Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.

Under hösten 2022 undersökte en grupp forskare, knutna till europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, olika länders ställningstaganden bakom besluten om distansundervisningens vara eller icke-vara under covid-19-pandemin.

Rapporten visar att sju av tio barn i grundskolan uppgav att de var oroliga för coronaviruset och drygt hälften av barnen uppgav att covid-19-pandemin påverkade deras fritidsaktiviteter mycket eller ganska mycket. Det visar resultaten från en ny pilotstudie.

Rapporten presenterar scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 juli 2022. Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella scenarier för smittspridning av covid-19 fram till…

En kartläggande litteraturöversikt Litteraturöversikten syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre. Exempel på interventioner som kan mildra effekterna av isolering…

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 24 768 fall av covid-19 motsvarande en incidens av 234 fall per 100 000 invånare. Vid årsskiftet 2023/2024 var antalet bekräftade fall av covid-19 på nedgång, efter en topp under november 2023. Under våren var antalet fall på en låg nivå för att sedan öka under sommaren. Under…

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan och därmed för att uppnå de folkhälsopolitiska målen.

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Folkhälsomyndigheten följer den internationella forskningen om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan i befolkningen och uppdaterar resultaten i takt med att nya studier publiceras. Den här publikationen sammanfattar de senaste resultaten från studier, där deltagarna har tillfrågats vid minst två tillfällen. Resultaten är en uppföljning av den snabba systematiska litteraturöversikten Påverkar covid-19-pandemin…

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätundersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda utanför Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Storbritannien. Undersökningen genomfördes under våren 2021 från mitten av april till mitten av maj, för att öka kunskapen om hinder och möjligheter för vaccination när det…

Världshälsoorganisationen WHO gick tidigt under covid-19-pandemin ut med rekommendationer kring prioritering av vaccinationer enligt program under pandemin. Alla 21 barnhälsovårdsenheter i landet har svarat på en enkät som tillsammans med data ur vaccinationsregistret visar att det svenska barnvaccinationsprogrammet hittills är hållbart under den aktuella covid-19-pandemin.”

Vinterns säsong av influensa har nu börjat. För personer i rekommenderade grupper är det fortfarande möjligt att vaccinera sig.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens calicivirusrapporter för säsong 2024/2025.

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Rapporten undersöker faktorer som är associerade med dödlighet bland laboratoriebekräftade covid-19-fall i Sverige i åldrarna 50-69 år. Analysen visar att ålder och kön var de variabler som var starkast associerade med dödlighet.

Varannan person var under våren 2020 orolig för att inte få vård under covid-19-pandemin. Var femte sökte inte eller avbokade redan bokad vård eller tandvård. Det visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt utifrån målet om jämlikhet i hälsa. Därför bör i synnerhet äldre personer uppmuntras att söka vård vid behov och inte ställa in planerade besök utan att först diskutera saken med hälso- och sjukvården. Covid-19-pandemin och dess konsekvenser förändras snabbt. Det betyder att det som beskrivs i det här faktabladet kan ha förändrats sedan våren 2020.

Resultaten pekar på ett oförändrat eller minskat psykiskt välbefinnande och en ökning av psykiska besvär jämfört med före pandemin. Effekterna är generellt små. Det visar en uppföljning av vår litteraturöversikt med studier från länder i Europa och Nordamerika. En studie från Sverige är inkluderad

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens calicivirusrapporter för säsong 2023/2024.

Veckorapporterna om influensa publiceras mellan vecka 40 2024 och vecka 20 2025. Varje rapport innehåller information om hur influensaläget i Sverige och utlandet ser ut den veckan. Vissa rapporter innehåller dessutom speciella fördjupningar.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid minst två tillfällen för att studera förändringar i hälsa och levnadsvanor. Ingen av de inkluderade studierna hade genomförts i Sverige.