Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger vägledning och rekommendationer för att främja god sömn. Här finns tips om rutiner, sovmiljö och aktiviteter som stödjer sömnen – från spädbarn till unga vuxna.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt

För att främja rörelse och minska stillasittandet behöver vi öka kunskap, sänka trösklar och stärka motivationen att röra oss lite mer i vardagen. Här hittar du som arbetar rörelsefrämjande olika material som kan underlätta kommunikationsarbete riktat till allmänheten.

Den här sidan ger en överblick av hur transportsystemets utformning påverkar rörelse, vilka aktörer som gör vad och hur arbetet med att främja rörelse kan stärkas.

Rörelse ska vara en mänsklig rättighet för alla. För personer med funktionsnedsättning kan vardagen ibland innebära hinder som begränsar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Men med rätt stöd, anpassningar och ett inkluderande bemötande kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ökad rörelse och delaktighet.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Den här sidan förklarar varför samhällsplaneringen är central för att främja rörelse, vilken aktör som gör vad och hur verksamheter kan komma igång på området.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Det är viktigt att skapa trygga och säkra utemiljöer som uppmuntrar till fysisk aktivitet och social interaktion. Det kan till exempel handla om att utforma tillgängliga och attraktiva gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik som kopplar samman bostäder, skolor, förskolor, arbetsplatser och fritidsaktiviteter skapa tillgång till grönska i närhet…

Här sammanfattar vi de svenska riktlinjerna och rekommendationerna för fysisk aktivitet och stillasittande. Riktlinjerna ger stöd till organisationer och verksamheter i arbetet med att främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

En kartläggande litteraturöversikt om intersektionellt stigma bland icke-vita hbtqi-personer.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram rekommendationer för hur ofta och hur mycket människor bör röra på sig för att må bra.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Podden Liv & Hälsa Barns och ungas skärmanvändning (avsnitt 1)