Skadligt bruk och beroende av narkotika

Skadligt bruk eller beroende av narkotika innebär att användningen påverkar hälsa och vardag. Drygt 1 procent av befolkningen beräknas ha ett skadligt bruk eller beroende. Årligen vårdas cirka 30 000 personer för narkotikarelaterade diagnoser. Många också flera psykiatriska diagnoser.

När narkotika används så pass ofta eller i så stora mängder att det påverkar hela ens vardag och hälsa så brukar vi tala om skadligt bruk eller beroende. Missbruk är ett begrepp som inte används längre då den saknar tydlig definition och kan uppfattas som stigmatiserande.

Det finns flera sätt att diagnosticera en användning av narkotika som orsakar skador eller beroende. Inom hälso- och sjukvården används klassifikationssystemet ICD-10 och inom psykiatrin används också diagnosmanualen DSM-5. Se mer i faktaruta.

Olika sätt att mäta och definiera skadligt bruk och beroende

Lyssna på innehållet

Om alkoholbruket orsakat upprepade negativa sociala, fysiska eller psykiska effekter men inte uppfyller kriterier för beroende.

Uppdaterad:
Dela länk till innehållet

Lyssna på innehållet

Om patienten upplevt tre av följande sex kriterier under det senaste året:

  • En stark längtan efter alkohol,
  • svårigheter att kontrollera mängd,
  • fortsatt konsumtion trots skador,
  • försummelse av annat,
  • ökad tolerans,
  • abstinenssymtom.
Uppdaterad:
Dela länk till innehållet

Lyssna på innehållet

För att få diagnosen alkoholbrukssyndrom krävs att man uppfyller 2 av 11 kriterier. Svårighetsgraden bedöms sedan på en skala från lindrig (2–3 kriterier), medelsvår (4–5 kriterier) till svår (6 eller fler kriterier).

  • Större mängder eller längre tid än avsett
  • Misslyckade försök att minska eller kontrollera bruket
  • Mycket tid ägnas åt att skaffa, använda eller återhämta sig från substansen
  • Sug (craving)
  • Återkommande bruk som leder till att skyldigheter inte fullgörs
  • Fortsatt bruk trots sociala eller mellanmänskliga problem
  • Minskade sociala, yrkesmässiga eller fritidsaktiviteter
  • Användning i farliga situationer
  • Fortsatt bruk trots kunskap om fysiska eller psykiska problem
  • Toleransutveckling
  • Abstinenssymtom
Uppdaterad:
Dela länk till innehållet

Så många vårdas för narkotikarelaterade diagnoser

Under 2024 vårdades drygt 26 000 personer för narkotikarelaterade diagnoser i slutenvård eller specialiserad öppenvård. 65 procent var män och 35 procent kvinnor. Genomsnittsåldern var 38 år.

Av dessa fick omkring 8 000 vård för första gången. Den vanligaste åldersgruppen bland dem var 15–19-åringar.

De flesta som vårdades använde flera substanser. Oftast gick det inte att fastställa vilken substans som var huvudorsaken. När det gick att identifiera en substans var opioider, sömn- och lugnande medel samt cannabis vanligast. Bland förstagångsvårdade var lugnande och sömnmedel vanligast.

Sedan 2015 har behandling för stimulantia (till exempel amfetamin), kokain och hallucinogener ökat mest.

Vård och stöd för skadligt bruk och beroende finns även inom primärvården, socialtjänsten, på SiS-institutioner och inom Kriminalvården. År 2024 vårdades drygt 2 000 personer för narkotikarelaterade diagnoser inom Kriminalvården och drygt 300 inom tvångsvården. Antalet personer som fått stöd och behandling inom primärvården, socialtjänsten och akutmottagningar är okänt.

Substansbrukssyndrom enligt en befolkningsstudie

Enligt befolkningsundersökningen Vanor och konsekvenser 2025 som genomförs av CAN uppfyllde 1,2 procent av befolkningen kriterierna för substansbrukssyndrom (narkotika) enligt DSM-5. Andelen var högre bland män, 1,5 procent, än bland kvinnor, 1 procent. Bland både män och kvinnor var substansbrukssyndrom vanligast i åldersgruppen 18–29 år.

Detta mättes för första gången 2017, då uppfyllde 1,8 procent av befolkningen kriterierna för minst lindrig form av substansbrukssyndrom. Andelen har alltså minskat sedan dess.

Samsjuklighet med psykiatriska diagnoser

Samsjuklighet innebär att en person har två eller flera diagnoser samtidigt, till exempel skadligt bruk eller beroende och en annan psykiatrisk diagnos. Det är särskilt vanligt bland personer med skadligt bruk eller beroende.

År 2018 hade:

  • 65 procent av kvinnorna,
  • 52 procent av männen,

som vårdades för en substansrelaterad diagnos även minst en psykiatrisk diagnos.

Samsjukligheten blir även tydlig när man tittar på suicid. År 2023 hade en stor andel av de som avled till följd av avsiktlig läkemedels- och narkotikaförgiftning (suicid) en psykiatrisk diagnos:

  • 67 procent av kvinnorna,
  • 72 procent av männen.

Förstämningssyndrom, till exempel depression, fanns dokumenterat i över en tredjedel av suiciddödsfallen, både bland kvinnor och män. Substansrelaterade diagnoser förekom hos 25 procent av kvinnorna och 46 procent av männen.

Stöd om du funderar över din eller någon annans narkotikaanvändning

På 1177.se kan du läsa mer om skadligt bruk och beroende och hitta kontaktuppgifter till mottagningar i hela Sverige, mottagningar som riktar sig till barn, unga och till vuxna.

Beroende av droger eller läkemedel (1177.se)

På Droghjälpen finns information, råd och stöd till dig som funderar på dina narkotikavanor eller är orolig för någon du bryr dig om. Du kan vara anonym när du kontaktar Droghjälpen.

Droghjälpen (droghjalpen.se)

Frågor om akuta förgiftningar, dygnet runt, året runt

Giftinformationscentralen (giftinformation.se)

Läs mer