Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Aspergillos är en svampinfektion vars kliniska sjukdomsbild kan variera mycket – från ett godartat astmaliknande tillstånd till en livshotande sjukdom. De livshotande sjukdomsbilderna ses nästan enbart hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Det finns över 100 olika arter av atypiska mykobakterier. Vissa ger aldrig sjukdom hos människa, andra gör det ibland. Andra benämningar: Icke tuberkulösa mykobakterier, miljömykobakterier, anonyma mykobakterier.

Infektion med Blastocystis spp är en tämligen vanlig protozoinfektion som förekommer över hela världen, även i Sverige.

Candidainfektion är en svampsjukdom som företrädesvis ger infektion ytligt i hud/naglar eller på slemhinna. Djupare infektioner med Candida drabbar i regel patienter vars allmäntillstånd är nedsatt, till exempel på grund av cancer, diabetes, operation, hiv etc.

Coccidioidomycos är en sjukdom som är ganska vanlig inom vissa områden i USA men som också finns i länder i Mellan- och Sydamerika. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom dessa områden.

Filariainfektioner används ofta som benämning på en grupp infektionssjukdomar som samtliga orsakas av nära besläktade rundmaskar (nematoder). Andra benämningar: Wuchereria, Brugia, Elefantsjuka.

Gula febern är en allvarlig virusorsakad sjukdom som förekommer i delar av Afrika, Central- och Sydamerika. Sjukdomen sprids via myggor och kan orsaka utbrott med många dödsfall.

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Infektionssjukdomen kokoppor är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av kokoppsvirus som primärt finns i Europa. Kokoppor är ovanliga och läker ut hos individer med ett normalt immunförsvar.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Ockelbosjukan orsakas av ett virus som sprids av myggor som sannolikt smittats av andra djur, troligen fåglar. Utbredningen i Sverige är stort sett begränsad till Dalarna och södra Norrland. Annan benämning: Bärplockarsjuka.

Humant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i luftvägarna, t.ex. bihåle-, öron- och lunginflammation. Den kan också ge upphov till allvarliga infektioner som meningit och sepsis. Det finns flera olika typer av Haemophilus influenzae. Typ b (Hib) var den vanligaste

Bakgrund Bakterien Streptococcus pneumoniae, vanligen kallad pneumokock, är ett av de vanligaste smittämnena som orsakar luftvägsinfektioner såsom öron-, bihåle- och lunginflammation, men den kan även orsaka allvarliga invasiva infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.

Bakterien Streptococcus pneumoniae, vanligen kallad pneumokock, är ett av de vanligaste smittämnena som orsakar luftvägsinfektioner såsom öron-, bihåle- och lunginflammation, men den kan även orsaka allvarliga invasiva infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Sedan 2009 ingår

Under 2006 anmäldes 795 fall av kikhosta, varav 617 fall anmäldes endast från mikrobiologiska laboratorier. Flest fall anmäldes från Skåne (195) och Stockholm (191). Trender Kikhosta går normalt i vågor med 3–4 års mellanrum och år 2006 var, liksom år 2003, ett år med låg förekomst. Dessa två år

Trender Under år 2005 anmäldes 1 360 fall av kikhosta, varav 1 071 var laboratorieverifierade. Incidensen av rapporterad kikhosta i landet var därmed 15 per 100 000, vilket ska jämföras med cirka 150 per 100 000 innan de nya acellulära kikhostevaccinerna infördes i barnvaccinationsprogrammet år

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Påssjuka är en virusinfektion som ger feber och svullna spottkörtlar, men den kan också ge hjärnhinneinflammation och testikelinflammation hos män efter pubertet. Efter införandet av vaccination 1982 har påssjuka blivit en ovanlig sjukdom. Under de senaste fem åren har 24-52 fall per år

Under 2014 rapporterades 703 fall av kikhosta, en incidens på 7,2 per 100 000. Det var den högsta incidensen sedan 2008 och en trefaldig ökning jämfört med 2013. Antalet rapporterade fall började öka successivt under sommaren och toppen nåddes i september med 156 fall (figur 1). Incidensen

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten