Beskrivning av datakällor för övervakning av luftvägsvirus

Bekräftade fall är personer som rapporteras med pågående infektion med:

• Influensavirus typ A
• Influensavirus typ B
• SARS-CoV-2
• RS-virus.

Fallen innebär personer som sökt vård, provtagits och fått en diagnos. Data inkommer löpande och analyseras veckovis samt vid behov.

Bekräftade fall av influensa

Fall av influensa är anmälningspliktiga från laboratorium. Anmälan görs till databasen Sminet enligt smittskyddslagens falldefinition. Anmälningsplikten infördes den 1 december 2015. Laboratorieanmälan kan innehålla information om sub- eller linjetyp i de fall dessa analyser utförs av respektive laboratorium.

Från 1 november 2026 förändras anmälningsplikten för influensa. Laboratorieanmälan kvarstår för patienter som testar positivt för influensavirus. För patienter som provtagits med patientnära test ska behandlande läkare göra en klinisk anmälan om inte laboratorieanmälan kan göras.

Reinfektion

Ibland provtas och laboratoriebekräftas en individ med influensainfektion mer än en gång under samma sjukdomsperiod. För att räknas som ett nytt fall, eller en så kallad reinfektion, måste en viss tid ha passerat. Från 2 januari 2025 gäller att det ska ha gått minst tre månader från den tidigare anmälda infektionen för att räknas som nytt fall (tidigare var gränsen fyra månader).

Bekräftade fall av RS-virusinfektion

Från 1 november 2026 blir RS-virusinfektion en anmälningspliktig sjukdom. Laboratorieanmälan ska då göras för patienter som testar positivt för RS-virus. För patienter som provtagits med patientnära test ska behandlande läkare göra en klinisk anmälan om inte laboratorieanmälan kan göras.

Fram till 1 november 2026 sker övervakningen genom frivillig rapportering av laboratoriebekräftade RS-virusfall från landets laboratorier och en del barnkliniker. Statistiken över bekräftade fall innefattar prover tagna från patienter i både öppen- och slutenvård där RS-virusinfektionen har bekräftats med ett diagnostiskt test (laboratorieverifiering). Laboratorier skickar in rapporter via mejl eller anmäler dessa via Sminet med antal laboratoriebekräftade fall per ålder och kön. Data inkommer löpande och analyseras veckovis.

Information om anmälningsplikt för vattkoppor och RS-virusinfektion

Bekräftade fall av covid-19

Fall av covid-19 är anmälningspliktiga från laboratorium och dessutom från behandlande läkare som konstaterar covid-19 efter ett positivt antigentest för patienter, brukare och personal i de fall anmälan inte görs från ett mikrobiologiskt laboratorium. Anmälan görs till databasen Sminet enligt falldefinitionen vid anmälan enligt smittskyddslagen.

Anmälningsplikten infördes den 1 februari 2020 och sedan den 26 november 2020 ingår även påvisande av antigen i falldefinitionen. Se även rubriken ”Tidigare förändringar i anmälningsplikten för covid-19”.

Från 1 november 2026 förändras anmälningsplikten för covid-19. Laboratorieanmälan kvarstår och klinisk anmälan ändras från att gälla påvisande av antigen till att gälla samtliga diagnostiska om inte laboratorieanmälan kan göras.

Reinfektion

Ibland provtas och laboratoriebekräftas en individ med covid-19 mer än en gång under samma sjukdomsperiod. För att räknas som ett nytt fall, eller en så kallad reinfektion, måste en viss tid ha passerat. Den 2 januari 2025 beslutades det att det ska ha gått minst tre månader från den tidigare anmälda infektionen för att räknas som nytt fall (tidigare var gränsen sex månader).

I statistiken för 2020 och 2021 redovisas ett fall av covid-19 per individ och 12-månaders period.

Tidigare förändringar i anmälningsplikten för covid-19

Under perioder har anmälningsplikt för fall av covid-19 från behandlande läkare varit mer utfördlig. Här följer en tidslinje över förändringar i anmälningsplikten för fall av covid-19:

• Den 1 februari 2020 blev fall av covid-19 anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen från både laboratorium (laboratorierapportering) och behandlande läkare (klinisk anmälningsplikt).
• Mellan den 27 mars 2020 och 4 maj 2020 omfattade den kliniska anmälningsplikten endast patienter som lades in eller vårdades på sjukhus eller äldre personer som bodde i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor.
• Mellan den 5 maj 2020 och 30 september 2020 undantogs den kliniska anmälningsplikten nationellt men fanns kvar inom vissa regioner.
• Mellan den 1 oktober 2020 och 16 januari 2022 gällde återigen den kliniska anmälningsplikten.
• Sedan den 17 januari 2022 och framåt undantogs den kliniska anmälningsplikten helt utom för behandlande läkare som konstaterar covid-19 efter ett positivt antigentest i de fall anmälan inte gjorts från ett mikrobiologiskt laboratorium.

Anmälningsplikten begränsas i Folkhälsomyndighetens föreskrifter om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall.

Konsoliderad version av HSLF-FS 2015:7 Folkhälsomyndighetens föreskrifter om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall

Varje vecka samlas data över antalet individer som testats för pågående infektion med influensavirus typ A och B, SARS-CoV-2 och RS-virus via nukleinsyrapåvisning (PCR-test) på laboratorium. Från hösten 2025 görs en gemensam insamling och analys av data över testningen för dessa sjukdomar. Under en övergångsperiod används rapporteringen av testningen med nukleinsyrapåvisning (PCR-test) för SARS-COV-2 för alla tre sjukdomar.

Insamlingen av data sker på aggregerad nivå per åldersgrupp och kön genom frivillig veckovis rapportering från landets laboratorier. Sammanställningen bidrar till bedömningen av förändringar i antalet bekräftade fall och positivitet över tid. Data gör det också möjligt att följa och rapportera hur testningen utvecklas, både nationellt och på regionnivå.

Sedan våren 2023 har provtagningen och analys skett framför allt genom kombinerade PCR-system för influensa, covid-19 och RS-virus (multiplex), vilket möjliggör en integrerad övervakning.

Tidigare förändringar i testningen för covid-19

Över tid har det skett förändringar i provtagningen för covid-19 som påverkar hur väl antalet laboratoriebekräftade fall reflekterar smittspridningen. Förändringarna medförde att statistiken över antalet bekräftade fall av covid-19 inte är jämförbart över tid. Statistiken över intensivvård och död bland de som bekräftats påverkas mindre av förändringarna.

• Initialt under 2020 (från vecka 4) provtogs personer som vistats i områden med känd smittspridning av covid-19.
• Den 13 mars (vecka 11) 2020 ändrades provtagningen eftersom situationen med covid-19 förändrats i delar av Sverige. För att skydda de mest utsatta grupperna i samhället från smitta prioriterades provtagning av personer som var i behov av vård på sjukhus samt personal inom vård och äldreomsorg med misstänkt covid-19. Ett antal regioner provtog en bredare grupp på grund av utökad smittspårning.
• Den 17 april 2020 presenterade Folkhälsomyndigheten en nationell strategi för att utöka provtagningen för covid-19. En uppdaterad strategi publicerades 5 maj 2020. Den utökade provtagningen implementerades succesivt.
• Den 5 juni 2020 gav Regeringen i uppdrag till Folkhälsomyndigheten och till länsstyrelserna att säkerställa flöden av storskalig testning. Kapaciteten ökades successivt.
• Den 1 november 2021 uppdaterade Folkhälsomyndigheten provtagningsrekommendationerna för att fokusera på miljöer och grupper där det fanns risk för allvarliga konsekvenser och spridning vid covid-19.
• Den 22 november 2021 justerades provtagningsindikationen så att personer med symtom på covid-19 rekommenderades testning oavsett vaccinationsstatus.
• Den 9 februari 2022 infördes en ny provtagningsindikation så att testning och smittspårning syftade till att skydda personer i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen som hade ökad risk för allvarlig sjukdom i covid-19. Den nya provtagningsindikationen fokuserade på personal, patienter och omsorgstagare inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg.
• Den särskilda rekommendationen om bred testning för covid-19 vid symtom hos vård- och omsorgspersonal togs bort från och med den 15 februari 2023.

Inom övervakningen av influensa och RS-virusinfektion använder vi kvantitativa gränsvärden för att beräkna när en epidemi startat och som stöd i bedömning av hur intensiv epidemin är.

Metod för beräkning av intensitetsnivåer

För att beräkna gränsvärden används en statistisk metod som kallas moving epidemic method (MEM). MEM har utvecklats inom influensaövervakningen i Europa och används av både ECDC och flera länder i Europa. Metoden utgår från historiska data och kan appliceras på olika indikatorer, exempelvis antalet bekräftade fall eller andelen positiva per vecka.

Utifrån dessa historiska data beräknas ett gränsvärde för epidemistart och för att kategorisera epidemins intensitet enligt följande nivåer:

• mycket låg (under epidemistart)
• låg
• medelhög
• hög
• mycket hög

De beräknade gränsvärdena används som en del i en helhetsbedömning av epidemistart respektive intensitet.

När antalet fall går över gränsen för epidemistart signalerar detta att epidemin är igång och att antalet fall inte förväntas minska förrän toppen är nådd. Då går också intensiteten från mycket låg till låg. I slutet av epidemin finns också en gräns för epidemiavslut, som signalerar att epidemin är avslutad.

Gränsvärdena som beräknats för antalet bekräftade fall av influensa och RS-virusinfektion visas i tabellen. De beräknas utifrån antalet bekräftade fall av influensa (oavsett typ eller subtyp) respektive RS-virusinfektion per vecka.

För covid-19 finns ännu inga liknande gränsvärden eftersom smittspridningen inte har samma säsongsbetonade mönster. Vi deltar i ett europeiskt samarbetsprojekt kring att ta fram en metod för intensitetsbedömning av covid-19.

Läs mer om MEM-metoden: Influenza surveillance in Europe: establishing epidemic thresholds by the Moving Epidemic Method (onlinelibrary.wiley.com)

Sentinelövervakningen ger fördjupad information om cirkulerande virus genom provtagning inom öppenvården. Resultaten används bland annat för att följa virusens egenskaper och bedöma vaccinationsskyddets effekt.

Sentinelövervakning

Sentinelövervakningen innebär att ett urval av läkare och mottagningar provtar patienter med luftvägssymtom och skickar in proverna till Folkhälsomyndigheten.
Proverna analyseras för

• influensavirus typ A och B
• SARS-CoV-2
• RS-virus.

För positiva influensaprover fastställs även sub- och linjetyp och för RS-virus fastställs subtyp (RSV-A respektive RSV-B).

En del prover som är positiva för influensavirus och SARS-CoV-2 sekvenseras för vidare karaktärisering.

Syftet med sentinelprovtagningen är att bidra till övervakningen genom fördjupad virologisk analys.

Provtagningen bidrar också till uppföljningen av vaccinationsskyddet genom det Europeiska nätverket VEBIS (Vaccine Effectiveness, Burden and Impact Studies for influenza and Covid-19).

Sentinelövervakning för influensa, covid-19 och RS-virus

Fördjupad viruskaraktärisering

Den virologiska övervakningen är en del av Folkhälsomyndighetens WHO-uppdrag som nationellt influensacenter (NIC) samt referenslab för SARS-CoV-2 och coronavirus (CoViNet). Därigenom kan de svenska proverna bidra till valet av stammar som ska ingå i nästa säsongs vaccin. Ett urval influensaprover isoleras och skickas till WHO-laboratoriet i Storbritannien för antigenisk karaktärisering avseende vaccinlikhet.

För att följa förekomsten av och karaktärisera cirkulerande virus, ombeds de kliniska mikrobiologiska laboratorierna i Sverige att skicka in sekvensdata (för SARS-CoV-2) och ett urval av prover postiva för (influensavirus A/B samt RS-virus) för vidare analys.

Vård och laboratorierna ombeds särskilt att skicka in prover och/eller sekvenser från:

• patienter som är allvarligt sjuka
• patienter som inte svarar på antiviral behandling
• patienter som har insjuknat trots vaccinering eller immunisering

Analyserna bidrar till att undersöka hur väl vaccinet matchar cirkulerande virus och om det finns genetiska förändringar som kan till exempel orsaka allvarligare sjukdom. För influensa studeras även förekomst av mutationer som som påverkar hur väl antivirala läkemedel fungerar.

Prover från såval de laboratorierna som från sentinelövervakningen används för viruskaraktärisering. De sekvenserade stammarna laddas därefter upp i den globala sekvensdatabasen GISAID. Aktuella kategorier för övervakning med helgenomsekvensering finns beskrivna i indikationen för sekvensering.

GISAID (gisaid.org)

Folkhälsomyndigheten har en beredskap för att upptäcka humanfall av influensa som smittar mellan djur och människor (zoonotisk influensa), inklusive influensa som sprids bland fåglar (fågelinfluensa). Löpande finns beredskap för att karaktärisera Influensa A-positiva prover som ger negativt resultat för cirkulerande säsongsinfluensa, eller vid andra avvikande metodologiska resultat. Folkhälsomyndigheten har också diagnostisk beredskap för subtypning av influensa A(H5) vid direkt misstanke om infektion med fågelinfluensa efter exponering för fågelinfluensa till exempel vid utbrott hos fjäderfä, samt sekvensering för att undersöka om infektionen orsakas av zoonotisk influensa. Utöver detta har Folkhälsomyndigheten en beredskap för att etablera utökad diagnostik för influensa med pandemisk potential.

På grund av en pågående smittspridning bland fåglar globalt av fågelinfluensa A(H5N1) förstärks övervakningen av influensa A utanför den förväntade influensasäsongen (vecka 21–39). Det medför att en högre andel influensa A-positiva prover subtypas för att fastställa att det rör sig om säsongsinfluensa.

Sjukdomsinformation om fågelinfluensa

Uppgifter om patienter som vårdas på sjukhus eller intensivvårdas används för att följa epidemiers allvarlighet och belastningen på hälso- och sjukvården.

Intensivvårdade patienter

Genom Svenska Intensivvårdsregistret rapporteringsmodul SIRI sker övervakning av intensivvårdade patienter med influensa respektive covid-19. Men hjälp av denna data kan vi löpande följa antalet bekräftade fall med influensa eller covid-19 där intensivvård inletts vilket ger snabb information om allvarliga fall.

För influensa rapporteras typ eller subtyp av influensavirus som orsakat sjukdomen. Både patienter med influensa respektive covid-19 som primärdiagnos och de som har en annan primärdiagnos ingår. Data visar även ålder och eventuell riskgruppstillhörighet för de intensivvårdade patienterna.

Tillfälligt uppdateras inte data över nya intensivvårdade fall. Senast tillgängliga data publicerades 16 april 2026.

Systemet bidrar till att tidigt kunna identifiera en ökning av antalet intensivvårdade patienter samt att få mer kunskap om de allvarliga fallen samt den epidemiologiska utvecklingen. Systemet visar även till viss del belastningen på intensivvårdeniss fördröjning i rapporteringen förekommer. Läs mer på Svenska Intensivvårdsregistret webbplats sida om influena och virusinfektion.

Influensa och virusinfektion (icuregswe.org)

Genom aggregerade data som finns tillgängliga hos Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) sammanställs några gånger per år sammanställs även data på intensivvårdade patienter i alla åldersgrupper med RS-virusinfektion.

Svenska Intensivvårdsregistrets utdataportal (portal.icuregswe.org)

Aktuell beläggning på vårdavdelning och och intensivvårdsavdelning (IVA)

Socialstyrelsen presenterar på sin webbplats data över antalet patienter med covid-19 som vårdas på vanlig vårdavdelning och på intensivvårdsavdelning (IVA), både totalt för riket och per region. Data bygger på rapportering från regionerna samt från Svenska intensivvårdsregistret.

Lägesbild och statistik – covid-19, influensa och RS (socialstyrelsen.se)

Slutenvårdade fall

Antalet bekräftade fall av influensa respektive covid-19 som sjukhusvårdats följs genom samkörning av data från Socialstyrelsens patientregister med Sminet. För RS-virusinfektion följs sjukhusvårdade via diagnoskodning i patientregistret. Rapporteringen har en lång fördröjning och ingår därför i huvudsak i den långsiktiga uppföljningen.

Övervakningen av avlidna ger information om dödsfall bland personer med laboratoriebekräftad influensa eller covid-19. Uppgifterna används för långsiktig uppföljning och för att bedöma sjukdomarnas allvarliga konsekvenser.

Dödsfall inom 30 dagar

Vi följer antalet bekräftade fall av influensa repsektive covid-19 som avlidit inom 30-dagar efter diagnos genom samkörning av data från folkbokföringen med Sminet. Information om dödsorsaker ingår inte i Folkhälsomyndighetens statistik. Måttet utelämnar också alla som avlidit med influensa eller covid-19 utan en laboratoriebekräftad diagnos, samt personer som avlidit mer än 30 dagar efter diagnos. Rapporteringen sker med viss fördröjning.

Tidigare förändringar i rapporteringen av dödsfall för covid-19

Dödfallen i Folkhälsomyndighetens statistik för 2020–2022 innefattade antalet personer med laboratoriebekräftad covid-19 som avlidit, oavsett dödsorsak, och är rapporterade som avlidna i databasen Sminet. Dödsfallen rapporterades avlidna av behandlande läkare eller hade avlidit enligt folkbokföringen inom 30 dagar efter en covid-19 diagnos. I ett begränsat antal fall var det känt av Smittskyddsenhetera att dödsorsaken inte var relaterad till covid-19 och då räknas inte dödsfallet med i statistiken.

Från 2023 och framåt visar statistiken antalet personer med laboratoriebekräftad covid-19 som avlidit enligt folkbokföringen, oavsett dödsorsak, inom 30 dagar efter en covid-19-diagnos. Uppgift om att patenten avlidit behöver inte vara rapporterad i Sminet för att räknas i statistiken. Ändringen trädde i kraft den 21 juni 2023 och då reviderades statistiken.

Överdödlighet

Som en del av det europeiska samarbetsprojektet EuroMOMO analyseras varje vecka det totala antalet dödsfall i Sverige oavsett orsak (på engelska så kallad all-cause mortality) som jämförs med ett förväntat antal dödsfall.

Dödsfall utöver det förväntade antalet kallas överdödlighet och kan ha olika förklaringar som exempelvis mycket kallt eller varmt väder och hög aktivitet av infektionssjukdomar som influensa eller covid-19. Analyser sker både nationellt och regionalt samt för specifika åldersgrupper.

EuroMOMO (euromomo.eu)

Data om vaccination och förebyggande antikroppsbehandling (immunisering) används för att följa vaccinationstäckning och analysera vaccinationseffektivitet av förebyggande åtgärder mot infektioner orsakade av luftvägsvirus.

Vaccination mot covid-19

Vaccinationer mot covid-19 registreras i Nationella vaccinationsregistret (NVR), ett verktyg för att följa upp nationella vaccinationsprogram och covid-19-vaccinationer. Vaccinationstäckningen i de grupper som rekommenderas säsongsvaccination följs därmed under säsongen. Där vaccinationsstatus används i övervakningen hämtas data från NVR. Analyser av skyddseffekt av vaccination publiceras i specialavsnitt i lägesrapporten för luftvägsvirus, se länk under rubriken Läs mer.

Statistik för vaccination mot covid-19

Vaccination mot influensa

Vaccinationer mot influensa registreras inte i NVR vilket begränsar möjligheterna till nationella analyser av skyddseffekt av vaccination. Vaccinationer mot influensa registreras i regionala journalsystem och i regionala register i vissa regioner.

Varje säsong genomförs flera insamlingar från de regioner som har möjlighet att ta ut aggregerade data på avseende influensavaccination per åldersgrupp. Utifrån denna statistik uppskattas preliminär vaccinationstäckning vid två tillfällen under säsongen. Vid slutet av säsongen görs en uppskattning av täckning bland personer 65 år och äldre med data från alla regioner.

Statistik om influensavaccinationer bland personer över 65 år

Vaccination och immunisering mot RS-virus

I nuläget saknas möjlighet att på nationell nivå insamla och analysera detaljerade data över vaccination och förebyggande behandling med skyddande antikroppar (immunisering) mot RS-virus.

Dessa insatser registreras inte i NVR eller systematisk i något annat nationellt register, vilket begränsar de analyser som är möjliga nationellt. Folkhälsomyndigheten samlar in aggregerade data från regionerna över antalet barn som fått antikroppar mot RS-virus under säsongen 2025/2026 och 2026/2027, det vill säga insatsens täckningsgrad.

Immunitets- och prevalensstudier har tidigare används för att uppskatta hur stor andel av befolkningen som har haft en infektion eller utvecklat immunitet. Folkhälsomyndigheten genomförde flera nationella undersökningar för uppföljning av immuniteten mot covid-19 under och efter pandemin av covid-19.

Data har även samlats in via olika samarbeten t.ex. i form av forskningsprojekt, i samarbete med läkemedelsföretag, webbpaneler med frivillig provtagning.

Undersökningar av antikroppar mot covid-19

Under covid-19-pandemin genomfördes regelbundet regionala och nationella undersökningar för att mäta förekomsten av covid-19 i Sverige. Resultat, och detaljer kring hur undersökningarna genomfördes, hittar du i våra rapporter. Förutom förekomsten av covid-19 redovisas de symtom som rapporterats i samband med provtagningen.

Undersökningar av förekomsten av covid-19

I samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med laboratoriet vid Svenskt Miljöepidemiologiskt Centrum görs mätningar av olika virusnivåer i avloppsvatten bland annat för influensavirus, RS-virus och SARS-CoV-2. Genom sekvensering av avloppsvattenprover för SARS-CoV-2 kan förekomsten av olika genetiska grupper eller virusvarianter följas över tid.

Mer information om metoden och vårt arbete finns på sidan om avloppsbaserad övervakning. Veckovisa data publiceras av SLU på Pathogens Portal Sverige och den interaktiva sidan Virus surveillance in wastewater.

• Dashboards : Wastewater Surveillance (pathogens.se)
• Avloppsbaserad övervakning av smittämnen

Luftvägsinfektioner ger i många fall milda symtom som inte leder till kontakt med sjukvården. Traditionella datakällor fångar endast de fall som söker vård och testas, vilket innebär att det finns ett stort mörkertal jämfört med den totala sjukligheten i samhället.

För att kunna förutsäga och hantera en epidemi på bästa sätt behöver sjukvården och samhället snabbt få signaler om hur stor spridningen är i befolkningen. Därför används flera kompletterande datakällor så kallad syndromövervakning av luftvägssymtom som en del av den epidemiologiska övervakningen.

Många infektioner ger en liknande symtombild som kan grupperas i olika syndrom såsom akut luftvägsinfektion eller influensaliknande sjukdom (ILS). Till begreppet syndromövervakning räknas de datakällor som beskriver exempelvis symtom eller grupper av symtom utan specfik diagnossättnign. Anonyma data på sökningar på webben går exempelvis inte att specifikt härleda till en viss diagnos men används som kompletterande system till sjukdomsspecifik övervaknin.

Webbsök för influensa

Varje vecka insamlas uppgifter om antalet sökningar gjorda på influensa och influensasymtom på webbplatsen 1177.se. Data matas sedan in i en statistisk modell som uppskattar andelen personer i öppenvården med influensaliknande sjukdom. Erfarenhet från tidigare säsonger visar att modellens uppskattningar följer rapporteringen av fall från laboratorierna väl.

Det finns ett antal fördelar med att använda sökningar på webben för sjukdomsbevakning:

• Vi får information om de som är sjuka men (ännu) inte sökt vård
• Vi kan möjligen fånga upp signaler tidigare
• Det är lätt att anpassa systemet till olika sjukdomar och även till andra folkhälsorelaterade frågor
• Eftersom sökningarna görs på en medicinsk webbplats (1177) kan vi anta att det stora flertalet som söker information är eller har anhöriga som är sjuka.

Modellen kan dock påverkas av intensiv mediabevakning och annat som ändrar hur personer söker information på 1177.se, vilket främst påverkar systemet under oktober och början på november inför vaccinationsstarten.

Webbsök för influensa

Hälsorapport

Hälsorapport är en webbpanel som består av personer från hela Sverige som tillsammans hjälper Folkhälsomyndigheten att få en bild av befolkningens hälsa genom att besvara webbenkäter.

Under vissa perioder skickas en veckovis webbenkät ut där deltagare ombeds att rapportera om de insjuknat i symtom som feber, snuva eller hosta. Utifrån svaren kan en uppskattning av andelen i befolkningen med exempelvis akut luftvägsinfektion göras. Data från webbpanelen Hälsorapport viktas för att uppskatta hur svaren skulle se ut för hela Sveriges befolkning.

Den veckovisa rapporteringen sker endast vid behov och är en del av vår pandemiberedskap.

Hälsorapport – Folkhälsomyndighetens webbpanel