Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Fritidskort syftar till att ge barn och ungdomar som är mellan 8 och 16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Här får du Information, logotyper samt frågor och svar.

Fler barn och unga ska få en aktiv och utvecklande fritid med Fritidskortet. Nu lanseras webbplatsen fritidskortet.se med information för utförare, vårdnadshavare och unga själva.

Årets Fritidskort måste användas senast den 30 november. Valmöjligheterna är många ̶ hittills har fyra av tio föreningar och kulturskolor, som kan vara med i Fritidskortet, anslutit sig. Och fler är på ingång.

Nu startar den stora satsning som ger barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Från måndagen den 15 september kommer vårdnadshavare att kunna logga in på webbplatsen fritidskortet.se och använda stödet.

Barn och ungdomar behöver en meningsfull fritid för att må bra. Satsningen på ett Fritidskort ska öka möjligheterna att delta inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv.

Fritidskortet ska öka möjligheterna för barn och unga att delta i fritidsaktivteter inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv. Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen med förslag på hur satsningen ska genomföras.

Nu kan fler barn och unga uppleva en meningsfull fritid. Med det nya Fritidskortet får fler möjlighet att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter tillsammans med andra.

På mindre än en månad har över 200 000 barn beviljats Fritidskortet. Av dem har drygt 32 000 fått det högre beloppet på 2 000 kronor.

Över 2 000 idrotts- och friluftslivsföreningar, kulturskolor och andra föreningar har hittills ansökt om att vara en del av Fritidskortet – den stora satsningen på barn och ungas fritidsaktiviteter som startar i september.

Snart lanseras Fritidskortet. Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium om hur en meningsfull fritid för barn och unga kan ge socialt umgänge och en bättre hälsa.

Drygt två veckor efter att Fritidskortet lanserades har 200 av Sveriges 288 kommuner med kulturskoleverksamhet ansökt om att ansluta sig till Fritidskortets register. Det betyder ett ökat utbud för barn och unga som vill använda sitt Fritidskort till bland annat musik, teater och dans.

Riksdagen har beslutat att anta regeringens proposition om ett fritidskort, i form av ett ekonomiskt stöd, för barn ungdomar. Fritidskortet lanseras i september 2025.

Fritidskortet ger fler barn och unga tillgång till en aktiv och stimulerande fritid. Årets Fritidskort måste användas innan den 30 november, och kan även användas för att betala för aktiviteter som startar senare i år eller nästa år.

Regeringen har beslutat om vilka kriterier som föreningar och kulturskolor som vill ingå i Fritidskortets register ska uppfylla. När Fritidskortet lanseras i september kommer föräldrar och vårdnadshavare kunna söka och välja bland de föreningar och kulturskolor som finns i registret.

Föreningar, kulturskolor och andra verksamheter som erbjuder fritidsaktiviteter för barn och ungdomar kan nu ansöka om att ansluta sig till Fritidskortets register.

Fritidsaktiviteter för barn kan bidra till glädje, gemenskap och trygghet. Vårdnadshavarna i Folkhälsomyndighetens undersökning nämner bland annat tillgången till aktiviteter och lägre kostnader som två saker som ökar chanserna för barnen att kunna delta.

Förutom www.folkhalsomyndigheten.se finns följande webbplatser som drivs av Folkhälsomyndigheten. På denna sida finns även relaterade webbplatser som drivs av andra organisationer.

Information från Folkhälsomyndigheten

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort med vårdnadshavare till barn 8–16 år framgår att många, men inte alla barn har en meningsfull fritid. Undersökningen visar att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till en meningsfull fritid.

Rörelse ska vara en mänsklig rättighet för alla. För personer med funktionsnedsättning kan vardagen ibland innebära hinder som begränsar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Men med rätt stöd, anpassningar och ett inkluderande bemötande kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ökad rörelse och

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2026.

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Här kan du läsa om olika samhällsförändringar sedan 1980-talet som troligen har haft betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma).