Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig mer.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen där man i dag har alltför bristfällig kunskap tas inte heller upp. Vissa av dessa kan bli aktuella att ta upp i kommande rapporter.

Fritidskortet ska öka möjligheterna för barn och unga att delta i fritidsaktivteter inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv. Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen med förslag på hur satsningen ska genomföras.

Barn och ungdomar behöver en meningsfull fritid för att må bra. Satsningen på ett Fritidskort ska öka möjligheterna att delta inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv.

Fler barn och unga ska få en aktiv och utvecklande fritid med Fritidskortet. Nu lanseras webbplatsen fritidskortet.se med information för utförare, vårdnadshavare och unga själva.

På mindre än en månad har över 200 000 barn beviljats Fritidskortet. Av dem har drygt 32 000 fått det högre beloppet på 2 000 kronor.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Föreningar, kulturskolor och andra verksamheter som erbjuder fritidsaktiviteter för barn och ungdomar kan nu ansöka om att ansluta sig till Fritidskortets register.

Över 2 000 idrotts- och friluftslivsföreningar, kulturskolor och andra föreningar har hittills ansökt om att vara en del av Fritidskortet – den stora satsningen på barn och ungas fritidsaktiviteter som startar i september.

Snart lanseras Fritidskortet. Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium om hur en meningsfull fritid för barn och unga kan ge socialt umgänge och en bättre hälsa.

Drygt två veckor efter att Fritidskortet lanserades har 200 av Sveriges 288 kommuner med kulturskoleverksamhet ansökt om att ansluta sig till Fritidskortets register. Det betyder ett ökat utbud för barn och unga som vill använda sitt Fritidskort till bland annat musik, teater och dans.

Riksdagen har beslutat att anta regeringens proposition om ett fritidskort, i form av ett ekonomiskt stöd, för barn ungdomar. Fritidskortet lanseras i september 2025.

Fritidskortet ger fler barn och unga tillgång till en aktiv och stimulerande fritid. Årets Fritidskort måste användas innan den 30 november, och kan även användas för att betala för aktiviteter som startar senare i år eller nästa år.

Nu startar den stora satsning som ger barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Från måndagen den 15 september kommer vårdnadshavare att kunna logga in på webbplatsen fritidskortet.se och använda stödet.

Årets Fritidskort måste användas senast den 30 november. Valmöjligheterna är många ̶ hittills har fyra av tio föreningar och kulturskolor, som kan vara med i Fritidskortet, anslutit sig. Och fler är på ingång.

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige. Finns på flera språk.

Den 8:e juni lämnande lämnade Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt slutbetänkande till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att kraftsamla och lämna förslag som kan minska stillasittandet och få fler att röra sig mer i vardagen. Vi har frågat huvudsekreterare Kajsa Mickelsson

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Regeringen har beslutat om vilka kriterier som föreningar och kulturskolor som vill ingå i Fritidskortets register ska uppfylla. När Fritidskortet lanseras i september kommer föräldrar och vårdnadshavare kunna söka och välja bland de föreningar och kulturskolor som finns i registret.

Nu kan fler barn och unga uppleva en meningsfull fritid. Med det nya Fritidskortet får fler möjlighet att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter tillsammans med andra.

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Övergripande information om Fritidskortet och varför vi behöver satsa på barns och ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid, som en del i ett hälsofrämjande arbete.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Rättsfall från Kammarrätten i Göteborg den 10 september 2012 mål nr 4726-12. Lagrum: 3 kap. 5 §, 8 kap. 1 och 17 §§ alkohollagen (2010:1622)