Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (förstörandelagen) syftar till att förebygga att människor brukar vissa hälsofarliga substanser. Enligt § 13 ska Folkhälsomyndigheten, efter begäran av åklagare, yttra sig om det finns skäl att hos regeringen ansöka om att en beslagtagen substans ska förklaras som narkotika eller hälsofarlig vara.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som kan innebära hälsomässiga eller sociala risker. Folkhälsomyndigheten utreder behovet av klassificering av sådana substanser som inte är läkemedel. Substanserna kan sedan regleras som narkotika eller hälsofarliga varor efter beslut av regeringen.

Enligt lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (förstörandelagen), § 13, ska Folkhälsomyndigheten, efter begäran av åklagare, yttra sig om det finns skäl att hos regeringen ansöka om att en beslagtagen substans ska förklaras som narkotika eller hälsofarlig vara.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera tio olika substanser som narkotika. Förslaget omfattar bland annat muskimol som kan orsaka förgiftning, och idag säljs som exempelvis godis och e-cigaretter.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att reglera 17 olika substanser som narkotika och tre som hälsofarlig vara. Flera cannabisliknande substanser omfattas av förslaget, liksom en rad nitazener.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera 18 olika substanser som narkotika och 2 som hälsofarlig vara. Förslaget omfattar bland annat flertalet opioider och cannabinoider.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera fem olika substanser som narkotika, och sex som hälsofarlig vara. Förslaget omfattar cannabisliknande och centralstimulerande substanser, liksom en opioid och en bensodiazepin.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är ämnen avsedda att efterlikna narkotika. Ändringar i de kemiska strukturerna gör att NPS kan kringgå lagstiftning men dessa ändringar påverkar även substansernas hälsorisker. Folkhälsomyndigheten bevakar och utreder psykoaktiva substanser, och lämnar vid behov förslag till regeringen som fattar beslut…

Det finns två typer av regelverk inom dopningsområdet, dels den svenska lagstiftningen, dels idrottens regelverk.

Aktuella remisser och remissvar/yttranden från Folkhälsomyndigheten.

Här hittar du regler om hälsofarliga varor, narkotika, och förstörandelagen.

Vi samordnar Sveriges internationella ANDTS-samverkan med EU, FN, WHO och nordiska nätverk för att bidra med data och erfarenheter om narkotika och andra beroendeframkallande ämnen.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn över verksamheter som hanterar hälsofarliga varor. Syftet med tillsynen är att kontrollera att verksamheterna använder varorna på det sätt som står beskrivet i tillståndet.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen klassar sju opioider som narkotika och två som hälsofarliga varor. Sju av dem tillhör nitazengruppen.

I Sverige har användningen av narkotika varit relativt oförändrad eller minskat något bland unga och vuxna de senaste tio åren. Cannabis är den vanligaste narkotikan. Användningen skiljer sig beroende på vad man använder, varför och vem som använder.

Ny statistik visar att allt färre personer avlider till följd av förgiftningar orsakade av narkotika eller läkemedel. Mellan år 2023 och 2024 sjönk antalet dödsfall med 12 procent.

Den europeiska narkotikamarknaden håller på att förändras. Utbudet av nya cannabisprodukter ökar i Europa och cannabisen som säljs blir allt starkare. För sjunde året i rad ökar kokainbeslagen. Det visar en ny rapport från EU:s narkotikamyndighet.

Förteckningen över vad som anses vara dopningsmedel enligt Dopningslagen (1991:1969) är avsedd som ett stöd i det praktiska arbetet för rättsväsendet, myndigheter, organisationer och institutioner.

Att använda narkotika ökar risken för skador och hälsoproblem. Riskerna varierar mellan olika substanser. Utöver hälsoproblem och beroende så kan en del substanser även orsaka akuta förgiftningar och dödsfall.

Europas narkotikamarknad utvecklas snabbt och blir alltmer komplex. Den stora tillgången till ett allt mer varierat utbud av substanser medför ökade hälsorisker, varnar EU:s narkotikamyndighet. Även det ökade utbudet av cannabisprodukter oroar.

Folkhälsomyndigheten är nationell kontaktpunkt mot EU:s narkotikamyndighet EUDA. Vi samordnar och rapporterar årligen data om den svenska narkotikasituationen till EUDA.

Användningen av dopningsmedel kan leda till fysiska, psykiska och sociala skador.

Användningen av narkotika i Sverige ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Samtidigt fortsätter de narkotikarelaterade dödsfallen att minska. Sedan år 2015 är den totala minskningen 30 procent.

Som en del i arbetet med att implementera ett nationellt varningssystem arbetar vi för att informationsutbytet genom VSN ska öka och spridas mellan fler aktörer. Genom att fler ansluter sig till VSN växer nätverket och systemets användarbarhet ökar.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera växten kratom som narkotika. Kratom innehåller den narkotikaklassificerade substansen mitragynin, som innebär hälsorisker och kan orsaka dödsfall.