Rapporten beskriver utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i dagligrökning och sjuklighet och dödlighet kopplad till alkohol, narkotika och rökning under perioden 1994 till 2011. Den vänder sig till dig som antingen är ANDT-samordnare på länsstyrelserna, folkhälsosamordnare eller motsvarande på landsting eller kommuner eller som jobbar med ANDT-frågor på en nationell myndighet eller regeringskansliet.
Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak – Utveckling under perioden 1994−2011 och betydelse av demografiska faktorer
Om publikationen
Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja genomförandet av en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020, ANDT-strategin (S2016/01028/FST (delvis)). Arbetet ska genomgående beakta jämlikhet i hälsa.
Rapporten beskriver utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT under de två decennier som föregick den första nationella ANDT-strategin (2011−2015), samt betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT. Utfall är dagligrökning och ANT-relaterad sjuklighet och dödlighet. Data kommer från Undersökningen av LevnadsFörhållanden och The Swedish Interdisciplinary Panel.
Utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT under perioden 1994–2011 kan sättas i relation till utvecklingen under strategiperioderna (2011−2015 och 2016−2020). Resultaten bidrar därigenom till den samlade uppföljningen av den nuvarande ANDT-strategin (2016−2020). De kan också vara vägledande i arbetet med att förebygga ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT på nationell, regional och lokal nivå.
Studien som ligger till grund för rapporten har genomförts av Ulf Gerdtham, Gawain Heckley och Devon Fontaine Spika vid Lunds Universitet. Ansvarig utredare är Richard Henriksson och ansvarig chef är Anna Månsdotter.
För en mer utförlig rapport i vilken även högkonsumtion av alkohol ingår se Lunds universitets hemsida.
Folkhälsomyndigheten
Anna Bessö
Avdelningschef
Avdelningen för Livsvillkor och levnadsvanor
Sammanfattning
I denna rapport presenteras resultat från en studie av socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak (ANT). Den beskriver utvecklingen under de två decennier som föregick den första nationella ANDT-strategin (2011–2015), samt betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT.
ANT-relaterad ohälsa blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män under perioden 1994−2011. Utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT förklaras delvis av förändringar i fördelningen av demografiska faktorer, och delvis av förändringar av sambanden mellan dessa faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT.
Resultaten understryker betydelsen av att fortsätta följa utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT, och att i kommande studier även undersöka betydelsen av andra faktorer än demografiska, exempelvis normer, beteenden och livsvillkor.
Studien möjliggör jämförelser mellan utvecklingen före och under strategiperioderna (2011−2015 och 2016−2020), och bidrar till Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att stödja genomförandet och uppföljningen av den nuvarande ANDT-strategin (2016−2020). Resultaten kan också vara vägledande i arbetet med att förebygga ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT på nationell, regional och lokal nivå.
Bakgrund
Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja genomförandet av en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020, ANDT-strategin (S201/01028/FST (delvis)). Arbetet ska genomgående beakta jämlikhet i hälsa, vilket kräver kunskap om utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT. Denna kunskap kan vara vägledande i arbetet med att förebygga ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT på nationell, regional och lokal nivå.
Det finns tidigare svensk forskning på utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol och narkotika (1−7). Det finns dock inga studier som undersökt utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT samtidigt med jämförbara data och metoder.
Definition av socioekonomisk ojämlikhet i hälsa
Socioekonomisk ojämlikhet i hälsa
Med socioekonomisk ojämlikhet i hälsa menas systematiska skillnader i hälsa mellan olika grupper definierade genom något mått på socioekonomisk position, exempelvis inkomst, utbildning eller yrke.
I studien undersöks utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ANT-relaterad ohälsa under perioden 1994−2011, samt betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT. De mått på socioekonomisk position som används är inkomst och utbildningsnivå.
För en mer utförlig beskrivning av studien hänvisas till Lunds universitet hemsida.
Metod
Data:
Självrapporterade data över dagligrökning kommer från Undersökningen av LevnadsFörhållanden (ULF) och avser deltagare 31–64 år under perioden 1994−2011. Registerdata över ANT-relaterad sjuklighet och dödlighet kommer från The Swedish Interdisciplinary Panel och avser hela befolkningen 31–64 år som var boende i Sverige mellan 1994 och 2011.
ANT-relaterad sjuklighet definieras som ANT-relaterad diagnos i slutenvård (huvuddiagnos, en av de tre första bidiagnoserna eller en av de tre första yttre orsakskoderna). Alkohol- och narkotikarelaterad dödlighet definieras som dödsorsak enligt Socialstyrelsens alkohol- och narkotikaindex (8). Tobaksrelaterad dödlighet definieras som rökningsrelaterad dödsorsak (underliggande dödsorsak eller de tre högst bidragande dödsorsakerna).
Socioekonomisk position definieras som disponibel inkomst (inkomst justerad för hushållssammansättning) och utbildningsnivå. Demografiska faktorer är ålder, kön, födelseland (eget och föräldrarnas), civilstånd (gift eller sambo), utbildningsnivå (egen och föräldrarnas), social isolering (bor ensam och träffar familj, släkt eller vänner mindre än en gång i veckan; data finns bara i ULF), inkomst från arbete och ekonomiskt bistånd (andelen som får ekonomiskt bistånd i boendekommunen).
Analys:
Koncentrationsindex:
För att följa utvecklingen av socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT används koncentrationsindex. Indexet mäter hur ojämnt fördelat ett utfall är i en population av individer rangordnade efter socioekonomisk position. Indexet kan anta värden mellan -1 och 1. Koncentrationsindex = -1 innebär att utfallet är helt koncentrerat till individerna med lägst socioekonomisk position, till exempel dem med lägst disponibel inkomst. Koncentrationsindex = 1 innebär att utfallet är helt koncentrerat till individerna med högst socioekonomisk position, till exempel dem med högst disponibel inkomst. Koncentrationsindex = 0 innebär att utfallet är jämnt fördelat i populationen.
Oaxaca-Blinder dekomponering:
För att undersöka betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT används Oaxaca-Blinder-dekomponering. Metoden bryter ner utvecklingen i två delar, en förklarad och en oförklarad. I den förklarade delen testas betydelsen av att fördelningen av demografiska faktorer förändras, till exempel andelen som är gifta eller sambo. I den oförklarade delen testas betydelsen av att sambanden mellan dessa faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT förändras, till exempel sambandet mellan att vara gift eller sambo och inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till alkohol.
Resultat
Alkohol
Hur förändrades ojämlikheten i ohälsa?
Utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011 presenteras i figur 1. Vi ser att sjuklighet och dödlighet kopplad till alkohol blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män (figur 1A−D). Detta illustreras i figur 1 av att koncentrationsindex rör sig från 0 (jämlikhet) mot -1 (utfallet är helt koncentrerat till individerna med lägst socioekonomisk position). Skillnaderna mellan könen i socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol minskade överlag.
Figur 1. Utveckling för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011. Felstaplar anger standardavvikelse.
Vad förklarar förändringarna?
Betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011 presenteras i tabell 1. Vi ser att förändringar i fördelningen av dessa faktorer sammantaget förklarar 27 procent av utvecklingen för sjuklighet och 55 procent av utvecklingen för dödlighet. Vi ser också att förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol förklarar 73 procent av utvecklingen för sjuklighet, medan de inte bidrar statistiskt signifikant till utvecklingen för dödlighet.
Förändringar i fördelningen av demografiska faktorer under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S1. Där ser vi till exempel att andelen utan inkomst från arbete ökade. Vi ser i tabell 1 att denna förändring bidrar till utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till alkohol genom att det finns ett minustecken framför siffran (förändringen bidrar till att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position) som är i fetstil (statistiskt signifikant).
Förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S2. Där ser vi till exempel att sambandet mellan att ha fler än 12 års utbildning och inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till alkohol försvagades. Vi ser i tabell 1 att denna förändring motverkar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till alkohol genom att det finns ett plustecken framför siffran (förändringen motverkar att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position) som är i fetstil (statistiskt signifikant).
Tabell 1. Betydelse av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol under perioden 1994−2011.
| Demografisk faktor | Förändring sjuklighet (koncentrationsindex) | Förändring dödlighet (koncentrationsindex) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| -0,131 100 procent |
-0,107 100 procent |
||||
| Förklarad förändrad fördelning |
Oförklarad förändrat samband |
Förklarad förändrad fördelning |
Oförklarad förändrat samband |
||
| Sammantaget | -0,0351*ꜜ 27 procent |
-0,0958 73 procent |
-0,0589 55 procent |
-0,0481 45 procent |
|
| Medelålder | -0,00633 5 procent |
+0,0418ꜛ 32 procent |
-0,00534 5 procent |
+0,0899 84 procent |
|
| Kvinna | +1,24x10-6 0 procent |
-0,0148 11 procent |
+1,85x10-6 0 procent |
-0,0175 16 procent |
|
| Född utomlands | +0,00869 7 procent |
+0,0121 9 procent |
+0,00626 6 procent |
+0,00738 7 procent |
|
| Föräldrar födda utomlands | -0,00113 1 procent |
-0,00104 1 procent |
+0,00101 1 procent |
+0,000104 0 procent |
|
| Gift eller sambo | -0,00403 3 procent |
-0,0511 39 procent |
-0,00444 4 procent |
-0,0593 55 procent |
|
| Utbildning <10 år | +0,00788 6 procent |
-0,00620 5 procent |
+0,00106 1 procent |
+0,00333 3 procent |
|
| Utbildning >12 år | -0,00884 7 procent |
+0,0128 10 procent |
-0,00735 7 procent |
+0,0313 29 procent |
|
| Mor utbildning >9 år | -0,00492 4 procent |
-0,00683 5 procent |
-0,00116 1 procent |
+0,00228 2 procent |
|
| Far utbildning >9 år | -0,00169 1 procent |
+0,00228 2 procent |
-0,00551 5 procent |
+0,00124 1 procent |
|
| Inte inkomst från arbete | -0,0113 9 procent |
-0,0282 22 procent |
-0,0142 13 procent |
-0,0328 31 procent |
|
| Ekonomiskt biståndꜝ | +0,00840 6 procent |
+0,00309 2 procent |
-0,00333 3 procent |
+0,0262 24 procent |
|
| Saknade dataꜞ | -0,0218 17 procent |
+0,0800 61 procent |
-0,0259 24 procent |
+0,116 108 procent |
|
| Konstant¨ | -0,140 107 procent |
-0,216 202 procent |
|||
| Observationer | 7 757 403 | ||||
| *Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1) ꜜMinustecken anger att förändringen bidrar till att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position ꜛPlustecken anger att förändringen motverkar att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position ꜝProcent i boendekommun ꜞSaknade data för född utomlands, föräldrar födda utomlands, mor utbildning >9 år och/eller far utbildning >9 år ¨Individer för vilka värdet på de demografiska faktorerna är 0, i vårt fall 31-åriga män med en 10 till 12 år lång utbildning som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar med grundskoleutbildning, är singlar, har inkomst från arbete och är boende i kommuner med en liten andel som får ekonomiskt bistånd (se rapport på Lunds universitets hemsida https://swopec.hhs.se/lunewp/abs/lunewp2018_027.htm) |
|||||
Narkotika
Hur förändrades ojämlikheten i ohälsa?
Utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011 presenteras i figur 2. Vi ser att sjuklighet och dödlighet kopplad till narkotika blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män (figur 2A−D; för hjälp med att tolka figur 2, se alkohol). Skillnaderna mellan könen i socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika minskade överlag.
Figur 2. Utveckling för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011. Felstaplar anger standardavvikelse.
Vad förklarar förändringarna?
Betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011 presenteras i tabell 2. Vi ser att förändringar i fördelningen av dessa faktorer sammantaget inte bidrar statistiskt signifikant till utvecklingen för varken sjuklighet eller dödlighet. Förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika förklarar hela utvecklingen för både sjuklighet och dödlighet.
Förändringar i fördelningen av demografiska faktorer under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S1. Där ser vi till exempel att andelen utan inkomst från arbete ökade. Vi ser i tabell 2 att denna förändring bidrar till utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till narkotika (för hjälp med att tolka tabell 2, se alkohol).
Förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S3. Där ser vi till exempel att sambandet mellan att vara gift eller sambo och inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till narkotika försvagades. Vi ser i tabell 2 att denna förändring bidrar till utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till narkotika.
Tabell 2. Betydelse av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika under perioden 1994−2011.
| Demografisk faktor | Förändring sjuklighet (koncentrationsindex) | Förändring dödlighet (koncentrationsindex) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| -0,221 100 procent |
-0,176 100 procent |
||||
| Förklarad förändrad fördelning |
Oförklarad förändrat samband |
Förklarad förändrad fördelning |
Oförklarad förändrat samband |
||
| Sammantaget | +0,0147ꜛ 7 procent |
-0,236*ꜜ 107 procent |
+0,0535 30 procent |
-0,229 130 procent |
|
| Medelålder | -0,00321 1 procent |
-0,00129 0 procent |
-0,00340 2 procent |
-0,189 107 procent |
|
| Kvinna | +2,71x10-6 0 procent |
-0,0357 16 procent |
+1,99x10-6 0 procent |
-0,0376 21 procent |
|
| Född utomlands | +0,0111 5 procent |
+0,00521 2 procent |
+0,00626 4 procent |
-0,0183 10 procent |
|
| Föräldrar födda utomlands | -0,00106 0 procent |
+0,00105 0 procent |
+0,00257 1 procent |
-0,00129 1 procent |
|
| Gift eller sambo | +0,00448 2 procent |
-0,0956 43 procent |
+0,00180 1 procent |
+0,0265 15 procent |
|
| Utbildning <10 år | +0,0274 12 procent |
-0,0440 20 procent |
+0,00298 2 procent |
+0,00458 3 procent |
|
| Utbildning >12 år | -0,00924 4 procent |
-0,00366 2 procent |
+0,00326 2 procent |
+0,0101 6 procent |
|
| Mor utbildning >9 år | +3,21x10-5 0 procent |
+0,00470 2 procent |
-0,0117 7 procent |
+0,0282 16 procent |
|
| Far utbildning >9 år | +0,000101 0 procent |
+0,00935 4 procent |
-0,00692 4 procent |
-0,0314 18 procent |
|
| Inte inkomst från arbete | -0,00478 2 procent |
+0,00156 0 procent |
-0,00264 2 procent |
+0,0314 18 procent |
|
| Ekonomiskt biståndꜝ | +0,0102 5 procent |
+0,101 46 procent |
+0,0832 47 procent |
-0,05773 3 procent |
|
| Saknade dataꜞ | -0,0204 9 procent |
+0,0886 40 procent |
-0,0218 12 procent |
+0,166 94 procent |
|
| Konstant¨ | -0,268 121 procent |
-0,160 91 procent |
|||
| Observationer | 7 757 403 | ||||
| ꜛPlustecken anger att förändringen motverkar att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position *Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1) ꜜMinustecken anger att förändringen bidrar till att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position ꜝProcent i boendekommun ꜞSaknade data för född utomlands, föräldrar födda utomlands, mor utbildning >9 år och/eller far utbildning >9 år ¨Individer för vilka värdet på de demografiska faktorerna är 0, i vårt fall 31-åriga män med en 10 till 12 år lång utbildning som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar med grundskoleutbildning, är singlar, har inkomst från arbete och är boende i kommuner med en liten andel som får ekonomiskt bistånd (se rapport på Lunds universitets hemsida https://swopec.hhs.se/lunewp/abs/lunewp2018_027.htm) |
|||||
Tobak
Hur förändrades ojämlikheten i ohälsa?
Utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning under perioden 1994−2011 presenteras i figur 3. Vi ser att dagligrökning och rökningsrelaterad sjuklighet och dödlighet blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män (figur 3A−F; för hjälp med att tolka figur 3, se alkohol). Skillnaderna mellan könen i socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning var oförändrade överlag.
Figur 3. Utveckling för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning under perioden 1994−2011. Felstaplar anger standardavvikelse.
Vad förklarar förändringarna?
Betydelsen av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning under perioden 1994−2011 presenteras i tabell 3. Vi ser till exempel att förändringar i fördelningen av dessa faktorer sammantaget förklarar 70 procent av utvecklingen för dagligrökning. Vi ser också att förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning sammantaget förklarar 56 procent av utvecklingen för sjuklighet.
Förändringar i fördelningen av demografiska faktorer under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S1. Där ser vi till exempel att andelen utan inkomst från arbete ökade.Vi ser i tabell 3 att denna förändring bidrar till utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet och dödlighet kopplad till rökning (för hjälp med att tolka tabell 3, se alkohol).
Förändringar av sambanden mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning under perioden 1994−2011 presenteras i bilagan, tabell S4. Där ser vi till exempel att sambandet mellan att vara född utomlands och inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till rökning förstärktes. Vi ser i tabell 3 att denna förändring motverkar utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i sjuklighet kopplad till rökning.
Tabell 3. Betydelse av demografiska faktorer för utvecklingen av inkomstrelaterad ojämlikhet kopplad till rökning under perioden 1994−2011.
| Demografisk faktor | Förändring dagligrökning (koncentrationsindex) | Förändring sjuklighet (koncentrationsindex) | Förändring dödlighet (koncentrationsindex) | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| -0,149 100 procent |
-0,177 100 procent |
-0,163 100 procent |
||||
| Förklarad förändrad fördelning |
Oförklarad förändrat samband |
Förklarad förändrad fördelning |
Oförklarad förändrat samband |
Förklarad förändrad fördelning |
Oförklarad förändrat samband |
|
| Sammantaget | -0,104*ꜜ 70 procent |
-0,0453 30 procent |
-0,0774 44 procent |
-0,0995 56 procent |
-0,115 70 procent |
-0,0482 30 procent |
| Medelålder | -0,00614 4 procent |
-0,0654 44 procent |
-0,00999 6 procent |
+0,148ꜛ 84 procent |
-0,0125 8 procent |
+0,107 66 procent |
| Kvinna | +0,00133 1 procent |
+0,0548 37 procent |
+1,91x10-6 0 procent |
+0,00959 5 procent |
+4,68x10-6 0 procent |
+0,0330 20 procent |
| Född utomlands | -0,0122 8 procent |
-0,0289 19 procent |
+0,00646 4 procent |
+0,0171 10 procent |
-7,32x10-5 0 procent |
-0,00622 4 procent |
| Föräldrar födda utomlands | -0,00236 2 procent |
+0,00133 1 procent |
+0,00123 1 procent |
+0,000523 0 procent |
+0,000384 0 procent |
+0,000330 0 procent |
| Gift eller sambo | -0,00202 1 procent |
+0,00533 4 procent |
-0,0216 12 procent |
-0,0172 10 procent |
-0,0214 13 procent |
-0,0150 9 procent |
| Utbildning <10 år | +0,0114 8 procent |
-0,0271 18 procent |
+0,0146 8 procent |
-0,0161 9 procent |
+0,00465 3 procent |
+0,0216 13 procent |
| Utbildning >12 år | -0,00434 3 procent |
+0,00359 2 procent |
-0,0130 7 procent |
+0,0179 10 procent |
-0,0191 12 procent |
+0,00301 2 procent |
| Mor utbildning >9 år | -0,0123 8 procent |
+8,89x10-5 0 procent |
-0,00725 4 procent |
-0,00216 1 procent |
-0,0237 15 procent |
-0,0193 12 procent |
| Far utbildning >9 år | -0,00730 5 procent |
-0,00617 4 procent |
-0,0101 6 procent |
-0,00142 1 procent |
-0,00621 4 procent |
+0,0102 6 procent |
| Inte inkomst från arbete | -0,000321 0 procent |
-0,0226 15 procent |
-0,0136 8 procent |
-0,0116 7 procent |
-0,0139 9 procent |
-0,00535 3 procent |
| Ekonomiskt biståndꜝ | -0,0801 54 procent |
+0,164 110 procent |
-0,0131 7 procent |
+0,0980 55 procent |
-0,00807 5 procent |
+0,124 76 procent |
| Social isolering | -2,11x10-5 0 procent |
+0,00119 1 procent |
||||
| Saknade dataꜞ | +0,0105 7 procent |
-0,0489 33 procent |
-0,0111 6 procent |
+0,0370 21 procent |
-0,0156 10 procent |
+0,0309 19 procent |
| Konstant¨ | -0,0768 52 procent |
-0,379 214 procent |
-0,333 204 procent |
|||
| Observationer | 5 662 | 7 757 403 | ||||
*Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1)
ꜜMinustecken anger att förändringen bidrar till att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position
ꜛPlustecken anger att förändringen motverkar att utfallet blev mer koncentrerat till individer med låg socioekonomisk position
ꜝProcent i boendekommun
ꜞSaknade data för född utomlands, föräldrar födda utomlands, mor utbildning >9 år och/eller far utbildning >9 år
¨Individer för vilka värdet på de demografiska faktorerna är 0, i vårt fall 31-åriga män med en 10 till 12 år lång utbildning som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar med grundskoleutbildning, är singlar, har inkomst från arbete och är boende i kommuner med en liten andel som får ekonomiskt bistånd (se rapport på Lunds universitets hemsida https://swopec.hhs.se/lunewp/abs/lunewp2018_027.htm)
Diskussion
Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT ökade under perioden 1994−2011, och såväl dagligrökning som ANT-relaterad sjuklighet och dödlighet blev mer koncentrerad till individer med låg socioekonomisk position bland både kvinnor och män. Skillnaderna mellan könen minskade eller var oförändrade överlag.
Utvecklingen för inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT förklaras delvis av förändringar i fördelningen av demografiska faktorer, och delvis av förändringar av sambanden mellan dessa faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT. Särskilt för narkotika är en stor del av utvecklingen oförklarad, vilket innebär att okända faktorer har avgörande betydelse.
Resultaten understryker vikten av att fortsätta följa utvecklingen för socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT, och att i kommande studier även undersöka betydelsen av andra faktorer än demografiska, exempelvis förändrade normer, beteenden och livsvillkor.
Studien möjliggör jämförelser med utvecklingen under strategiperioderna, och bidrar till Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att stödja genomförandet och uppföljningen av den nuvarande ANDT-strategin (2016‒2020). Resultaten kan också vara vägledande i arbetet med att förebygga ojämlikhet i ohälsa kopplad till ANT på nationell, regional och lokal nivå.
Referenser
- Norström T, Romelsjö A. Social class, drinking and alcohol-related mortality. Journal of substance abuse. 1998;10(4):385-95.
- Hemström Ö. Alcohol‐related deaths contribute to socioeconomic differentials in mortality in Sweden. The European Journal of Public Health. 2002;12(4):254-62.
- Budhiraja M, Landberg J. Socioeconomic disparities in alcohol-related mortality in Sweden, 1991–2006: a register-based follow-up study. Alcohol and Alcoholism. 2015;51(3):307-14.
- Mackenbach JP, Kulhánová I, Bopp M, Borrell C, Deboosere P, Kovács K, et al. Inequalities in alcohol-related mortality in 17 European countries: a retrospective analysis of mortality registers. PLoS medicine. 2015;12(12):e1001909.
- Giskes K, Kunst AE, Benach J, Borrell C, Costa G, Dahl E, et al. Trends in smoking behaviour between 1985 and 2000 in nine European countries by education. Journal of Epidemiology & Community Health. 2005;59(5):395-401.
- Eek F, Östergren P-O, Diderichsen F, Rasmussen NK, Andersen I, Moussa K, et al. Differences in socioeconomic and gender inequalities in tobacco smoking in Denmark and Sweden; a cross sectional comparison of the equity effect of different public health policies. BMC Public Health. 2010;10(1):9.
- Kulik MC, Menvielle G, Eikemo TA, Bopp M, Jasilionis D, Kulhánová I, et al. Educational inequalities in three smoking-related causes of death in 18 European populations. Nicotine & tobacco research. 2013;16(5):507-18.
- Socialstyrelsen. Hälsodata: Socialstyrelsen; 2009 [Available from: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/halsodata.]
Bilaga
Tabell S1. Fördelning av demografiska faktorer i Undersökningen av LevnadsFörhållanden och The Swedish Interdisciplinary Panel 1994 och 2011.
| Demografisk faktor | Undersökningen av LevnadsFörhållanden | The Swedish Interdisciplinary Panel | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994 | 2011 | Förändring | 1994 | 2011 | Förändring | |
| Medelålder (år) | 46,40 | 48,17 | Ökade | 46,47 | 47,44 | Ökade |
| Kvinna (procent) | 50,80 | 52,53 | Ökade | 49,47 | 49,48 | Oförändrad |
| Född utomlands (procent) | 12,18 | 16,12 | Ökade | 11,85 | 17,83 | Ökade |
| Föräldrar födda utomlands (procent) | 0,85 | 2,51 | Ökade | 1,07 | 2,67 | Ökade |
| Gift eller sambo (procent) | 64,27 | 54,60 | Minskade | 61,70 | 50,24 | Minskade |
| Utbildning <10 år | 23,90 | 10,09 | Minskade | 30,79 | 14,53 | Minskade |
| Utbildning >12 år (procent) | 31,69 | 44,84 | Ökade | 24,98 | 38,43 | Ökade |
| Mor utbildning >9 år (procent) | 18,42 | 36,90 | Ökade | 17,71 | 36,85 | Ökade |
| Far utbildning >9 år (procent) | 15,19 | 27,66 | Ökade | 15,06 | 27,38 | Ökade |
| Inte inkomst från arbete (procent) | 8,99 | 9,07 | Ökade | 10,17 | 12,38 | Ökade |
| Ekonomiskt bistånd (boendekommun, procent) | 4,25 | 2,45 | Minskade | 4,08 | 2,54 | Minskade |
| Social isolering (procent) | 2,07 | 1,90 | Minskade | |||
| Observationer | 3 193 | 2 469 | 3 660 610 | 4 096 793 | ||
Tabell S2. Samband mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol 1994 och 2011.
| Demografisk faktor | Sjuklighet (regressionskoefficient) | Dödlighet (regressionskoefficient) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994 | 2011 | Förändringꜗ | 1994 | 2011 | Förändring | ||
| Medelålder | -0,00925*ꜜ | -0,00655 | Försvagades | -0,0113 | -0,00554 | Försvagades | |
| Kvinna | +0,0687ꜛ | +0,0387 | Försvagades | +0,0929 | +0,0576 | Försvagades | |
| Född utomlands | +0,0430 | +0,145 | Förstärktes | +0,0422 | +0,104 | Förstärktes | |
| Föräldrar födda utomlands | +0,0267 | -0,0705 | Förstärktes | +0,0538 | +0,0635 | Förstärktes | |
| Gift eller sambo | +0,118 | +0,0352 | Försvagades | +0,135 | +0,0388 | Försvagades | |
| Utbildning <10 år | -0,0284 | -0,0485 | Förstärktes | -0,0173 | -0,00650 | Försvagades | |
| Utbildning >12 år | -0,117 | -0,0657 | Försvagades | -0,180 | -0,0547 | Försvagades | |
| Mor utbildning >9 år | +0,0129 | -0,0257 | Förstärktes | -0,0189 | -0,00605 | Försvagades | |
| Far utbildning >9 år | -0,0289 | -0,0137 | Försvagades | -0,0529 | -0,0447 | Försvagades | |
| Inte inkomst från arbete | -0,233 | -0,510 | Förstärktes | -0,319 | -0,641 | Förstärktes | |
| Ekonomiskt biståndꜝ | -0,00623 | -0,00547 | Försvagades | -0,00425 | +0,00217 | Försvagades | |
| Observationer | 3 660 610 | 4 096 793 | 3 660 610 | 4 096 793 | |||
| ꜗOkulär bedömning *Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1) ꜜMinustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med låg inkomst i en viss grupp, till exempel gruppen utbildning >12 år ꜛPlustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med hög inkomst i en viss grupp, till exempel kvinnor ꜝProcent i boendekommun |
|||||||
Tabell S3. Samband mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till narkotika 1994 och 2011.
| Demografisk faktor | Sjuklighet (regressionskoefficient) | Dödlighet (regressionskoefficient) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994 | 2011 | Förändringꜗ | 1994 | 2011 | Förändring | ||
| Medelålder | -0,00324*ꜜ | -0,00333 | Förstärktes | +0,00871ꜛ | -0,00352 | Försvagades | |
| Kvinna | +0,157 | +0,0847 | Försvagades | +0,138 | +0,0620 | Försvagades | |
| Född utomlands | +0,142 | +0,186 | Förstärktes | +0,259 | +0,105 | Försvagades | |
| Föräldrar födda utomlands | -0,165 | -0,0662 | Försvagades | +0,281 | +0,161 | Försvagades | |
| Gift eller sambo | +0,116 | -0,0391 | Försvagades | -0,0587 | -0,0157 | Försvagades | |
| Utbildning <10 år | -0,0255 | -0,168 | Förstärktes | -0,0332 | -0,0183 | Försvagades | |
| Utbildning >12 år | -0,0540 | -0,0687 | Förstärktes | -0,0160 | +0,0242 | Förstärktes | |
| Mor utbildning >9 år | -0,0264 | +0,000168 | Försvagades | -0,220 | -0,0612 | Försvagades | |
| Far utbildning >9 år | -0,0612 | +0,000821 | Försvagades | 0,153 | -0,0561 | Försvagades | |
| Inte inkomst från arbete | -0,231 | -0,216 | Försvagades | -0,428 | -0,120 | Försvagades | |
| Ekonomiskt biståndꜝ | -0,0316 | -0,00666 | Försvagades | -0,0400 | -0,0542 | Förstärktes | |
| Observationer | 3 660 610 | 4 096 793 | 3 660 610 | 4 096 793 | |||
| ꜗOkulär bedömning *Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1) ꜜMinustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med låg inkomst i en viss grupp, till exempel gruppen utbildning >12 år ꜛPlustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med hög inkomst i en viss grupp, till exempel kvinnor ꜝProcent i boendekommun |
|||||||
Tabell S4. Samband mellan demografiska faktorer och inkomstrelaterad ojämlikhet i ohälsa kopplad till rökning 1994 och 2011.
| Demografisk faktor | Dagligrökning (regressionskoefficient) | Sjuklighet (regressionskoefficient) | Dödlighet (regressionskoefficient) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994 | 2011 | Förändringꜗ | 1994 | 2011 | Förändring | 1994 | 2011 | Förändring | ||
| Medelålder | +0,000764ꜛ | -0,00348ꜜ | Förstärktes | -0,0199* | -0,0103 | Försvagades | -0,0198 | -0,0129 | Försvagades | |
| Kvinna | -0,0310 | +0,0770 | Förstärktes | +0,0401 | +0,0595 | Förstärktes | +0,0791 | +0,146 | Förstärktes | |
| Född utomlands | -0,0739 | -0,311 | Förstärktes | -0,0368 | +0,108 | Förstärktes | +0,0513 | -0,00122 | Försvagades | |
| Föräldrar födda utomlands | -0,298 | -0,142 | Försvagades | +0,0279 | +0,0769 | Förstärktes | -0,00686 | +0,0241 | Förstärktes | |
| Gift eller sambo | +0,0126 | +0,0209 | Förstärktes | +0,217 | +0,189 | Försvagades | +0,211 | +0,187 | Försvagades | |
| Utbildning <10 år | +0,0307 | -0,0826 | Förstärktes | -0,0375 | -0,0899 | Förstärktes | -0,0986 | -0,0286 | Försvagades | |
| Utbildning >12 år | -0,0443 | -0,0330 | Försvagades | -0,168 | -0,0966 | Försvagades | -0,154 | -0,142 | Försvagades | |
| Mor utbildning >9 år | -0,0668 | -0,0663 | Oförändrat | -0,0257 | -0,0379 | Förstärktes | -0,0149 | -0,124 | Förstärktes | |
| Far utbildning >9 år | -0,0179 | -0,0585 | Förstärktes | -0,0727 | -0,0822 | Förstärktes | -0,118 | -0,0504 | Försvagades | |
| Inte inkomst från arbete | -0,131 | -0,382 | Förstärktes | -0,499 | -0,614 | Förstärktes | -0,575 | -0,628 | Förstärktes | |
| Ekonomiskt biståndꜝ | +0,00596 | +0,0446 | Förstärktes | -0,0155 | 0,00851 | Försvagades | -0,0252 | +0,00525 | Försvagades | |
| Social isolering | -0,0447 | +0,0129 | Försvagades | |||||||
| Observationer | 3 193 | 2 469 | 3 660 610 | 4 096 793 | 3 660 610 | 4 096 793 | ||||
| ꜗOkulär bedömning ꜛPlustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med hög inkomst i en viss grupp, till exempel kvinnor ꜜMinustecken anger att utfallet är mer koncentrerat till individer med låg inkomst i en viss grupp, till exempel gruppen utbildning >12 år *Fetstil anger statistiskt signifikant (P˂0,1) ꜝProcent i boendekommun |
||||||||||