Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det är bra att vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Samtliga regioner startar sina vaccinationsinsatser från och med 15 oktober. Då kan personer i riskgrupp vaccinera sig mot influensa. Personer i riskgrupp rekommenderas samvaccination med vaccin mot covid-19. Med start fyra veckor senare kan övriga personer…

Information från Folkhälsomyndigheten

Vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller olika sorters influensavirus. Information om det aktuella innehållet finns på webbsidan ”Vaccination mot influensa”. Förutom influensavirus kan influensavacciner innehålla mycket små restmängder av substanser som används i tillverkningen, exempelvis äggproteiner (eftersom influensavacciner…

Nej. De influensavacciner som ges innehåller avdödat virus och kan inte orsaka influensa, men man kan få lite feber 1-2 dagar efter vaccinationen när immunförsvaret aktiveras. Det levande försvagade vaccinet som ges till barn som nässprej orsakar en mild infektion i de övre luftvägarna och ska inte ges till barn med nedsatt immunförsvar eftersom…

Vaccinationer förebygger smittsamma sjukdomar. Näst efter rent vatten, är vaccinationer det som mest effektivt bidrar till folkhälsan i världen. Många allvarliga sjukdomar som var vanliga förr har mer eller mindre försvunnit från Sverige, tack vare att många valt att följa våra nationella

Frågor och svar kring barn och säsongsinfluensa är främst avsedda för personal inom barnhälsovården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Influensavirus har en förmåga att förändra sig och kan därför orsaka mer omfattande epidemier vissa år. Benämning av influensapandemier: Svininfluensan, Hongkong-influensan, Asiaten, Spanska sjukan, Ryska snuvan.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd: Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej) Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår instabil astma Diabetes mellitus typ 1 och 2 Leversvikt Njursvikt Nedsatt immunförsvar…

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn; beslutade den 1 juli 2015. Folkhälsomyndigheten föreskriver följande med stöd av 12 § smittskyddsför- ordningen (2004:255). Tillämpningsområde 1 §…

Det tar upp till två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum, vilket betyder att barnet får hela sitt skydd först två veckor efter den andra dosen. Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper? Vaccinationsskyddet mot att insjukna i influensa är aldrig hundra…

När gravida ska vaccineras beror på graviditetsvecka och månad på året. I Sverige sker vaccination mot influensa oftast under perioden november till januari, ibland februari om influensasäsongen startar sent. Figur: Figuren visar fyra exempel på graviditeter och hur de överlappar med vaccinationsperioden. Se bilden i stort format I figuren visas fyra graviditeter…

Sammanfattning och bedömning Under övervakningsperioden från vecka 40 2023 till och med vecka 20 2024 rapporterades 16 460 laboratoriebekräftade fall av influensa, vilket motsvarar en incidens av 156 fall per 100 000 invånare. Säsongens epidemi startade vecka 47 2023 med en topp av influensa A vecka 52 då över 1600 fall rapporterades. Influensatoppen sammanföll…

Följande grupper rekommenderas influensavaccination inför säsongen 2025–2026: Alla personer som är 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år) inklusive personer från 65 år med de riskfaktorer som rekommenderas vaccination. Alla gravida (oavsett ålder) efter graviditetsvecka 12. För de gravida som har en ytterligare riskfaktor…

Influensavacciner av den typ som vi använder varje höst har använts i decennier. Dessa äggbaserade influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de vaccinerna inte spjälkade (sönderdelade viruspartiklar som renats) utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än

Nej, vid överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör man inte vaccineras. Influensavirus för alla vaccinerna har odlats fram i hönsägg och trots att vaccinerna renas oerhört väl kan små mängder äggproteiner finnas kvar. Personer med kraftig äggallergi måste därför rådgöra med sin läkare…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Vacciner stimulerar kroppens immunförsvar så att individen får ett skydd mot sjukdom. När kroppen träffar på ett smittämne (virus, bakterie, parasit eller svamp) stimuleras immunförsvarets celler. Efter genomgången sjukdom får kroppen ett immunologiskt minne. Nästa gång kroppen blir utsatt för

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten