Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som kan innebära hälsomässiga eller sociala risker. Folkhälsomyndigheten utreder behovet av klassificering av sådana substanser som inte är läkemedel. Substanserna kan sedan regleras som narkotika eller hälsofarliga varor efter beslut av regeringen.

Med arbetssättet SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, erbjuds personer som ertappats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri vårdkontakt och stöd efter händelsen. Med SMADIT vill man även minska återfall i denna typ av brott. SMADIT bygger på nära och långsiktigt samarbete mellan

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera växten kratom som narkotika. Kratom innehåller den narkotikaklassificerade substansen mitragynin, som innebär hälsorisker och kan orsaka dödsfall.

För att identifiera vilka antibiotikaprodukter som är särskilt värdefulla för vården har Folkhälsomyndigheten i samverkan med Platinea och en extern referensgrupp gjort en klinisk värdering av antibiotikaprodukter utifrån deras substans, beredningsform och styrka.

Enligt lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (förstörandelagen), § 13, ska Folkhälsomyndigheten, efter begäran av åklagare, yttra sig om det finns skäl att hos regeringen ansöka om att en beslagtagen substans ska förklaras som narkotika eller hälsofarlig vara.

Lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (förstörandelagen) syftar till att förebygga att människor brukar vissa hälsofarliga substanser. Enligt § 13 ska Folkhälsomyndigheten, efter begäran av åklagare, yttra sig om det finns skäl att hos regeringen ansöka om att en beslagtagen substans ska förklaras som narkotika eller hälsofarlig vara.

Folkhälsomyndigheten har i ett marknadskontrollärende beslutat att likställa substansen 6-metylnikotin med nikotin. Det innebär att elektroniska cigaretter som innehåller det starka ämnet omfattas av gällande lagstiftning för nikotinprodukter.

Fyra av tio förare som dör i trafiken har alkohol eller narkotika i kroppen. Bland dessa har många tidigare varit misstänkta för drograttfylleri. Det visar en studie som Rättsmedicinalverket gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Cannabis är den vanligaste narkotikan att använda, och de flesta använder narkotika för rusets skull. Det framgår av en ny europeisk undersökning där svar från 5 200 personer i Sverige ingår.

Här hittar du regler om hälsofarliga varor, narkotika, och förstörandelagen.

Tillgången till narkotika är fortsatt hög både i Europa och globalt. Antalet syntetiska droger och narkotikaklassade läkemedel ökar. Blandbruk blir allt vanligare.

Narkotika används ofta för rusets eller för nöjes skull, men även av sociala skäl eller för att hantera psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Stigmatisering och oro för straff upplevs som hinder för personer som använder narkotika att söka och få vård. Dessa resultat är baserade på Sveriges

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika och läkemedel. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

Faktabladet riktar sig i första hand till beslutsfattare och personer som arbetar brotts- eller ANDTS-förebyggande eller med vård och stöd, bland annat i kommuner, i regioner, på länsstyrelser samt på nationell nivå.

Rapporten beskriver myndighetens förslag på kriterier och riktlinjer för en ersättningsmodell för att stärka tillgängligheten till ett urval av äldre antibiotikaprodukter samt ett förslag på urvalsprocessen.

Faktabladet sammanfattar en systematisk litteraturöversikt och metaanalys om sambandet mellan suicid och skadligt bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Yttrande från Folkhälsomyndigheten

Detta är en sammanställning av de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024 och beskriver hur narkotika används, köps och upplevs av personer som nyligen använt narkotika.

Denna rapport syftar till att synliggöra den kunskap som Folkhälsomyndigheten producerat under 2016-2020 för att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete enligt regeringsuppdraget att stödja genomförandet av ANDT-strategin 2016–2020.

Yttrande från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området.