Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktablad till vårdnadshavare om när barn i förskolan bör stanna hemma i samband med sjukdom. Faktabladet finns översatt till engelska.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Handläggare AnnaSara Carnahan Vårt ärendenummer 00901–2026

Vägledningen är ett stöd för verksamhetsansvariga i bedömningen av vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Jämförelsetabell Diarienummer 00901–2026 Jämförelsetabell – HSLF-FS 2025–7 Remiss angående förslag till föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2015:7) om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall. Tabell 1. Jämförelsetabell – HSLF-FS 2025–7 Nuvarande lydelse

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN xxx-xxxx, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2015:7) om anmälan av anmälningspliktig

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Rapporten presenterar årets HALT-mätning där 24 873 vårdtagare deltagit från 153 kommuner. även tips, länkar och verktyg för ett lokalt systematiskt förbättringsarbete.

Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende.

Vattkoppor är en mycket smittsam men för det mesta mild utslagssjukdom. Efter genomgången sjukdom finns vattkoppsvirus vilande kvar i nervceller i kroppen. Den vilande infektionen kan senare i livet blossa upp igen och den drabbade får då bältros. Annan benämning: Herpes zoster.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Vattkoppsvaccin ger ett bra skydd mot vattkoppor, men inget vaccin ger ett totalt skydd mot sjukdom. Det finns alltid en liten risk för att få sjukdom trots vaccination, om den som blivit vaccinerad träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Den som blir sjuk trots vaccination brukar få en lindrigare sjukdom än ovaccinerade personer.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Frågor och svar om vattkoppor som främst riktar sig till allmänheten.

Det är möjligt för en person som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot vattkoppor, att bli smittad med vattkoppsvirus av en person som har bältros med vätskande blåsor. Risken att bli smittad med vattkoppsvirus från bältrosblåsor är dock mycket låg jämfört med risken att bli smittad med vattkoppsvirus från en person…

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Vuxna som får vattkoppor riskerar ett mer besvärligt förlopp än barn. Personer med försämrat immunförsvar, exempelvis till följd av ålder, behandling eller sjukdom, löper också risk att få ett mer allvarligt förlopp om de insjuknar med vattkoppor.

Nej. Man behöver själv ha haft vattkoppor för att kunna utveckla bältros. Att träffa någon som har vattkoppor ökar inte risken för att insjukna med bältros.

Nyfödda barn får skydd av sin biologiska mammas antikroppar under de första sex månaderna. Om hon inte haft vattkoppor saknar det nyfödda barnet skydd mot sjukdomen och kan få vattkoppor om det träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Små barn utan skydd mot vattkoppor kan bli svårt sjuka och få besvärliga sjukdomssymtom som…

Smittsamheten är som störst från några dagar innan utslagen kommer, till en knapp vecka efter att de uppkommit. Så länge det finns vätskande blåsor kan den som är sjuk smitta vidare.

Det är möjligt för en person som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot vattkoppor, att bli smittad med vattkoppsvirus av en person som har bältros med vätskande blåsor. Risken att bli smittad med vattkoppsvirus från bältrosblåsor är dock mycket låg jämfört med risken att bli smittad med vattkoppsvirus från en person…