Om olika sorters narkotika
Användning av narkotika är ett komplext problem. Det berör många olika substanser som används av olika anledningar och har olika sorters risker.
Narkotikamarknaden är bred. Den omfattar traditionella illegala droger som cannabis, kokain och heroin som har funnits länge. Den omfattar också nya psykoaktiva substanser (NPS), som skapats för att efterlikna effekterna av klassiska narkotikaklassade substanser, och icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel. Dessa används ibland för sina berusningseffekter. Här kan du läsa mer om olika sorters narkotika. Sidan kommer att uppdateras med fler substanser.
Substanser
Cannabis är den vanligaste illegala narkotikan i Sverige. Den används oftast av unga, som är en särskilt sårbar grupp. Cannabis är samlingsnamnet för hasch, marijuana och hascholja, som utvinns från växten hampa.
Cannabis innehåller en mängd så kallade cannabinoider, varav de två primära är THC och CBD. THC har psykoaktiva effekter och är det ämne som ger ett rus. CBD kan istället dämpa de psykoaktiva effekterna av THC. Vanliga anledningar till att använda cannabis är att det ger ett rus, och det kan upplevas minska stress, ångest eller smärta.
De flesta som använder cannabis gör det under en kort period utan att utveckla beroende. Men användning som börjar när man är ung och regelbunden användning ökar risken för skador, till exempel
- försämrade kognitiva funktioner, till exempel minne och reaktionsförmåga,
- försämrad motorik,
- ångestkänslor,
- beroende,
- psykotiska symtom.
I Sverige är cannabisanvändningen låg jämfört med andra europeiska länder. Vid den senaste mätningen (2024) hade 3,5 procent av männen och 1,6 procent av kvinnorna (16–84 år) använt cannabis minst en gång under de senaste 12 månaderna. Användningen har varit relativt oförändrad de senaste tio åren. Användningen är högre bland unga och unga vuxna.
Läs mer i rapporten:
Kokain är en centralstimulerande drog som påverkar nervsystemet. Den ger en euforisk känsla och upplevs som uppiggande. Kokain framställs av blad från kokaväxten, som odlas i Sydamerika.
Kokain används oftast som pulver och sniffas eller snortas. Det används främst på helger och i sociala sammanhang, ofta tillsammans med alkohol.
Kokain kan orsaka allvarliga hälsoskador, särskilt vid:
- Upprepad användning
- Höga doser
- Kombination med alkohol
Regelbunden användning ökar risken för:
- Hjärtmuskelsjukdomar
- Stroke
- Beroende
- Psykiska besvär som oro, ångest och vanföreställningar
Användningen av kokain har ökat något de senaste 10 åren. Cirka 3 procent av unga vuxna (17–34 år) uppgav vid den senaste mätningen (2021) att de använt kokain det senaste året.
Det finns flera tecken på ökade problem med kokain. Mängden kokain som beslagtas ökar, priset på kokain har sjunkit och kokainet är allt starkare. Antalet personer som vårdas för kokainrelaterade problem har ökat och samtalen om kokain till Giftinformationscentralen har blivit fler.
Läs mer i rapporten:
Opioider är narkotikaklassade substanser som främst används som starka smärtlindrande läkemedel, men som också används olagligt då de kan ha berusande effekter. Opioider utvinns från opiumvallmo (kallas då opiater) eller framställs syntetiskt. Exempel på olika opioider är
- illegala substanser som heroin
- narkotikaklassade läkemedel som morfin, metadon, tramadol och oxikodon
- nya syntetiskt framställda opioider som fentanylanaloger och nitazener.
Alla sorters narkotika medför hälsorisker, men opioider är den typ av narkotika som har stor risk för beroende och som oftast bidrar till dödsfall genom överdoser.
I Sverige är användningen av heroin sällsynt. Mindre än 0,1 procent av den vuxna befolkningen uppger att de har använt heroin under det senaste året. Ungefär 3 procent av den vuxna befolkningen uppger att de använt narkotikaklassade smärtstillande läkemedel på ett icke-förskrivet sätt.
Vi vet inte hur många i Sverige idag som har ett opioidberoende eftersom det saknas aktuella och tillförlitliga uppskattningar. Men ungefär 8 000 personer har årligen kontakt med hälso-och sjukvården för huvuddiagnosen opioidberoende. Vi arbetar med att ta fram en uppskattning av antalet personer som använder opioider utanför hälso- och sjukvården i Sverige.
De flesta som använder opioider utskrivet på recept gör det under en begränsad tid utan att utveckla ett beroende. Men långvarig eller regelbunden användning, särskilt av illegala opioider, ökar risken för allvarliga skador, till exempel
- nedsatt andning och andningsstillestånd
- beroende
- kognitiva nedsättningar
Vid opioidberoende spelar läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende (LARO) en avgörande roll för att bland annat minska antalet dödsfall.