Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Dientamoeba fragilis är en tarmprotozo som är vanligt förekommande i hela världen. När D. fragilis upptäcktes för snart etthundra år sedan beskrevs den som en harmlös mikroorganism som inte orsakade sjukdom. På senare tid har studier visat att den i undantagsfall kan ge besvär i mag- och

Sars (Severe Acute Respiratory Syndrome) är en allvarlig luftvägsinfektion. Den orsakas av en typ av coronavirus, SARS-CoV, som ledde till sjukdomsfall i ett flertal länder under en kort period 2003.

Infektion med Dracunculus är en maskinfektion där människa infekteras genom att dricka förorenat vatten. Annan benämning: Guineamask-infektion.

Erysipeloid är en bakterieinfektion hos såväl människa som djur. Infektionen finns över hela världen. Sjukdomen är en zoonos som kan överföras mellan djur och människor.

Mers (Middle East Respiratory Syndrome) är en relativt ovanlig sjukdom, orsakad av en variant av coronaviruset som kan ge allvarlig lunginflammation. Sjukdomen förekommer framför allt i Mellanöstern.

Pneumocystis är en svamp som kan ge upphov till lunginflammation (Pneumocystis pneumoni, PCP) hos personer med nedsatt immunförsvar.

Japansk encefalit är en virusorsakad hjärninflammation som finns i södra Asien och i Australien. Sjukdomen, som ytterst sällan drabbar turister, kan förebyggas genom vaccination. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga den kan överföras från djur till människor via myggor.

Infektion med Blastocystis spp är en tämligen vanlig protozoinfektion som förekommer över hela världen, även i Sverige.

Anisakiasis är en masksjukdom som kan ge buksmärtor och kräkningar. Parasiten kan finnas i saltvattensfisk över stora delar av världen. Annan benämning: Torskmask.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Sammanfattning Den största delen av de hepatit B-fall som 2013 rapporterades i Sverige hade smittats i utlandet. Migrantströmningar till Sverige från högendemiska länder påverkar antalet utlandssmittade eftersom många av dessa fall upptäcks i hälsoundersökningar bland migranter som smittats före

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Paratyfoidfeber förekommer globalt men främst i låginkomstländer. Sjukdomen sprids via förorenat vatten och livsmedel. Runt tio fall rapporteras årligen i Sverige, varav de flesta personer smittats utomlands. Sjukdomen ger hög feber och diarré, kan leda till allvarliga komplikationer och kräva

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 11 2024 Denna rapport

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Meningokocken, Neisseria meningitidis, är en bakterie som ganska ofta påvisas i svalget från helt friska personer. En mycket liten andel av de smittade kan bli svårt sjuka med blodförgiftning och hjärnhinneinflammation som snabbt måste behandlas för att patienten skall överelva och bli helt

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

År 2014 anmäldes 1 160 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var tolv fall per 100 000 invånare, vilket var den lägsta sedan sjukdomen blev anmälningspliktig. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 13,6 till 19,5 per 100 000 under 2005–2013 (tabell 1). Ålder och kön Medianåldern