Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sjukdomstatistik över påssjuka, även kallad parotit. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Gula febern förekommer i Afrika, Central- och Sydamerika främst på grund av kontinuerlig spridning i landsbygdsmiljö men under 2016 drabbades Angola och Demokratiska republiken Kongo av ett stort utbrott med cirka 900 bekräftade fall med en dödlighet om 14 procent. Epidemin igångsatte en massiv

Sedan den allmänna vaccinationen införts minskade antalet röda hund-fall snabbt och på 2000-talet har endast enstaka fall av röda hund rapporterats i Sverige. Under 2011 anmäldes 5 fall, det högsta antalet sedan 1996. Alla fall var laboratorieverifierade. Ett av fallen var ett barn med medfödd

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2007 anmäldes 144 fall av invasiv Haemophilus influenzae. Laboratorieanmälningar inkom för 143 och kliniska anmälningar för 94 fall. Av 78 typade fall rapporterades 11 vara serotyp b, 10 serotyp f, 1 serotyp a, 1 serotyp e, 13 anmäldes som ej serotyp b och totalt 42 fall var inte typningsbara

Nej. Det finns inga paralleller mellan ökningen av allergisjukdomar under de senaste decennierna och användningen av vacciner i det svenska vaccinationsprogrammet. Om enskilda vacciner kan utlösa senare allergi är omdebatterat. Frågan har varit särskilt aktuell för kikhostevaccin som innehåller

Nej. Två amerikanska forskare har hävdat att det skulle finnas ett samband. De hade byggt sina slutsatser på epidemiologiska studier som inte kunnat bekräftas av andra forskare. Det svenska registret över diabetes mellitus hos barn är kanske den bästa källan för att kunna påvisa samband mellan till exempel vaccination och diabetes. Man har i flera studier kunnat konstatera att det inte funnits någon…

Vaccinationen mot kikhosta infördes första gången i det svenska vaccinationsprogrammet för barn under 1950-talet. 1978 såg man att skyddet mot kikhosta genom vaccinationen sjönk. Man såg också misstänkta reaktioner av det vaccin som användes då. Det gjorde att man beslöt att ta bort kikhosta ur det

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5

Nej, vid överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör man inte vaccineras. Influensavirus för alla vaccinerna har odlats fram i hönsägg och trots att vaccinerna renas oerhört väl kan små mängder äggproteiner finnas kvar. Personer med kraftig äggallergi måste därför rådgöra med sin läkare…

Alla barn i Sverige rekommenderas att ta de vacciner som erbjuds av BVC och inom elevhälsan. Då har de ett bra skydd mot kikhosta och behöver inget ytterligare skydd genom vaccination. Det finns inga särskilda rekommendationer för vuxna som bor tillsammans med en gravid person för att skydda mot kikhosta. Det är viktigt att personer som träffar den gravida är observanta på symtom som kan vara kikhosta…

Eftersom de vacciner som ges för att förebygga HPV inte är testade speciellt på gravida kvinnor, ska de undvikas vid graviditet. I vaccinstudierna som gjorts bland kvinnor var en förutsättning för att få delta att man inte var gravid och att man använde preventivmedel. Det var ändå ett antal

En vattenlösning av formaldehyd (formalin) används för att inaktivera beståndsdelar i en del vacciner och kan finnas kvar i små mängder i det färdiga vaccinet. Vi utsätts för formalin på många sätt i det dagliga livet eftersom det i gasform bland annat frigörs från spånplattor i möbler och

Det finns ingen anledning att avråda från vaccination av ett friskt barn. Om det inte finns någon kontraindikation så är det möjligt att vaccinera barn med något av de inaktiverade influensavaccinerna som godkänts för barn från 6 månaders ålder och med det levande försvagade vaccinet från 2 års ålder. Säkerhetsstudier…

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27121114HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2021:114 Utkom från trycket den 28 december 2021 Föreskrifter om ändring i

Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man påbörja vaccination redan vid sex veckors ålder. I så fall ges tre primära vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B med 1-2 månaders mellanrum. Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser bör sedan fortsätta vaccineras enligt det vanliga schemat, det vill säga med en påfyllnadsdos…

Ja. Vaccinet är godkänt för användning från 9 månaders ålder. Om barnet ska resa utomlands eller om det pågår ett mässlingsutbrott i närområdet är det lämpligt att ge en extra dos vaccin från denna ålder, eftersom det i dessa fall rör sig om en ökad smittrisk. Vid särskilt hög smittrisk kan

Bakgrund Röda hund är vanligtvis en lindrig utslagssjukdom som i första hand förekommer hos barn. Om en kvinna däremot infekteras under tidig graviditet (första trimestern) innebär detta en mycket hög risk för allvarliga fosterskador. Skadorna drabbar framförallt fostrets hjärta, hjärna, syn och

Information från Folkhälsomyndigheten

Sjukdomsstatistik över polio. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Allvarliga reaktioner vid vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De influensavacciner som ges med spruta kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Förstärkta vacciner ger något mer lokal reaktion än de andra inaktiverade vaccinerna. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande…

Information från Folkhälsomyndigheten

Inga fall av röda hund rapporterades under året. Epidemiologisk trend Röda hund blev genom allmän vaccination sällsynt i Sverige redan i slutet av 1980-talet. Det sista inhemska fallet av medfödd röda hund i Sverige inträffade år 1985. Ingen pågående inhemsk smittspridning förekommer idag. De senaste åren har endast ett fåtal…