Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten presenterar resultat från en omfattande registerbaserad studie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

Rapporten redovisar resultaten av en delstudie baserad på en retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar av suicid bland unga och vuxna i åldrarna 15–44 år som tagit sitt liv i fyra olika regioner i Sverige under 2015.

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 243 sorkfeberfall motsvarande en incidens av 2,4 fall per 100 000 invånare. Detta är en ökning sedan 2017 (n=158) men antalet fall kan variera stort från år till år (figur 1). Medianåldern för fallen var 54 år (spridning 0-87 år) och andelen

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

8 mars 2022 De myndighetsgemensamma, regelbundna pressträffarna om covid-19 som pågått sedan den 4 mars 2020 upphör. Myndigheternas talespersoner kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga för media. 10 mars 2022 När Sverige nu gått in i en ny fas i pandemin och allmänna åtgärder för att

Höga temperaturer kan ge direkta effekter på hälsan. Bland annat förvärra hjärt- och kärlsjuklighet och bidra till uttorkning. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av hur varmt det är och hur länge de höga temperaturerna varar.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2015 rapporterades 23 fall av påssjuka, varav 20 var laboratoriebekräftade. Av de 20 laboratoriebekräftade fallen saknades uppgift om vaccinationsstatus för 11. Fyra fall var troligen vaccinerade, men det är oklart med hur många doser. De laboratoriebekräftade fallen var mellan 1 och 69 år

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996 som följd av en ökande förekomst av dessa pneumokocker, särskilt i södra Sverige. Trender Under 2008 rapporterades 565 fall av PNSP vilket innebar en incidens av 6,1

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996. De har tidigare benämnts PRP (penicillin-resistenta pneumokocker). Eftersom PRP enligt internationellt vedertagna benämningar ska ha MIC >= 2 mg/L, benämns de

På denna sida finns ett antal äldre diagram och tabeller som beskriver utvecklingen av polio i Sverige under första halvan av 1900-talet. Filerna är inte tillgänglighetsanpassade och är därför inte optimerade för skärmläsare. Bild 1. Antalet poliofall och förlamningsfall i Sverige 1905–1950 (PDF, 415 kB) Bild 2. Årlig poliostatistik…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

9 juni 2021 För personer som lever med en välbehandlad hivinfektion ökar inte risken för allvarlig covid-19. Det visar en ny litteraturöversikt om covid-19 och hiv som Folkhälsomyndigheten publicerar. 10 juni 2021 Sjukdomssäsongen för virussjukdomar som influensa, RS-virus och vinterkräksjuka

Bakgrund Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka infektioner i de övre luftvägarna. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom meningit (hjärnhinneinflammation) och sepsis (blodförgiftning), särskilt hos barn yngre än fem år. Haemophilus influenzae typ b (

Invasiva infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ b har varit anmälningspliktiga från 1996. Infektioner orsakade av övriga typer övervakades genom den frivilliga laboratorierapporteringen fram till 1 juli 2004. Sedan dess är alla invasiva infektioner med H. influenzae anmälningspliktiga.

Under 2007 anmäldes 144 fall av invasiv Haemophilus influenzae. Laboratorieanmälningar inkom för 143 och kliniska anmälningar för 94 fall. Av 78 typade fall rapporterades 11 vara serotyp b, 10 serotyp f, 1 serotyp a, 1 serotyp e, 13 anmäldes som ej serotyp b och totalt 42 fall var inte typningsbara

I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen

Meningokocken, Neisseria meningitidis, är en bakterie som ganska ofta påvisas i svalget från helt friska personer. En mycket liten andel av de smittade kan bli svårt sjuka med blodförgiftning och hjärnhinneinflammation som snabbt måste behandlas för att patienten skall överelva och bli helt

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 5 676 fall av campylobacterinfektion motsvarande en incidens av 54 fall per 100 000 invånare vilket är en ökning jämfört med 2022 (n=5165; incidens 49) (figur 1). Incidensen för fall smittade i Sverige (incidens 29) låg på samma nivå som

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur