Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna veckorapport publicerades den 6 februari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 20 mars 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 11 (10–16 mars 2025).

Denna veckorapport publicerades den 6 mars 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 9 (24 februari–2 mars 2025).

Denna veckorapport publicerades den 20 februari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 7 (10–16 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 24 april 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 16 (14 april 2025–20 april 2025).

Denna veckorapport publicerades den 9 januari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 3 (13–19 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 3 april 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 13 (24–30 mars 2025).

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens calicivirusrapporter för säsong 2024/2025.

Här finns veckorapporter för calicivirus publicerade.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens calicivirusrapporter som publiceras varannan vecka från och med säsongsstart.

Denna veckorapport publicerades den 8 maj 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 18 (28 april 2025–4 maj 2025).

Denna veckorapport publicerades den 12 december 2024 och redovisar läget för calicivirus vecka 49 (2 december 2024–8 december 2024).

Denna veckorapport publicerades den 19 december 2024 och redovisar läget för calicivirus vecka 50 (9 december 2024–15 december 2024).

Spridningen av influensa minskar för andra veckan i rad, vilket tyder på att toppen sannolikt är nådd. Precis som tidigare säsonger är det personer över 65 år och de med underliggande sjukdomar som oftast blir allvarligt sjuka.

Under 2024 rapporterades rekordmånga fall av kikhosta och mykoplasma. Utbrott av salmonella medförde den högsta incidensen för fall smittade i Sverige sedan 2010. Ovanligt stora minskningar sågs för den fästingburna sjukdomen TBE och de sexuellt överförda smittorna klamydia och syfilis.

Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa spridningen av covid-19 i Sverige.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.