Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Relaterade sökfrågor: folkhälsans utveckling årsrapport 2025 folkhälsan i sverige – årsrapport 2025
277 träffar på Årsrapport inom Hela webbplatsen
-
Malaria 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 190 fall av malaria i Sverige (figur 1) och av dessa var 71 procent män. Medianåldern var 33 år (spridning 0–85 år) och åldersgruppen 30–39 år hade flest fall (figur 2). Ökningen under åren 2014-2015 berodde i huvudsak på den intensifierade
-
Clostridioides difficile-infektion 2010
Uppdaterad:Beskrivning av klinik och problematik Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i
-
Gonorré 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 2 715 fall av gonorré motsvarande en incidens av 27 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 6 procent jämfört med 2017 (n=2 533) vilket befäster den trend som setts sedan 2009 (figur 1). Av de rapporterade fallen var 76 procent män (n=2066).
-
Invasiv pneumokockinfektion 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 1 408 fall av invasiv pneumokockinfektion vilket motsvarar en incidens på 13,8 fall per 100 000 invånare. Incidensen är på samma nivå som under 2015-2017. Köns- och åldersfördelning bland fallen var samma som tidigare år. Medianålder var runt 70 år
-
Hivinfektion 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning År 2018 rapporterades 481 fall av hivinfektion i Sverige vilket är något fler än senaste åren. Incidens var 4,7 fall per 100 000 invånare 2018. Noterbart är att incidensen räknas ut för antalet diagnosticerade fall i Sverige, trots att många fått sin infektion, och
-
ESBL-producerande Enterobacteriaceae 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 10 341 fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae motsvarande en incidens av 101 fall per 100 000 invånare – oförändrat jämfört med 2017 (figur 1). Kliniska prov (urin, blod och likvor) stod för 67 procent (n=6943) av fallen, som ökat
-
Hepatit C 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 1 612 fall av hepatit C. Majoriteten (74 procent) var anmälda som kronisk infektion (n=1188) och 11 procent anmälda som akut infektion (n=171). Övriga 15 procent anmäldes utan information om typ av infektion (figur 1). Könsfördelningen låg på
-
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 91 fall av Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) vilket motsvarar en incidens på 0,9 fall per 100 000 invånare och år (figur 1). Medianåldern för fallen var 49 år och 52 procent var män (n=47). Förekomst av PNSP var vanligast i
-
Syfilis 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 476 fall av syfilis motsvarande en incidens 4,7 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 22 procent jämfört med 2017 (n=389) vilket befäster den uppåtgående trenden sedan 2000 (figur 1). Av de rapporterade fallen hade 36 procent (n=171)
-
ESBL-CARBA producerande Enterobacteriaceae 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 144 fall av ESBL-CARBA producerande Enterobacteriaceae motsvarande en incidens på 1,4 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är 28 fall fler än under 2017. Majoriteten av fallen (78 procent) smittades utanför Sverige och hittades i samband med
-
Hepatit A 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 123 fall av hepatit A - en ökning från 2017 (110 fall). Det var den högsta siffran rapporterade fall sedan 2009 och andelen som smittats i Sverige var lika stor som andelen utlandssmittade (figur 1). Ökningen av fallen i Sverige under
-
Hepatit B och D 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 1 139 fall med hepatit B vilket är något färre fall än 2017 och cirka hälften så många fall som 2016. Framförallt har fall som fått infektionen utomlands minskat och kan förklaras av ändringar i migrationsflödet (figur 1). Under 2018 var 93
-
Influensa 2018–2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Antal rapporterade fall av influensa nådde en medelhög intensitet under säsongen 2018–2019 (figur 1). Säsongen dominerades av influensa A(H1N1)pdm09 med en efterföljande våg av influensa A(H3N2). Både antalet analyserade prov och antalet laboratorieverifierade fall var
-
Legionellainfektion 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 199 fall av legionellainfektion motsvarande en incidens av 1,9 fall per 100 000 invånare och år, vilket är i nivå med 2017 (196 fall). Medianåldern för fallen var 69 år (spridning 9–88 år) varav 131 var män och 68 kvinnor. Liksom de
-
Tuberkulos 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 506 fall av tuberkulos (TB) i Sverige motsvarande en incidens av 4,9 fall per 100 000 invånare - en minskning med 5 procent jämfört med 2017. Jämförelsevis minskade incidensen med 27 procent mellan 2016 och 2017 (figur 1). Av dessa 506 fall hade
-
Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 444 fall av VRE motsvarande en incidens av 4,3 fall per 100 00 invånare (figur 1). Det är en ökning med 82 procent jämfört med 2017 (n=244 fall) vilket till stor del beror på ett omfattande utbrott. VRE rapporterades från 19 av 21 regioner. Under
-
Vinterkräksjuka - calicivirusinfektion 2018–2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2018–2019 (vecka 40, 2018 – vecka 20 2019) analyserades 24 042 prover och av dessa var 3 377 prover positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten av de positiva proven norovirus och en mindre del sapovirus (tabell 1).
-
Listeriainfektion 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 89 fall av listerios motsvarande en incidens av 0,9 fall per 100 000 invånare och år – en mindre ökning från 2017 (81 fall). Majoriteten av fallen (97 procent) smittades i Sverige. Medianåldern var 71 år (spridning 0-98 år) varav 46 kvinnor och
-
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 3864 fall av MRSA motsvarande en incidens av 38 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2017 (37 fall per 100 000 invånare; n=3735). Andelen fall som smittats i Sverige och utomlands var 49 respektive 45
-
Cryptosporidiuminfektion 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 715 fall vilket motsvarar en incidens på 7 per 100 000 invånare. Incidensen var i stort sett oförändrad under 2018 jämfört med 2017 (figur 1). Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 33 år (spridning 0-87 år) och 54 procent var kvinnor (n
-
Genomförandet av den nationella folkhälsopolitiken
Publicerad:Presentationsmaterial från Folkhälsomyndigheten
-
Clostridioides difficile-infektion 2009
Uppdaterad:Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades
-
Clostridioides difficile 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 6 475 nya fall av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 63 fall per 100 000 invånare (figur 1). Sedan 2016 har incidensnivåerna legat relativt stabilt i landet (figur S1) men med fortsatt stora skillnader mellan de
-
Sorkfeber 2017
Uppdaterad:Bakgrund Sorkfeber är en virussjukdom som orsakas av Puumalaviruset och sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt
-
Sjukdomsinformation om harpest
Uppdaterad:Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan.