difteri, hepatit B, röda hund och vattkoppor rekommenderas till utvalda personalgrupper (21).

Detta avsnitt beskriver förändringar i vaccinationsprogrammen i de nordiska länderna sedan den senaste lägesrapporten.

I Finland infördes avgiftsfri vaccination mot meningokocker till personer i medicinska riskgrupper den 1 augusti 2020 (22). Därtill har Finland ändrat schemat för HPV-vaccination för flickor, och administrerar första dosen i årskurs fem och andra dosen i årskurs sex. I höst utvidgar man också HPV-vaccinationer till att innefatta även pojkar födda 2005 och framåt (23). Man har vidare utökat sitt vaccinationsprogram mot TBE i vissa riskområden med hög sjukdomsförekomst (24).

Island införde i januari 2020 vaccination av barn mot vattkoppor, vid 12 och 18 månaders ålder.

I Danmark erbjuds sedan april 2020 pneumokockvaccination till personer med mycket hög risk för pneumokocksjukdom samt till de som är 65 år och äldre och som har någon kronisk sjukdom. Tack vare ökad tillgång till vaccination kommer erbjudandet att utvidgas till fler grupper under hösten 2020, t.ex. alla personer som är 65 år och äldre (25).

I november 2019 införde Danmark vaccination mot kikhosta för gravida, som en åtgärd för att minska spridningen av kikhosta. Sundhedsstyrelsen rekommenderar vaccination av gravida i samband med ett rutinbesök hos läkare. Erbjudandet för gravida har förlängts till att gälla hela 2020 (25, 26). Vaccinationstäckningen under de första sex månaderna låg på cirka 76 procent men en nedgående trend har uppmärksammats (27).

Danmark införde 2014 ett system som skickar påminnelsemeddelande vid missade vaccinationstillfällen. Hösten 2019 uppdaterades detta system till att bli mer proaktivt, genom att skicka meddelande till föräldrar inför en vaccination. Syftet är att öka vaccinationstäckningen och att fler barn vaccineras enligt tidpunkter i schemat.

En del regioner vill att SKL Kommentus Inköpscentral ska upphandla alla vacciner, även utanför barnvaccinationsprogrammet. Målsättningen med en nationell upphandling är att SKI ska vara en stabil avtalspart och säkra tillgång till samtliga aktuella vacciner.

Folkhälsomyndigheten planerar en studie av svenska barnvaccinationsprogrammets hållbarhet under pandemin vilket barnhälsovårdens arbetsgrupp för barnvaccinationer är positiv till (läs mer nedan, under rubriken Planerad studie av svenska barnvaccinationsprogrammets hållbarhet under pandemin 2020). Tätare rapporter om vaccinationstäckningen skulle ge samordnare på de centrala utvecklingsenheterna för barnhälsovården och elevhälsan bättre möjligheter att sätta in insatser vid behov. Från barnsjukvården rapporteras att enstaka föräldrar ställer frågor om riskerna med vaccination under pågående pandemi. Arbetsgruppen vill också lyfta vikten av att särskilt noga bevaka implementeringen av HPV-vaccination till alla barn under pandemin.

När ett nationellt vaccinationsprogram ändras vill Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket vara en remissinstans för att i god tid kunna ompröva subventionsbeslut. Det behövs en rimlig tidsrymd från det att regeringen fattar beslut om de nationella särskilda vaccinationsprogrammen till dess att beslutet träder i kraft. TLV bedömer att man behöver minst tre månader för att administrera en omprövning. TLV vill även påpeka att ett vaccin bör uteslutas ur förmånerna samtidigt som vaccinet börjar användas inom ett nationellt särskilt vaccinationsprogram.

Socialstyrelsen rekommenderar sedan 2019 screening av nyfödda för SCID i samband med PKU-provet. Dessa prover får också användas för analyser och andra undersökningar för att spåra och diagnostisera SCID, enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2019:13) om vilka sjukdomar som får spåras och diagnostiseras genom vävnadsprover i PKU-biobanken. Regionerna har infört denna screening, och Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu att invänta resultatet från screeningen innan man ger vaccination mot rotavirus eftersom vacciner som innehåller levande virus inte får ges till barn med SCID. Det gäller även vid vaccination mot tuberkulos eftersom BCG-vaccin också innehåller levande virus.

Liksom inför förra lägesrapporten (28) lyfter flera aktörer att hälso- och sjukvårdspersonal behöver mer kunskap inom vaccinationsområdet och att det bör upprättas kompetenskrav för vaccination. Frågan som diskuteras är om behörighetskraven kan utökas för att säkerställa nödvändig kompetens. Socialstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att lägga till dessa kompetenskrav i den aktuella behörighetsföreskriften eftersom de är kopplade till alla med en viss legitimation, och utbildningskraven för ”legitimerad sjuksköterska” hanteras av universitet och högskolor samt verksamhetschefer. Det skulle dock vara möjligt att reglera kompetenskraven för legitimerad barnmorska. I så fall bör Socialstyrelsen först utreda behovet av att utöka barnmorskors ordinationsrätt och se om utbildningen omfattar de kunskapsmoment som krävs för att barnmorskor ska kunna ordinera läkemedel för vaccination.

Barnläkarföreningens arbetsgrupp för barnvaccinationer ser vaccination mot kikhosta under graviditeten som ett sätt att ytterligare förbättra skyddet för nyfödda. Arbetsgruppen föreslår att frågan om behörighet att ordinera vacciner för barnmorskor ska utredas, i syfte att öka möjligheterna för gravida att bli vaccinerade. En sådan behörighetstilldelning skulle även kunna bidra till en ökad vaccinationstäckning mot säsongsinfluensa hos gravida. Gruppen påpekar även att det i dag inte finns några formella vaccinkompetenskrav på personal som utför rådgivning och vaccination på vaccinationsmottagningar, t.ex. inför resor. De anser att personal som erbjuder resevaccin till barn bör ha genomgått obligatorisk vaccinationsutbildning med fokus på barn.

Riksföreningen för skolsköterskor önskar nationella medgivandeblanketter och informationsmaterial för alla vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet, som fritt kan laddas ner för användning. Det behövs också blanketter och information på olika språk. Riksföreningen ser positivt på det nationella beslutet att vaccinera mot HPV i en bestämd årskurs, och anser att man bör överväga att göra likadant med övriga vaccinationer inom skolan, i hela landet.

Enligt Skolläkarföreningen har elevhälsan i några kommuner i södra Sverige sett att något fler föräldrar tackar nej till vaccination mot HPV och påfyllnadsdosen mot difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 8–9. Man har i samma kommuner även upptäckt ett antal nyanlända som inte har fått sin vaccinationsstatus bedömd eller som inte blivit uppvaccinerade trots att de har vistats flera år i Sverige, ibland ända sedan 2015.

Folkhälsomyndigheten har sedan 2018 utrett om vaccination mot vattkoppor för barn och ungdomar kan inkluderas i ett allmänt program, och om vaccination mot bältros för äldre kan inkluderas i ett särskilt program. Sjukdomarna har utretts parallellt eftersom vaccination mot vattkoppor kan påverka förekomsten av bältros. Vi har färdigställt ett preliminärt kunskapsunderlag, och tillsammans med underlag för etisk bedömning har det bedömts av Statens medicinetiska råd (SMER) som lämnat ett preliminärtutlåtande. Utredningen avbröts tillfälligt pga. pandemin.

I Sverige har barnhälsovårdens vaccinationsverksamhet i stort sett fungerat väl under pandemin, med vissa anpassningar. Pandemisituationen skulle dock kunna medföra en risk för minskat vaccinationsskydd i befolkningen, om barn av olika skäl inte får sina vaccinationer enligt plan. En nedgång i vaccinationstäckningen har setts i många länder. För att undersöka pandemins effekter på vaccinationsprogrammet planerar Folkhälsomyndigheten en studie där vi följer upp hur vaccinationer ges i barnhälsovården under den tid som pandemin pågår, och vilka resurser och förmågor som bidragit till att verksamheten kunnat upprätthållas. Folkhälsomyndigheten och den nationella arbetsgruppen för barnhälsovården har i linje med Världshälsoorganisationens (WHO:s) rekommendationer uppmanat barnhälsovården att prioritera vaccination av barn under pågående pandemi (29).

Gravida kvinnor utgör en riskgrupp för allvarlig influensa, och i Sverige rekommenderas influensavaccination efter graviditetsvecka 16. Globalt är maternell vaccination mot stelkramp viktigt för att förhindra sjukdom hos nyfödda barn. I många länder erbjuds kvinnor också vaccination mot kikhosta för att skydda spädbarnen mot allvarliga former av sjukdomen under de första levnadsmånaderna. Det finns nya studier av effekt och säkerhet vid vaccination av gravida mot kikhosta, och 2019 uppdaterade Folkhälsomyndigheten den tidigare rekommendationen om att skydda spädbarn mot allvarlig kikhosta (30). De tidigare rekommendationerna kvarstår generellt. Det finns stöd för att förskriva vaccination mot kikhosta om en enskild gravid kvinna efterfrågar det, eller om särskilda åtgärder behövs vid utbrott. Vi har inlett ett projekt för att öka förståelsen för mödrahälsovårdens perspektiv, inklusive deras erfarenheter, möjligheter och hinder relaterat till vaccination av gravida. Under 2020 har vi tagit kontakt med representanter för mödrahälsovården och barnhälsovården, och planerar en undersökning hösten 2020. Resultaten kommer att belysa vilka insatser som kan bli aktuella för att stärka mödrahälsovården i denna fråga.

Folkhälsomyndigheten har påbörjat ett arbete med nationella riktlinjer om rotavirusvaccination på neonatalavdelningar. I Sverige vaccineras inte barn mot rotavirus om de är inneliggande på en neonatalavdelning vid tiden för vaccination, medan detta görs i flera länder i världen. För tidigt födda barn är en riskgrupp för svår rotavirusinfektion men riskerar alltså att missa vaccinationen.

Syftet med arbetet är att ta fram riktlinjer om vaccination på neonatalavdelningar. Arbetsgruppen samlar representanter för neonatalvård, barnläkarföreningen, neonatalregistret SNQ, vårdhygien, barnhälsovård m.fl. Arbetsgruppen och Folkhälsomyndigheten ska senare följa upp hur vaccinationer på neonatalavdelningen fungerar i praktiken.

Höstens kampanjer för influensavaccination startar preliminärt första veckan i november 2020 (31). Med tanke på den pågående covid-19-pandemin har Folkhälsomyndigheten och smittskyddsenheterna gemensamt beslutat att fram till och med slutet av november prioritera personer i riskgrupper och vård- och omsorgspersonal som arbetar nära personer med ökad risk för allvarlig influensa. Det är viktigt med god lokal planering så att vaccinationerna kan ske på ett säkert sätt utan trängsel för att minimera risken för smittspridning. Folkhälsomyndigheten har i samarbete med SKR även inventerat behovet av ytterligare vaccindoser och en tilläggsupphandling pågår via SKI. Vi förväntar oss ett ökat behov och intresse för influensavaccinationer under hösten.

Förbättra barns skydd mot smittsamma sjukdomar 2018–2021

Ta fram en nationell plan för vaccination mot covid-19

Förstudie digitala vaccinationskort

EU-kommissionen finansierar sedan 2018 ett treårigt samarbete mellan 21 medlemsländer, ett så kallat Joint Action on Vaccination (JAV), för att långsiktigt stärka arbetet med de nationella vaccinationsprogrammen. Konkreta verktyg och riktlinjer ska tas fram inom åtta delprojekt som rör arbete med vaccintillgång, vaccinationsregister, vetenskapligt stöd för vaccinationsprogram, forskning och utveckling av vaccin samt acceptans för vaccinationer. Sverige deltar i samarbetet genom Folkhälsomyndigheten, som leder arbetet med den interna utvärderingen av projektets olika delar samt ansvarar för ett delprojekt gällande kampanjer om vaccination mot mässling.

Under 2020 arbetade Folkhälsomyndigheten med att ta fram underlag för en detaljerad enkät rörande tveksamhet till och förtroende för vaccinationer, där samtliga medlemsländer bjöds in att delta. Underlaget från enkäten kommer att ligga till grund för ett delprojekt gällande samarbeten mellan flera länder för att koordinera kampanjer om vaccination mot mässling (s.k. cross border measles campaigns). Vidare kommer Folkhälsomyndigheten att utreda förutsättningarna för att genomföra sådana kampanjer (s.k. feasibility study).

Referensgruppen för nationella vaccinationsprogram sammanträdde i november 2019 och mars 2020. Det senare mötet hölls på distans pga. pandemin.

Vid höstmötet presenterade Folkhälsomyndigheten WHO:s process med Immunization Agenda 2030. Ambitionen är att initiativet ska samordnas med andra stora internationella initiativ som GAVI:s strategiska utvecklingsplan, GAVI 5.0. Från GAVI, UNICEF och WHO har man tagit fram en modell för att genom fördjupade kommunikationsinsatser på olika nivåer stärka hållbarhet inom och efterfrågan för vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten använder detta ramverk för att strukturera arbetet inom regeringsuppdraget om att förbättra barns skydd mot smittsamma sjukdomar 2018–2020 (37). I diskussionen om prioriterade utredningar lyfte referensgruppen vaccination av vuxna mot mässling, påssjuka och röda hund, rekommendationer för vaccination av för tidigt födda barn mot rotavirus samt vaccination av gravida kvinnor mot kikhosta. Referensgruppen diskuterade även utbildnings- och kompetenskrav för vaccination, införandet av HPV-vaccination av pojkar och ändrad tidpunkt för vaccination till årskurs 5.

På vårmötet diskuterade referensgruppen Folkhälsomyndighetens pågående utredningar och förutsättningar för att bibehålla och prioritera vanliga vaccinationsrutiner under covid-19-pandemin. Flera ledamöter lyfte farhågor om att personal inom barnhälsovården och elevhälsan flyttas till pandemiarbete.

Minnesanteckningar finns på Folkhälsomyndighetens webbplats (38).

Under 2019 genomförde Folkhälsomyndigheten en utbildningsdag i Göteborg om barnvaccinationsprogrammet, i samverkan med regionens barnhälsovård, smittskyddsenhet och elevhälsa. Teman för dagen utformades i samverkan med lokala representanter för barnhälsovård och elevhälsovård.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.