Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna vägledning ger information om de läkemedel som finns i beredskap inför en influensapandemi, hur de tillgängliggörs och hur de ska användas. Det ger stöd för regionernas planering av hur de kan hantera och genomföra medicinska motåtgärder och en kort beskrivning av de involverade nationella

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Symtomen på listerios är oftast milda, men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka invasiv sjukdom, med symtom som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Det är endast den invasiva sjukdomen som är anmälningspliktig. Gravida kvinnor får oftast…

Sammanfattning och bedömning Under 2025 rapporterades 13 524 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 128 fall per 100 000 invånare. Det var en ökning med åtta procent jämfört med 2024 (n=12 527; incidens 118; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 3858 fall av MRSA motsvarande en incidens av 37 fall per 100 000 invånare, vilket i stort är oförändrat jämfört med 2018 (figur 1). Kliniska infektioner ökade med 7 procent jämfört med 2018 medan den minskade med 8 procent bland bärare (n=1830

VRE blev anmälningspliktig år 2000 och smittspårningspliktig år 2004. Trender Under 2009 anmäldes 402 fall med VRE, en minskning av totala antalet fall med 35 % jämfört med 2008. De är dock fortfarande betydligt fler än under perioden 2000–2006, då 18–35 VRE-fall per år anmäldes. Den kraftiga

Under perioden 2000-2006 anmäldes endast 18-35 fall av VRE per år. Med början 2007 skedde en kraftig ökning av antalet rapporterade fall på grund av ett antal stora sjukvårdsrelaterade utbrott. Det första som började 2007, drabbade Stockholm, Västmanland och Halland och omfattade till och med år

Under 2010 anmäldes 214 fall med VRE, en minskning av totala antalet fall med 47 % jämfört med 2009. De är dock fortfarande betydligt fler än under perioden 2000–2006, då endast 18–35 VRE-fall per år anmäldes. Den kraftiga ökningen av antalet fall sedan 2007 har berott på flera stora utbrott. Det

Information från Folkhälsomyndigheten

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Symtomen på listerios är oftast milda men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka invasiv sjukdom med symtom som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Dödligheten bland dem som insjuknar ligger runt 20-30 %. Det är endast den invasiva varianten som…

Bakgrund Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) är en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner i många delar av världen, framför allt bland högriskgrupper såsom patienter med nedsatt immunförsvar och intensivvårdspatienter. VRE sprids framförallt på sjukhus. Liksom MRSA, blev VRE

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser.

ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive tredje generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att den inte bara sprids genom överföring av den resistenta bakterien utan också kan ”smitta” andra bakterier.

ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen i februari 2007. Enligt föreskrift från Socialstyrelsen krävs endast laboratorieanmälan. ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att smittan sprids inte bara genom överföring av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

Sammanfattning och bedömning Under övervakningsperioden från vecka 40 2023 till och med vecka 20 2024 rapporterades 16 460 laboratoriebekräftade fall av influensa, vilket motsvarar en incidens av 156 fall per 100 000 invånare. Säsongens epidemi startade vecka 47 2023 med en topp av influensa A

Bakgrund Infektioner med betahemolytiska grupp A streptokocker (GAS, Streptococcus pyogenes) är vanliga och orsakar bland annat halsfluss, svinkoppor (impetigo), och ytliga sårinfektioner. GAS kan också orsaka mer allvarliga invasiva infektioner (iGAS) såsom blodförgiftning (sepsis), rosfeber (