Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten ansvarar för den nationella övervakningen av smittsamma sjukdomar, speciellt de som omfattas av smittskyddslagen. Det gäller sjukdomar som finns i Sverige, men även sjukdomar som riskerar att spridas till Sverige från andra länder, eller som människor kan smittas av i andra

Information från Folkhälsomyndigheten

Clostridium difficile halvårsrapport 2011 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Redaktionen Elsie Castro

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Clostridium difficile halvårsrapport 2012 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Information från Folkhälsomyndigheten

I följande dokument finns mer detaljer om definitioner, kommentarer och källor för de indikatorer som presenteras i Folkhälsodata.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.

Covid-19 är en mycket smittsam luftvägsinfektion som är lindrig för de allra flesta men som kan leda till allvarlig sjukdom och död hos en del. Smittspridningen sker i första hand vid nära kontakt mellan människor och genom små och stora droppar från luftvägarna.

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Malaria är en mycket utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska delar av världen. Sjukdomen sprids via myggor. De allra flesta malariadödsfall drabbar barn under fem år i Afrika söder om Sahara.

Infektion med Enterohemorragisk E.coli (ehec) är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta mellan djur och människor. Nötkreatur är den huvudsakliga reservoaren för bakterierna. Ehec-infektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Infektionen kan ge allt ifrån milda

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att smittan sprids inte bara genom överföring av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag

Bakgrund Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i förskoleåldern är

Hepatit E-virus utsöndras med avföringen och sprids främst via kontaminerat livsmedel eller vatten. Oftast är infektionen lindrig och många personer får inga symtom alls. Hos personer som är immunsupprimerade (har nedsatt immunförsvar) eller har en underliggande leversjukdom kan dock infektionen i

4 oktober 2021 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att Pfizer-Biontechs vaccin Comirnaty ges till barn i åldern 12–15 år. Comirnaty har använts mer till barn i dessa åldrar, runt om i världen, och det finns därför mer data om Comirnatys säkerhet än om Modernas vaccin. 6 oktober 2021 Ett stickprov