Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken för inåtvända psykiska problem, medan mobbning i skolan ökar risken. Likaså verkar en god samhörighet med skolan minska risken för inåtvända psykiska problem medan låga skolprestationer verkar öka risken. Skolan är således en viktig arena som kan bidra till att minska psykiska problem bland barn.

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete

Rapporten är en kunskapssammanställning om hälsoeffekter av värme och av vetenskapligt förankrade råd för att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer i Sverige.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Den här vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

2 december 2022 Folkhälsomyndighetens senaste statistik visat att antalet rapporterade fall av covid-19 har legat på en högre nivå under de senaste veckorna. Därför är det hög tid att se till att man är vaccinerad enligt gällande rekommendationer. För äldre personer och de i medicinsk riskgrupp är det särskilt viktigt att ha ett…

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Rapporten beskriver de svenska resultaten från EMIS-2017, som är en internetbaserad undersökning riktad till män som har sex med män (MSM). Det övergripande syftet med undersökningen var att få ökad kunskap om MSM behov, sexuella beteende, risktagande, testningsvanor och kunskap om hiv/STI, för att…

Rapporten är en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen när det gäller förekomsten av kemikalier från byggnads- och inredningsmaterial i vanliga inomhusmiljöer och hälsorisker av en sådan exponering.

Rapporten är en kartläggande litteraturöversikt som presenterar kunskapsläget om effekter av insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga.

Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende.

En sammanställning av resultat från Miljöhälsoenkäten 2023, samt aktuell forskning inom allergiområdet, utifrån en litteraturgenomgång som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med folkhälsopolitikens…

Detta är en sammanställning av de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024 och beskriver hur narkotika används, köps och upplevs av personer som nyligen använt narkotika.

Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Publikationen vänder sig i första hand till beslutsfattare och tjänstemän på kommuner och regioner som jobbar för en hållbar utveckling av våra fysiska livsmiljöer.

Vägledningen utgör ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också läsas av verksamhetsutövare, fastighetsägare och andra berörda.

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och

Resultaten från undersökningen visar att den sexuella hälsan generellt sett är god i befolkningen, men skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns mellan grupper utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell identitet.