Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här kan du skapa egna interaktiva diagram, kartor och presentationer för att se mönster och visualisera folkhälsostatistik. Med FolkhälsoStudio får du verktyg för att följa utvecklingen över tid, jämföra data mellan regioner och kommuner, och anpassa presentationer efter dina behov.

Lägesrapporterna om luftvägsvirus publiceras regelbundet under året. Varje rapport innehåller information om hur det epidemiologiska och virologiska läget ser ut i Sverige och utlandet ser ut gällande influensa, covid-19 och RS-virus. Vissa rapporter innehåller dessutom speciella fördjupningar.

Ny statistik visar att vaccinationstäckningen bland barn i Sverige fortsatt är hög. Vaccinationerna inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet ger bra skydd mot elva allvarliga sjukdomar.

Vi följer matvanorna i befolkningen genom olika nationella undersökningar. Frågorna som ställs i undersökningarna kan ge en indikation på hur matvanorna i befolkningen utvecklas. Här hittar du statistik om barns och vuxnas matvanor.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om covid-19 som publicerades fram till september 2025.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om RS-virusinfektion från säsongen 2024/2025.

Det finns möjlighet för myndigheter, forskare och andra aktörer att ta del av data från Skolbarns hälsovanor. Här finner du information om hur du går tillväga att ta ut data.

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

Här hittar du våra lägesrapporter som sammanfattar den senaste utvecklingen i Sverige och omvärlden för influensa, covid-19 och RS-virus. De publiceras regelbundet under perioder med förhöjd smittspridning och ersätter de tidigare separata veckorapporterna för respektive sjukdom.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos gravida. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för gravida.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos ungdomar 16–19 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för ungdomar i gymnasieåldern.

Hur hög har vaccinationstäckning för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund varit bland barn under perioden 1982–2014?

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 6–9 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för lågstadiebarn.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 11–15 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för äldre skolbarn.

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.

Poliovirus och enterovirus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om influensa från säsongen 2024/2025.

Utbrottshandboken är avsedd för den som arbetar med livsmedelsburen smitta eller på annat sätt kan bli involverad i utredningsarbetet. Syftet är att ge råd och kunskap som kan stötta i arbetet med att stoppa smittspridning och för en säkrare livsmedelshantering.

Här finns en överblick över utvecklingen av folkhälsan och förutsättningar för hälsa. Uppföljningen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket och ger en övergripande bild av om vi är på rätt väg för att uppnå en god och jämlik hälsa.

Den 7 januari 2026 är fågelinfluensa (H5N1) fortfarande utbredd och orsakar utbrott bland vilda fåglar, tamfågelbesättningar och kor i USA, men färre antal fall rapporteras under 2025 jämfört med 2024.