Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2007 anmäldes totalt 130 fall med Legionella, vilket var en ökning med 22 % jämfört med 2006. Antalet smittade i Sverige (74 personer) var dock oförändrat. Ökningen sågs bland de utlandssmittade, som var 52 personer att jämföra med 32 under 2006. Vanligaste smittland var Spanien, Thailand och Italien. Sedan 2003 har det totala antalet fall…

Antalet rapporterade fall har inte varierat mycket under de senaste åren. Totalt rapporterades 82 fall under år 2000. Av 72 fall med klinisk anmälan under året var närmare hälften (32 fall) smittade utomlands. Sex personer var troligen nosokomialt smittade och resterande 34 fall samhällsförvärvade.

Epidemiologisk typning av Legionella pneumophila isolat med helgenomsekvensering (sekvensbaserad typning, SNP-analys).

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller mildare febersjukdom som kallas pontiacfeber. Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vattensamlingar.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Det är inte känt vilken mängd legionellabakterier som en person behöver få i sig för att bli sjuk, den så kallade smittdosen. Det går därför inte att fastställa vilken halt av legionella i vatten som är säker eller acceptabel. Smittdosen varierar beroende på vilken typ av legionellabakterie man exponeras för och på…

Analys av legionella görs framförallt genom odling på agarplattor med specifika odlingsmedier (substrat) enligt publicerade standardmetoder. Odling är den enda metoden som ger ett kvantitativt resultat, det vill säga vilken halt av legionella som fanns i vattenprovet. Odling är också nödvändigt för att kunna få bakterieisolat som behövs…

Här har vi samlat svar på vanliga frågor som kommit in efter att den nya tillsynsvägledningen om bassängbad publicerades.

Legionella species, artbestämning med MALDI-TOF (MALDI).

Legionella pneumophila, serotypning med latexagglutination, (serotypning).

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Här hittar du fördjupad information om vilka frågor som ingår och en beskrivning av vad som efterfrågas i mätningen.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom

Här har vi samlat svar på vanliga frågor om legionella kopplat till kommunens smittspårning och tillsynsärenden.

Ja, legionella kan förekomma även i kallvatten. Risken för tillväxt ökar om kallvattnet är för varmt, det vill säga över 20–25 °C. Kallvattnet kan exempelvis bli för varmt om omsättningen är låg, eller om kallvattenledningen går genom ett värmegolv, uppvärmt schakt eller ligger för nära en dåligt…

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om tillsyn och anmälan av kyltorn. Det är ett komplement till tillsynsvägledningen om legionella i kyltorn.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.