Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Molekylär typning av morbilli-virus med sekvensering.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera

Epidemiologisk typning av Legionella pneumophila isolat med helgenomsekvensering (sekvensbaserad typning, SNP-analys).

Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka infektioner i de övre luftvägarna. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom meningit och sepsis, särskilt hos barn yngre än fem år. Haemophilus influenzae typ b (Hib) var den vanligaste orsaken till meningit och

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 1 Innehåll .........................................................................

Bakgrund Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka infektioner i de övre luftvägarna. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom meningit (hjärnhinneinflammation) och sepsis (blodförgiftning), särskilt hos barn yngre än fem år. Haemophilus influenzae typ b (

Nipahvirus kan spridas till människan på olika sätt, bland annat från infekterade djur. Sjukdomsbilden varierar från mild till allvarlig sjukdom med svår respiratorisk påverkan och encefalit (inflammation av hjärnan).

Enterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

Rotavirusinfektioner är mycket vanliga och kan orsaka diarré och kräkningar (magsjuka) hos både barn och vuxna. Sjukdomen kan ibland bli allvarlig, särskilt hos små barn. I Sverige ingår vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet sedan 2019.

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Covid-19 är en mycket smittsam luftvägsinfektion som är lindrig för de allra flesta men som kan leda till allvarlig sjukdom och död hos en del. Smittspridningen sker i första hand vid nära kontakt mellan människor och genom små och stora droppar från luftvägarna.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

I början av 1980-talet rapporterades de första infektionerna med tarmbakterier som bildade ”extended spetrum beta-lactamases” (ESBL) från Europa. Sedan 2001 har invasiva isolat av Escherichia coli övervakats nationellt (ResNet) och inom europeiska unionen (EARSS). Sedan några år ingår även

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Anisakiasis är en masksjukdom som kan ge buksmärtor och kräkningar. Parasiten kan finnas i saltvattensfisk över stora delar av världen. Annan benämning: Torskmask.

Infektionssjukdomen kokoppor är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av kokoppsvirus som primärt finns i Europa. Kokoppor är ovanliga och läker ut hos individer med ett normalt immunförsvar.

Bakgrund Påssjuka sprids som droppsmitta eller via direktkontakt från person till person. Sjukdomen karakteriseras av spottkörtelsvullnad och feber, men endast omkring hälften av alla smittade får symtom. Den vanligaste komplikationen till sjukdomen är hjärnhinneinflammation, som i sällsynta fall

Ross river-virus (RRF) är vektorburna och sprids via myggor. Sjukdomsbilden vid ross river-feber kan variera från symtomfri till att omfatta feber, hudutslag samt värk, svullnad och inflammation i leder. Sjukdomen har störst utbredning i Australien och Papua Nya Guinea.

Usutuvirus sprids mellan fåglar via myggor, och smittan tros vara utbredd bland fåglar i Afrika. Sedan början av 2000-talet förekommer sjukdomen även säsongsvis bland fåglar i flera europeiska länder. Vid utbrott bland fåglar överförs ibland smittan via myggstick till andra djur, inklusive

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 67 529 fall av covid-19 motsvarande en incidens av 640 fall per 100 000 invånare. Medelåldern bland samtliga fall var 69 år och 54 procent av fallen var kvinnor. Antalet bekräftade fall av covid-19 var som högst i början och slutet av året, och

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 661 fall med hepatit B, motsvarande en incidens av 6,3 fall per 100 000 invånare. Av fallen var 63 procent män (n= 418) och 37 procent kvinnor (n= 242). Medianåldern var 40 år (spridning 4–92 år) och flest fall återfanns i åldersgruppen 30–39 år