Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Rapporten visat att individuella och strukturella faktorer spelar en betydande roll när det kommer till tillgång och användning av preventivmedel. Individuella faktorer kan vara språkkunskap, kunskap om preventivmedel, sociala faktorer och mäns inflytande.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med folkhälsopolitikens…

Information från Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer för hur barn i åldern 6–12 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-3. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur barn i åldern 6–12 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda skärmar för att utvecklas och må bra. Barns behov och utmaningar ändras med åldern, därför är våra…

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn i åldern 2–5 år bör använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer Resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer Resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms…

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Bilaga till rapporten på väg mot en god och jämlik hälsa

I följande dokument finns mer detaljer om definitioner, kommentarer och källor för de indikatorer som presenteras i Folkhälsodata.