Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det finns produkter med enbart nikotin, till exempel e-cigaretter och nikotinsnus. Benämningar som vape, tobaksfritt snus och vitt snus kan få dem att framstå som mindre skadliga men nikotinets toxiska och beroendeframkallande egenskaper kan påverka hälsan negativt.

Hur ser konsumtionen av alkohol ut i Sverige? På de här sidorna kan du hitta information om konsumtionen i befolkningen, i olika grupper och bland barn och unga.

Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död som går att förebygga. Det finns många olika tobaksprodukter för rökning, till exempel cigaretter, cigariller, cigarrer, vattenpipa och piptobak.

Bland personer som använder e-cigaretter (elektroniska cigaretter) eller snus är det fler som med tiden börjar röka jämfört med personer som inte använder produkterna. En kunskapssammanställning visar på möjliga samband mellan att använda e-cigaretter eller snus och rökning. Här sammanfattar vi de

Målet med Sveriges alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Förebyggande arbete bidrar till målet genom att påverka tillgång och efterfrågan till alkohol. Det förebyggande arbetet kan också bidra till att stärka skyddsfaktorer och

Snusanvändning innebär risker för hälsan. Här sammanfattar vi kunskapen om hälsorisker vid användning av snus.

Behovet av att förebygga användning av tobaks- och nikotinprodukter uppmärksammas årligen av Världshälsoorganisationen, WHO. Årets tema för Tobaksfria dagen belyser hur tobaks- och nikotinprodukter är attraktiva för unga men också att det går att förebygga användningen.

Skolan är viktig för att främja en god hälsa för barn och unga. Skolan kan förebygga tobaks- och nikotinbruk både genom sitt grunduppdrag och genom specifika insatser. Här presenteras information om rökfria skolgårdar och kunskap om tobaks- och nikotinförebyggande arbete. Innehållet riktar sig till

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Enligt nya beräkningar kan minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet leda till lägre samhällskostnader och betydande vinster för individers hälsa.

Hälsoekonomi handlar om att analysera kostnader och effekter inom hälso- och sjukvård och andra sektorer som arbetar med hälsorelaterade frågor. Målet är att ge underlag för välgrundade prioriteringar, så att samhällets resurser används på bästa möjliga sätt. Det handlar inte om att spara pengar,

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor.

För ett framgångsrikt tobaks- och nikotinförebyggande arbete måste tillgängligheten och efterfrågan på tobaks- och nikotinprodukter minska. Metoder och hjälpmedel för att sluta med tobak eller nikotin behöver vara mer tillgängliga. Det förebyggande arbetet bör bedrivas i samverkan mellan olika

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika kanaler för att nå ut till sina målgrupper.

Risken att drabbas av vissa sjukdomar ökar vid konsumtion av alkohol. I det flesta fall ökar risken för sjukdom desto mer alkohol som konsumeras, men i vissa fall kan även en lägre nivå öka risken. Beroendesjukdomar och cancer står för en stor del av den ohälsa som orsakas av alkohol.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Här kan du läsa om olika samhällsförändringar sedan 1980-talet som troligen har haft betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma).

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer och rekommendationer till hälso- och sjukvården för att arbeta både förebyggande och för att behandla obesitas. Nationella riktlinjer: graviditet, förlossning och tiden efter – översiktssida (socialstyrelsen.se) Nationella riktlinjer: ohälsosamma levnadsvanor (socialstyrelsen.se) Nationella riktlinjer:…

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig

WHO har utarbetat en internationell handlingsplan för att bromsa utvecklingen av övervikt och obesitas. Den innehåller ett antal mål som ska nås på kort och längre sikt. Planen innehåller också förslag på åtgärder som länder kan införa. Utfallsmål som ska nås 2025 Förekomsten av obesitas ska inte

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.