Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Under 2014 rapporterades 49 fall (incidens 0,5/100 000 invånare) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Alla fall förutom ett fall var laboratorieverifierade. Inga dödsfall inträffade. Figur 1. Antal rapporterade fall av invasiv meningokockinfektion 2005-2014. Av de insjuknade var 55 % kvinnor

Under 2013 rapporterades 74 fall (incidens 0,8/100 000) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Alla fall var laboratorieverifierade. Fem personer avled vilket motsvarar en dödlighet på 6,8 %. I genomsnitt har dödligheten i sjukdomen varit 10 % den senaste tioårsperioden. Figur 1. Antal

Under 2009 rapporterades 65 fall (incidensen 0,7) av invasiv meningokockinfektion. Sjukdomsincidensen är något högre än under 2006–2008, men ligger fortfarande på en låg nivå i ett europeiskt perspektiv. I genomsnitt har dödligheten i sjukdomen varit 12 % under den senaste femårs­perioden. År 2009

Pneumokocker är ett av de vanligaste smittämnen som orsakar luftvägsinfektioner som akut öron-, bihåle- och lunginflammation, men kan även orsaka invasiva infektioner som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Allvarliga pneumokockinfektioner är vanligast i de yngsta och äldsta

Under 2015 rapporterades 603 fall av kikhosta, en incidens på 6,1 per 100 000. Antalet fall minskade jämfört med 2014 men sjukdomsförekomsten var fortfarande högre än under åren 2008–2013. Flest fall rapporterades i januari–februari och augusti–september. Figur 1. Antalet rapporterade fall av

Under 2015 rapporterades 22 fall av mässling. Alla utom ett var laboratoriebekräftade; det sistnämnda hade en epidemiologisk koppling till två laboratoriebekräftade fall. Ålder och vaccinationsstatus Mässlingsfallen innefattade 11 barn (2 månader till 12 år) och 11 vuxna i åldrarna 20–35 år (figur

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades incidenssiffror på mellan 32 till 200 beroende på…

Bakgrund Sorkfeber är en virussjukdom som orsakas av Puumalaviruset och sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt

Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan

Information från Folkhälsomyndigheten

Clostridium difficile årsrapport 2012 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 24 Denna rapport

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 31 Denna rapport

Information

Clostridium difficile rapport Veckovis sammanställning av den frivilliga laboratorierapporteringen av Clostridium difficile. Barbro Mäkitalo, Thomas Åkerlund, Malin Grape Antibiotika och Vårdhygien 2014-01-16 . Sid Clostridium difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Den frivilliga…

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 1 Innehåll .........................................................................

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten