Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vi godkänner inte utformningen av hälsovarningar på förpackningar till örtprodukter för rökning. Vi lämnar heller inga förhandsbesked om märkningen uppfyller lagkraven. Vi kontrollerar endast utformningen av hälsovarningar i samband med vår tillsyn och marknadskontroll.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör tidiga barndomen och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Rapporten beskriver erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning, framförallt nikotinsnus. Den baseras på intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år om användning, exponering, hälsa och smaksättning av snus.

När det gäller märkningen på förpackningar till örtprodukter för rökning finns det vissa begränsningar. Märkningen får inte: ge intrycket av att produkten är mindre skadlig än andra liknande produkter, innehålla information om halten av nikotin, tjära eller kolmonoxid, likna ett livsmedel eller kosmetika.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Faktabladet sammanfattar en systematisk litteraturöversikt och metaanalys om sambandet mellan suicid och skadligt bruk av alkohol, narkotika och tobak.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa

Förpackningar till en tobaksvara för rökning måste ha hälsovarningar på svenska. För denna produkt består hälsovarningen av en allmän varning med rökavvänjningsinformation samt en av fjorton varianter av varningstext. Observera att hälsovarningen inte får dölja eller bryta annan märkning, exempelvis spårnings-…

Här kan du hitta mer information om de olika register och undersökningar från vilka data till indikatorerna baseras på.

Faktabladet sammanfattar en kartläggning av erfarenheter från svenska skolor och tar upp framgångsfaktorer för att förebygga tobaksbruk bland unga. Faktabladet vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.

När det gäller märkningen på en tobaksvara för rökning eller dess förpackningar finns det vissa begränsningar. Märkningen får inte: ge intrycket av att produkten är mindre skadlig än andra sådana produkter, innehålla information om halten av nikotin, tjära eller kolmonoxid, likna ett livsmedel eller kosmetika, antyda att…

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Här hittar du de regler, lagar och vägledningar som gäller för dig som tillverkar, importerar, säljer eller på annat sätt hanterar alkohol, tobak, nikotinprodukter, e-cigaretter, örtprodukter för rökning, hälsofarliga varor eller bekämpningsmedel. Här hittar även kommuner och länsstyrelser stöd och vägledning för att genomföra tillsyn på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Denna kartläggande litteraturöversikt sammanställer svenska och internationella hälsoekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser inom alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). En bedömning görs även av kunskapsläget om insatsernas kostnadseffektivitet uttryckt i kostnad

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten utgör en dokumentation av simuleringsmodellen NCDSim. Modellen är ett verktyg för analys och framskrivning av den framtida sjukligheten i cancer och hjärt-kärlsjukdom och hur den påverkas av olika påverkbara riskfaktorer.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.

Från och med den 1 juli 2015 publiceras Folkhälsomyndighetens författningar i Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa med mera (HSLF-FS). De författningar som har getts ut före den 1 juli 2015 i Folkhälsomyndighetens författningssamling (

Denna rapport syftar till att synliggöra den kunskap som Folkhälsomyndigheten producerat under 2016-2020 för att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete enligt regeringsuppdraget att stödja genomförandet av ANDT-strategin 2016–2020.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).