Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien.

Rapporten redovisar resultaten av en delstudie baserad på en retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar av suicid bland unga och vuxna i åldrarna 15–44 år som tagit sitt liv i fyra olika regioner i Sverige under 2015.

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten resultat från dialoger som genomförts med kommuner och regioner under 2024.

Detta är en litteraturöversikt över prioriteringsmodeller inom folkhälsoområdet, kunskap som kan bidra till arbetet med strategisk prioritering av behov inom folkhälsoområdet. Översikten riktar sig till dig som är beslutsfattare eller arbetar med strategiskt förebyggande arbete vid myndigheter,

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten i ett pilotprojekt har testat att tillämpa en systemanalytisk metod på några avgränsade områden inom livsmedelskonsumtion.

1 Bilaga 1. Livsmedelskonsumtionen idag och hur mycket den behöver förändras – bakgrund till delmålens målnivåer Den här bilagan tillhör rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 24004. Inledning I denna bilaga beskrivs vilken statistik och annan information som använts som underlag för förslagen till delmål. Här finns en fördjupad…

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Chikungunyavirus är en vektorburen zoonos som sprids via myggor av aedes-släktet. Dessa myggor finns över hela världen i tropiska och subtropiska områden. Flera olika däggdjur anses vara reservoar för smittan. Den förekommer i Östafrika, Indien och Sydostasien.

Denguefeber orsakas av ett virus som sprids via myggor. Sjukdomen har rapporterats från de flesta länder i tropikerna, såväl från Afrika och Asien som från Mellan- och Sydamerika. Sporadiska utbrott kan även förekomma i södra Europa.

Gonorré orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoeae. Den sprids sexuellt och kan infektera urinröret, ändtarm, svalg, slidan och livmoderhalsen. Ögon kan även infekteras via kontaktsmitta. Inkubationstiden är kort – från något dygn till någon vecka.

Hepatit E orsakas av ett virus som kan ge upphov till gulsot. Viruset sprids främst via förorenat vatten och livsmedel. Sjukdomen är vanlig i hela världen, men större utbrott har hittills endast rapporterats från låginkomstländer. I Sverige rapporteras årligen 20–40 fall, majoriteten smittade inom

Mers (Middle East Respiratory Syndrome) är en relativt ovanlig sjukdom, orsakad av en variant av coronaviruset som kan ge allvarlig lunginflammation. Sjukdomen förekommer framför allt i Mellanöstern.

Denguefeber orsakas av ett myggburet virus och förekommer endemiskt i tropiska och subtropiska områden. Årligen infekteras upp emot 100 miljoner personer av viruset. Sjukdomen liknar oftast influensa, men ibland kan man också få små hudblödningar. En mycket ovanlig, men betydligt allvarligare och

Sars (Severe Acute Respiratory Syndrome) är en allvarlig luftvägsinfektion. Den orsakas av en typ av coronavirus, SARS-CoV, som ledde till sjukdomsfall i ett flertal länder under en kort period 2003.

Krim-Kongovirus sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen förekommer i Afrika, Asien, Mellanöstern, Sydosteuropa och Spanien.

Japansk encefalit är en virusorsakad hjärninflammation som finns i södra Asien och i Australien. Sjukdomen, som ytterst sällan drabbar turister, kan förebyggas genom vaccination. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga den kan överföras från djur till människor via myggor.

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara.