Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Loiasis är en maskinfektion som framför allt ger symtom från huden. Sjukdomen förekommer inte i Sverige men har någon enstaka gång diagnostiserats hos personer som vistats i de tropiska områden där smittan finns. Annan benämning: Loa loa.

Krim-Kongovirus sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen förekommer i Afrika, Asien, Mellanöstern, Sydosteuropa och Spanien.

Japansk encefalit är en virusorsakad hjärninflammation som finns i södra Asien och i Australien. Sjukdomen, som ytterst sällan drabbar turister, kan förebyggas genom vaccination. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga den kan överföras från djur till människor via myggor.

Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2018–2019 (vecka 40, 2018 – vecka 20 2019) analyserades 24 042 prover och av dessa var 3 377 prover positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten av de positiva proven norovirus och en mindre del sapovirus (tabell 1).

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakteriens sporer smittar via jord och gödsel. Annan benämning: Tetanus.

Springmask förekommer över hela världen. Infektion med springmask yttrar sig främst som en mer eller mindre besvärande klåda kring ändtarmens mynning, framför allt nattetid. Sjukdomen är vanlig i Sverige. Annan benämning: Enterobiasis.

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara.

Strongyloidiasis är en maskinfektion där människa infekteras genom att komma i kontakt med larver, som kan penetrera intakt hud.

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 144 fall av ESBL-CARBA producerande Enterobacteriaceae motsvarande en incidens på 1,4 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är 28 fall fler än under 2017. Majoriteten av fallen (78 procent) smittades utanför Sverige och hittades i samband med

Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 444 fall av VRE motsvarande en incidens av 4,3 fall per 100 00 invånare (figur 1). Det är en ökning med 82 procent jämfört med 2017 (n=244 fall) vilket till stor del beror på ett omfattande utbrott. VRE rapporterades från 19 av 21 regioner. Under

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 123 fall av hepatit A - en ökning från 2017 (110 fall). Det var den högsta siffran rapporterade fall sedan 2009 och andelen som smittats i Sverige var lika stor som andelen utlandssmittade (figur 1). Ökningen av fallen i Sverige under

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 199 fall av legionellainfektion motsvarande en incidens av 1,9 fall per 100 000 invånare och år, vilket är i nivå med 2017 (196 fall). Medianåldern för fallen var 69 år (spridning 9–88 år) varav 131 var män och 68 kvinnor. Liksom de

Lusburen återfallsfeber är en sjukdom som endast drabbar människa och som haft stor global utbredning. I Europa sågs den senast i mitten av 1940-talet på Balkan, och nuförtiden rapporteras den bland annat från västra USA samt Afrika (Etiopien och Sudan).

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 715 fall vilket motsvarar en incidens på 7 per 100 000 invånare. Incidensen var i stort sett oförändrad under 2018 jämfört med 2017 (figur 1). Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 33 år (spridning 0-87 år) och 54 procent var kvinnor (n

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 89 fall av listerios motsvarande en incidens av 0,9 fall per 100 000 invånare och år – en mindre ökning från 2017 (81 fall). Majoriteten av fallen (97 procent) smittades i Sverige. Medianåldern var 71 år (spridning 0-98 år) varav 46 kvinnor och

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 3864 fall av MRSA motsvarande en incidens av 38 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2017 (37 fall per 100 000 invånare; n=3735). Andelen fall som smittats i Sverige och utomlands var 49 respektive 45

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 131 fall av listeriainfektion motsvarande en incidens av 1,2 fall per 100 000 invånare, vilket är i samma nivå som 2022 (n=125). Under de senaste 20 åren har incidensen av listeriainfektion visat en uppåtgående trend i Sverige (figur 1).

Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis förekommer i stora delar av världen. Fall bland människa är ovanliga men allvarliga eftersom sjukdomen är svårbehandlad. Andra benämningar: Blåsmasksjuka, Alveolär echinokockos, Multilokulär echinokockos, Multiolokulär hydatidos.

Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar i princip endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel. Annan benämning: Epidemisk gulsot.

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Typiska smittkällor är opastöriserade ostar och fiskprodukter som inte upphettats t ex gravad och kallrökt lax. Sjukdomen drabbar framförallt personer med nedsatt immunförsvar och kan orsaka

Botulism är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (ett toxin) som blockerar nervimpulserna till tvärstrimmig muskulatur och ger förlamningar i bland annat andningsmuskulaturen.

I Sverige rapporteras omkring 200–400 fall av shigellainfektion per år, majoriteten har smittats utomlands. Bakterien sprids främst genom smittade födoämnen, till exempel grönsaker som bevattnats med förorenat vatten. Andra benämningar: Bacillär dysenteri, rödsot.

Echinokockos är en parasitsjukdom orsakad av dvärgbandmask. Det finns olika typer av dvärgbandmaskar med delvis olika värddjur och sjukdomsbild hos människa. Andra benämningar: Blåsmasksjuka, Cystisk echinokockos, Unilokulär hydatidos.

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Symtomen på listerios är oftast milda men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka invasiv sjukdom med symtom som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Dödligheten bland dem som insjuknar

Salmonella (S.) är en zoonotisk bakterie som är vanlig i stora delar av världen hos många olika djurslag, till exempel nötkreatur, grisar, hönsfåglar, vilda fåglar, hund, katt, orm och sköldpadda. Bakterien utsöndras i avföringen och kan sedan spridas vidare via vatten, livsmedel eller kontakt med