Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Här hittar du fördjupad information om

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rekommendationerna vänder sig framför allt till smittskyddsenheterna och hälso- och sjukvårdspersonal och är ett underlag för planering inom landsting/regioner.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Vägledningen har tagits fram för att ge stöd vid vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I publikationen beskriver vi allmänna principer vid vaccination samt ger råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Dessa rekommendationer handlar om vilka preventiva åtgärder mot tuberkulos som är aktuella i Sverige och i en svensk kontext. De är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för

Smittsamheten är som störst från några dagar innan utslagen kommer, till en knapp vecka efter att de uppkommit. Så länge det finns vätskande blåsor kan den som är sjuk smitta vidare.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Vattkoppsvaccin ger ett bra skydd mot vattkoppor, men inget vaccin ger ett totalt skydd mot sjukdom. Det finns alltid en liten risk för att få sjukdom trots vaccination, om den som blivit vaccinerad träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Den som blir sjuk trots vaccination brukar få en lindrigare sjukdom än ovaccinerade personer.

Det är möjligt för en person som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot vattkoppor, att bli smittad med vattkoppsvirus av en person som har bältros med vätskande blåsor. Risken att bli smittad med vattkoppsvirus från bältrosblåsor är dock mycket låg jämfört med risken att bli smittad med vattkoppsvirus från en person…

Frågor och svar om vattkoppor riktar sig främst till allmänheten.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Det är möjligt för en person som varken haft vattkoppor eller blivit vaccinerad mot vattkoppor, att bli smittad med vattkoppsvirus av en person som har bältros med vätskande blåsor. Risken att bli smittad med vattkoppsvirus från bältrosblåsor är dock mycket låg jämfört med risken att bli smittad med vattkoppsvirus från en person…

Nej. Man behöver själv ha haft vattkoppor för att kunna utveckla bältros. Att träffa någon som har vattkoppor ökar inte risken för att insjukna med bältros.

Nyfödda barn får skydd av sin biologiska mammas antikroppar under de första sex månaderna. Om hon inte haft vattkoppor saknar det nyfödda barnet skydd mot sjukdomen och kan få vattkoppor om det träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Små barn utan skydd mot vattkoppor kan bli svårt sjuka och få besvärliga sjukdomssymtom som…

Vattkoppor är en mycket smittsam men för det mesta mild utslagssjukdom. Efter genomgången sjukdom finns vattkoppsvirus vilande kvar i nervceller i kroppen. Den vilande infektionen kan senare i livet blossa upp igen och den drabbade får då bältros. Annan benämning: Herpes zoster.

Ja, att ha smittats med det virus som orsakar vattkoppor är en förutsättning för att man ska kunna utveckla bältros senare i livet. Efter att en person haft vattkoppor finns vilande (latent) virus kvar i kroppens nervsystem resten av livet. Drygt 30 procent av alla i Sverige utvecklar bältros någon gång i livet.

Vuxna som får vattkoppor riskerar ett mer besvärligt förlopp än barn. Personer med försämrat immunförsvar, exempelvis till följd av ålder, behandling eller sjukdom, löper också risk att få ett mer allvarligt förlopp om de insjuknar med vattkoppor.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.