Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

För första gången har sjukhus diplomerats som antibiotikasmarta av Antibiotikasmart Sverige. De diplomerade är Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset Eksjö och Värnamo sjukhus, alla i region Jönköping, samt Capio St Göran i Stockholm.

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Sociala resursförvaltningen i Malmö i samarbete med Malmö Högskola.

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

Nya verksamheter inom till exempel skola och allmänna bad ska anmälas till kommunen senast sex veckor innan de startar. En förändring av en verksamhet behöver inte anmälas om inte förändringen är så stor att tillsynsmyndigheten kan bedöma det som en ny verksamhet.

Ja, det är vanligt att bära på grupp A-streptokocker utan att bli sjuk, särskilt bland barn och ungdomar. Om man inte har några symtom smittar man oftast inte och behöver inte provtas eller behandlas med antibiotika.

De städmetoder som används bör vara effektiva när det gäller att minska förekomsten av damm, mikroorganismer och andra föroreningar. Val av städmetod bör anpassas till olika materials och ytskikts egenskaper och tålighet. De städmetoder som används bör virvla upp så lite damm som möjligt. Det är

Biologiska agens klassificeras i fyra olika riskklasser (1 till 4).

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporteringen om de smittsamma sjukdomarna under 2020 har nästan helt dominerats av den pågående pandemin av covid-19. Samtidigt har ett flertal andra smittsamma sjukdomar minskat kraftigt under året. Orsaken är bland annat de restriktioner som inneburit färre nära kontakter mellan människor samt

Genom att skapa grönare städer, främja gång och cykel samt minska utsläpp kan vi förbättra folkhälsan. Det handlar om att erbjuda möjligheter till rörelse, rekreation och sociala möten i miljöer med frisk luft, god ljudmiljö och ett behagligt klimat.

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta ökar stillasittandet i befolkningen. Här hittar du information om fysisk aktivitet, stillasittande och om arbetet med att främja rörelse.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör tidiga barndomen och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

En majoritet tycker att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Samtidigt är det många som inte rör sig i vardagen, och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper.

Fysisk aktivitet främjar hälsan och välbefinnandet. Men för att få fler att röra sig och minska stillasittandet i befolkningen krävs en gemensam kraftsamling. Därför har nu tolv myndigheter och SKR ingått avsiktsförklaringar för ett rörelsefrämjande samhälle.

Tillsynen inom hälsoskydd förhindrar att människor blir sjuka eller besvärade av sin miljö. Här hittar du vägledning och råd för tillsyn av inomhusmiljö, buller, temperatur, fukt, ventilation och andra hälsorisker.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 2-5 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2022. Detaljerade årsrapporter om varje sjukdom kommer att publiceras löpande på Folkhälsomyndighetens webbplats under våren 2023.

Fakta med konkreta råd och inspiration för att skapa goda förutsättningar för daglig rörelse. Kunskapsstödet riktar sig till förskollärare, pedagoger, verksamhetschefer och andra som arbetar med barn i förskoleåldern.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.