Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Här hittar du fördjupad information om vilka frågor som ingår och en beskrivning av vad som efterfrågas i mätningen.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Vägledningen har tagits fram för att ge stöd vid vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I publikationen beskriver vi allmänna principer vid vaccination samt ger råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Rekommendationer är att bidra till kunskapsstöd om vaccination mot influensa för personer i riskgrupp och som kan bli allvarligt sjuka om de inte vaccinerar sig. I publikationen beskrivs också bakgrund om influensa, tillgängliga vaccin och information för de personer som inte rekommenderas vaccin.

Det är möjligt för en person som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot vattkoppor, att bli smittad med vattkoppsvirus av en person som har bältros med vätskande blåsor. Risken att bli smittad med vattkoppsvirus från bältrosblåsor är dock mycket låg jämfört med risken att bli smittad med vattkoppsvirus från en person…

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Smittsamheten är som störst från några dagar innan utslagen kommer, till en knapp vecka efter att de uppkommit. Så länge det finns vätskande blåsor kan den som är sjuk smitta vidare.

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot covid-19, riktad till grupper som tidigare omfattats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den hälsoekonomiska analysen jämförs kostnader och hälsoeffekter av fortsatt vaccination mot covid-19 gentemot en situation utan

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Vattkoppsvaccin ger ett bra skydd mot vattkoppor, men inget vaccin ger ett totalt skydd mot sjukdom. Det finns alltid en liten risk för att få sjukdom trots vaccination, om den som blivit vaccinerad träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Den som blir sjuk trots vaccination brukar få en lindrigare sjukdom än ovaccinerade personer.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Nyfödda barn får skydd av sin biologiska mammas antikroppar under de första sex månaderna. Om hon inte haft vattkoppor saknar det nyfödda barnet skydd mot sjukdomen och kan få vattkoppor om det träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Små barn utan skydd mot vattkoppor kan bli svårt sjuka och få besvärliga sjukdomssymtom som…

Vattkoppor är en mycket smittsam men för det mesta mild utslagssjukdom. Efter genomgången sjukdom finns vattkoppsvirus vilande kvar i nervceller i kroppen. Den vilande infektionen kan senare i livet blossa upp igen och den drabbade får då bältros. Annan benämning: Herpes zoster.

Nej. Man behöver själv ha haft vattkoppor för att kunna utveckla bältros. Att träffa någon som har vattkoppor ökar inte risken för att insjukna med bältros.

Det är möjligt för en person som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot vattkoppor, att bli smittad med vattkoppsvirus av en person som har bältros med vätskande blåsor. Risken att bli smittad med vattkoppsvirus från bältrosblåsor är dock mycket låg jämfört med risken att bli smittad med vattkoppsvirus från en person…

Frågor och svar om vattkoppor som främst riktar sig till allmänheten.

Vuxna som får vattkoppor riskerar ett mer besvärligt förlopp än barn. Personer med försämrat immunförsvar, exempelvis till följd av ålder, behandling eller sjukdom, löper också risk att få ett mer allvarligt förlopp om de insjuknar med vattkoppor.

Ja, att ha smittats med det virus som orsakar vattkoppor är en förutsättning för att man ska kunna utveckla bältros senare i livet. Efter att en person haft vattkoppor finns vilande (latent) virus kvar i kroppens nervsystem resten av livet. Drygt 30 procent av alla i Sverige utvecklar bältros någon gång i livet.