Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Hitta statistik över sjukdomsfall av hepatit B. Här kan du få fram hur många som drabbats, sorterat på ålder och kön samt geografisk spridning.

Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre månader efter en gammaglobulinspruta. Kombinationsvaccinet…

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst intravenösa missbrukare som drabbats.

Sjukdomstatistik över hepatit A, även kallad epidemisk gulsot. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Vaccinationerna ska som regel inte skjutas upp. Det är tvärtom särskilt viktigt att för tidigt födda barn vaccineras i tid, eftersom de vanligtvis inte hunnit få normal mängd antikroppar från modern. (Största mängden antikroppar överförs nämligen under den senare delen av graviditeten.) Barn födda

Sammanfattning Den största delen av de hepatit B-fall som 2013 rapporterades i Sverige hade smittats i utlandet. Migrantströmningar till Sverige från högendemiska länder påverkar antalet utlandssmittade eftersom många av dessa fall upptäcks i hälsoundersökningar bland migranter som smittats före ankomst till Sverige. Under 2013 rapporteras…

Vid vaccination av barn mot sjukdomar som omfattas av barnvaccinationsprogrammet krävs läkarordination när man inte följer de ramar för åldrar och tidsintervall mellan doserna som står i föreskrifterna om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51). Läkarordination krävs till exempel vid vaccination enligt ett påskyndat vaccinationsschema med start…

Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man påbörja vaccination redan vid sex veckors ålder. I så fall ges tre primära vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B med 1-2 månaders mellanrum. Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser bör sedan fortsätta vaccineras enligt det vanliga schemat, det vill säga med en påfyllnadsdos…

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn; beslutade den 1 juli 2015. Folkhälsomyndigheten föreskriver följande med stöd av 12 § smittskyddsför- ordningen (2004:255). Tillämpningsområde 1 §…

Under 2014 rapporterades 2 041 nya fall med hepatit B-infektion (incidens 21 fall/100 000 invånare), vilket var en ökning med 253 fall från 2013. En ökning av det totala antalet fall som årligen rapporteras ses under en 10-årsperiod medan antalet fall smittade i Sverige visat en nedåtgående trend. Figur 1. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

År 2015 rapporterades 2 388 fall med hepatit B-infektion. Av dessa hade 132 fall fått sin infektion i Sverige, vilket motsvarar 6 procent. Av 2015 års fall hade majoriteten, 82 procent, fått hepatit B- infektionen utomlands i samband med utlandsvistelse eller före immigration till Sverige medan 12 procent saknas uppgift om smittland. Under den senaste 10-årsperioden…

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

I följande dokument finns mer detaljer om definitioner, kommentarer och källor för de indikatorer som presenteras i Folkhälsodata.