Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver en metod för kartläggning av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer. Metoden utgår ifrån de geografiska data om marktäckning som finns lätt tillgängliga för kommuner och länsstyrelser.

Rapporten kommer att utgöra underlag för en kommande vägledning till kommuner och till verksamhetsutövare såsom offentlig och privat fastighetsförvaltning. Vägledningen är planerad att vara färdig i början av år 2019.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap, åtgärdsmöjligheter och metoder för identifiering av hälsoskadlig värme i utomhusmiljön. För att minska värmestressen i bebyggda områden är det sammanfattningsvis bra med en tät och ljus bebyggelse bestående av material med låg värmekapacitet samt med stora

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Höga temperaturer kan ge direkta effekter på hälsan. Bland annat förvärra hjärt- och kärlsjuklighet och bidra till uttorkning. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av hur varmt det är och hur länge de höga temperaturerna varar.

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

This report highlights how the changing climate affects health in several ways, from heatwaves and spread of infectious diseases to deteriorating water and air quality. The report can provide useful knowledge support for national authorities and county administrative boards affected by the

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Information från Folkhälsomyndigheten

Till dig som bor i en lägenhet i ett flerbostadshus

Till dig som bor i en lägenhet i ett flerbostadshus

Sjukdomen salmonella sprids främst via livsmedel eller kontakt med djur och ger magsjuka med feber och diarré. Sjukdomen kan ge allvarliga följder, särskilt för riskgrupper. Salmonella är vanlig globalt och i Sverige anmäls upp till 2 000 fall årligen. Smittan kan förebyggas genom god