Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här rapporten identifierar vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna för att minska antalet fall av yersiniainfektion hos människa. Strategidokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Sjukdomstatistik över hivinfektion. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Humant immunbristvirus (hiv) identifierades i början av 1980-talet som orsaken till det dödliga sjukdomstillståndet acquired immune deficiency syndrome (aids), och förekommer idag över hela världen.

Bakgrund Hivinfektion och aids orsakas av humant immunbristvirus (hiv) som isolerades för första gången 1983 och har fått en pandemisk spridning. Hiv kan överföras sexuellt vid oskyddade vaginala, anala och orala samlag. Man kan också få hiv från orena injektionsverktyg, via blodtransfusion eller transplantation av vävnader och organ. Smittöverföring…

Hivinfektion och aids orsakas av humant immunbristvirus (hiv) som isolerades för första gången 1983 och har fått en pandemisk spridning. Hiv kan överföras sexuellt vid oskyddade vaginala, anala och orala samlag. Man kan också få hiv från orena injektionsverktyg, via blodtransfusion eller transplantation av vävnader och organ. Smittöverföring…

I Sverige har till och med december 2014 totalt 11 247 fall av hivinfektion rapporterats sedan hiv/aids blev anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen 1983. Av dessa har cirka 2 600 personer rapporterats med aidsdiagnos och cirka 2 400 rapporterats avlidna, men eftersom detta inte är obligatoriskt att anmäla föreligger troligen viss underrapportering. Totalt lever i Sverige idag…

Utfall och trend År 2013 rapporterades 461 nya fall av hivinfektion, vilket är något fler än 2012 men på samma nivå som genomsnittet den senaste tioårsperioden (figur 1). Variationer mellan enskilda år beror framför allt på vissa skillnader i antalet rapporterade fall bland migranter, smittade före ankomst till Sverige, vilket påverkas…

I Sverige har 10 332 fall av hiv rapporterats sedan 1983, då aids och några år senare hiv blev anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen. Av dessa har 2 466 fått aidsdiagnos och 2 167 rapporterats avlidna. Detta är troligen en underrapportering, eftersom det inte är obligatoriskt att rapportera aidsdiagnos och dödsfall. Idag finns cirka 6 200 personer med…

En sammanställning av kunskapsläget som ligger till grund för publikationen Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. För varje text ansvarar respektive författare själv för innehållet.

År 2015 rapporterades 450 fall av hivinfektion i Sverige, och under den senaste femårsperioden har i medeltal 455 nya fall rapporterats varje år (figur 1). Av dem är cirka 80 procent utlandsfödda personer varav en stor andel fått hivinfektionen före ankomsten till Sverige. Åtminstone 107 av de rapporterade fallen har en tidigare diagnos i ett annat land…

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.