Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen haft i uppdrag att kartlägga familjecentraler och andra liknande verksamhetsformer. Kartläggningens resultat visar att det finns behov av att stärka verksamhetsformerna.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Ett starkt politiskt ledarskap är centralt för kommunernas hälsofrämjande och förebyggande arbete. Här berättar Camilla Pettersson, forskare och utvecklingsledare, om hur tjänstepersoner kan bidra till att öka politikernas engagemang inom folkhälsoområdet.

I Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter. Vi har frågat Agnetha Karlsson, folkhälso- och social hållbarhetsstrateg i Tranås kommun, om arbetet med att ta fram strategin.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.

I faktabladet presenteras hur folkhälsoperspektivet kan stärkas för att skapa synergier mellan det regionala utvecklingsarbetet och folkhälsoområdet.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Funktionshinderspolitikens nationella mål är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Folkhälsopolitikens mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Folkhälsa är en viktig drivkraft för att nå en hållbar regional utveckling.

13–15 maj samlas beslutsfattare, forskare, praktiker och organisationer ifrån hela Norden i Göteborg för dialog och lärande kring aktuella folkhälsofrågor. Den 14e nordiska folkhälsokonferensen arrangeras av Folkhälsomyndigheten och planeringen är nu i full gång. Vi har pratat med projektledare Annica Karlberg.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom pandemin. Rapporten är ett kunskapsunderlag framtaget för Sveriges deltagande i FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) 2021.

Vi utvecklar vår samverkan med ideella organisationer inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) utifrån ett folkhälsoperspektiv. Målet är att stärka den samlade kunskapen med erfarenheter och perspektiv från olika sammanhang.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna

Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete. I den här kortversionen presenteras vision, övergripande mål, delmål och prioriterade områden.

En förutsättning för att ta del av naturens hälsofrämjande effekter är att det finns natur och grönområden som är tillgängliga för alla och att vi har tillgång till grönska i vår boende- och vardagsmiljö. Samhällsplaneringen har en viktig roll för att säkerställa att det finns vardagsnära natur för olika grupper i befolkningen.

Under den gemensamma strategin ”Det handlar om livet” samlar 28 myndigheter över 100 konkreta insatser som ska genomföras de kommande tre åren för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska vägleda och samordna arbetet, men utvecklingen är ett gemensamt ansvar.

Varje år orsakar eller bidrar alkoholdiagnoser till att personer avlider. Dödligheten är ojämlikt fördelad och det finns stora skillnader i dödlighet mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning. Det är även stora skillnader mellan män och kvinnor. Alkohol bidrar därmed till ojämlikhet i hälsa.

Matmiljö handlar om faktorer i den fysiska och sociala miljön som påverkar våra val och konsumtion av mat, vilket har betydelse för vår hälsa och även miljön.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Mellan tvärpolitiska områden så som folkhälsopolitik kan det uppstå målkonflikter. Eftersom ansvarigt departement, nämnd eller förvaltning inte själv äger hela området blir det svårare att nå målen och få genomslag för de olika frågorna. Därför behövs helhetssyn och samordning.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa skillnader.