Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Den 23 november 2021 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag av regeringen att inkomma med ett underlag för bedömning av behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524 (delvis)). Denna rapport utgör delredovisning 1 av det uppdraget.

Här har vi samlat länkar och dokument med strategier, rekommendationer och vägledningar med mera som stödjer arbetet mot antibiotikaresistens.

Som en del i arbetet för att förebygga vårdrelaterade infektioner och motverka antibiotikaresistens vill Folkhälsomyndigheten bjuda in till ett gemensamt samverkansmöte för både vårdhygien och Strama.

HALT är en mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning i särskilt boende. Här hittar du praktisk information om hur du kan mäta, analysera och arbeta med lokala data.

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att befintliga antibiotika används så optimalt som

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

En del i informationsmaterialet Rena händer räddar liv

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka livshotande tarminfektion efter antibiotikabehandling, framför allt hos äldre individer. År 2004 upptäcktes en mer aggressiv typ av C. difficile (PCR ribotyp 027/PFGE NAP1) i Nordamerika. Denna typ har orsakat flera svåra utbrott i världen, inklusive i våra grannländer Finland och Danmark. Det…