Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27121058HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2021:58 Utkom från trycket den 8 juli 2021 Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2021:14) om kriterier för intyg om covid-19-infektion beslutade den 29 juni 2021…

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88521020HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2021:20 Utkom från trycket den 5 mars 2021 Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2021:14) om kriterier för intyg om covid-19-infektion beslutade den 25 februari 2021…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Två doser vaccin ger cirka 80 procents skydd mot mpox. Vaccinationen bör därför kombineras med andra smittskyddsåtgärder för att ge ett så bra skydd som möjligt. Vaccinationen är viktig eftersom de flesta skyddas helt och de som insjuknar oftast får ett mildare sjukdomsförlopp.

Rekommendationen är att det måste gå minst fyra veckor mellan doserna för att få ett så gott skydd som möjligt. Alla som tagit en första dos vaccin rekommenderas även en andra dos, oavsett hur lång tid det har gått efter den första dosen.

Det är upp till den vaccinerande enheten att besluta om eventuella kostnader för vaccin och besök för vaccinationer som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Regioner har därför möjlighet att ta ut en kostnad för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling. Alla barn erbjuds två doser vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna bör särskilt se över sitt behov av vaccinationer inför utlandsresor. Mer om rekommendationer för vaccination

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades inga humanfall av rabies i Sverige. Under året har prover från 9 individer analyserat med frågeställning rabies. 2018 påbörjade WHO ett arbete med målsättningen att kunna förhindra alla dödsfall bland människor år 2030 bland annat genom

Invasiv infektion med Haemophilus influenzae typ B är anmälningspliktig sedan 1996. Under 1999 anmäldes kliniskt 11 personer. Två av de anmälda hade tidigare vaccinerats, en treåring med en dos HiB-vaccin och en 2-årig flicka hade fått tre doser.

Trettio personer anmäldes under året. Endast en av de anmälda, en 6-åring med oklar neurologisk sjukdom hade vaccinerats med tre doser HiB-vaccin. Uppgift om vaccination saknades hos de tre övriga barnen under sju års ålder.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten