Tre parallella dialoger

Under dialogen kom det fram att många använder Folkhälsomyndighetens data, framförallt på kommunal nivå när det är möjligt. Faktabladen om folkhälsa uppskattas, både för fördjupning och för en snabb överblick. Kolada som finns på SKR:s webbplats – knyter ihop flera datakällor och ger en enkel och tillgänglig presentation. Kolada används ofta eftersom tillgången till data är bredare än enbart folkhälsodata.

Övriga verktyg som nämndes under dialogen var bland annat: Hälsosamtalet i skolan, GIS-verktyg, Enkäter från Liv och hälsa ung, och Hälsobarometern. Här nämndes också andra myndigheters data, exempelvis Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens.

De små kommunerna uttrycker ett stort behov av data och önskemål om data som är lätt att ta till sig och sprida. Det finns också behov av strategiskt stöd från kommunledningen. Analysstöd är viktigt och det finns behov av guider för hur man använder och tolkar data. Även hälsoekonomiska analyser kopplade till data vore önskvärt. Snabbguider till myndighetens rapporter som kan göra det tydligare vad och var man kan hitta och läsa mer. Samtidigt kom det fram att det inte behövs mer data, snarare bättre samordning av den data som finns.

Öppna jämförelser är en bra källa för tillgång till data. Det behövs mer stöd i analys av och kommunikation kring data för att stötta steget från data till prioriteringar. Folkhälsomyndigheten borde uppmärksamma datasläpp med mer kommunikation. Underlag kring datas tillförlitlighet och enkel presentation av data till politiker efterfrågas också.

Sammanfattande observationer:

• Kolada och regionala sammanställningar är de mest använda verktygen.
• Det finns behov av analysstöd, guider och utbildning för att tolka och använda data.
• Det lyfts önskemål om bättre samordning av befintliga data.

Konkreta resultat från dialogen:

• Folkhälsomyndigheten kan bli bättre på att kommunicera och samordna datasläpp.
• Det skulle vara bra med hjälptexter för myndighetens webbverktyg, för att bättre förmedla vilka data och verktyg myndigheten har.
• Hur kan Folkhälsomyndigheten arbeta mer med vägledande guider för hur man använder data? Det skulle också vara önskvärt med nivåer att sträva efter, hur vet man till exempel om ett utfall är bra eller dåligt?

Dialogen inleddes med en genomgång av regeringsuppdragets bakgrund, syfte och övergripande inriktning. Uppdraget handlar om att utveckla ett nationellt stöd för kommuner och regioner för att designa och mäta effekterna av folkhälsoinsatser. Därefter presenterades de prioriterade utfallsområden som är vägledande för uppdraget.

För att skapa en gemensam och konkret förståelse för hur utfallsfokuserade arbetssätt kan tillämpas i praktiken presenterades även fiktiva, men verklighetsnära, case. Casen används för att illustrera återkommande utmaningar i övergången från idé till handling, exempelvis kopplat till styrning, finansiering, ansvarsfördelning, samverkan och uppföljning av effekter.

Utifrån denna gemensamma grund diskuterade deltagarna i mindre grupper, med stöd av workshopledare. Dialogen fokuserade på två övergripande kategorier av stödbehov. Den första rörde generellt stöd, som metoder, mätning, analys, kunskap, strukturer, ekonomiska modeller och former för samverkan. Den andra kategorin handlade om verksamhetsnära eller operativt stöd, med fokus på praktiska förutsättningar, som ekonomi, kompetens, data, arbetssätt, organisationskultur och styrning.

I dialogen diskuterade deltagarna och gav konkret feedback på vilket innehåll som bör ingå i ett generellt respektive verksamhetsnära stöd inom ramen för regeringsuppdraget. Dialogen utgick från ett antal övergripande och mer konkreta frågeställningar som syftade till att belysa hur stödet bör utformas för att vara relevant, användbart och genomförbart i kommuners och regioners vardagsarbete.

Centrala frågor i dialogen var bland annat:

• Vilket innehåll behöver ingå i ett generellt stöd för att stärka kommuners och regioners förmåga att arbeta med utfallsfokuserade arbetssätt och investeringsmodeller?
• Vilket innehåll behöver finnas i ett verksamhetsnära eller operativt stöd för att underlätta praktiskt genomförande lokalt?
• Vilka komponenter i stödet bedöms vara viktigast respektive mest genomförbara på kort och medellång sikt?
• Hur kan stödet bidra till att gå från tidsbegränsade projekt till mer långsiktiga och hållbara arbetssätt?

Genom att diskutera dessa frågor fick deltagarna möjlighet att både ge konkreta inspel på innehåll och att gemensamt prioritera de delar av stödet som bedömdes ha störst praktisk nytta.

Dialogen resulterade i en tydlig samstämmighet kring flera gemensamma behov. Ett genomgående tema var behovet av konkretisering, i form av praktiska verktyg, mallar och tydliga exempel från svensk kontext. Deltagarna lyfte även behovet av argumentationsstöd för att kunna förankra utfallsfokuserade arbetssätt och investeringsmodeller gentemot politisk och organisatorisk ledning.

Enkelhet framhölls som en viktig princip, med efterfrågan på gemensamma begrepp och strukturer som underlättar samarbete mellan olika professioner och sektorer. Slutligen betonades vikten av långsiktighet, där stödet behöver bidra till att gå från tidsbegränsade projekt till mer hållbara arbetssätt i ordinarie verksamhet.

Utifrån dialogen identifierades även tydliga inriktningar för hur stödet kan utformas. För webbstöd efterfrågades ett samlat och lättillgängligt innehåll med verktyg, exempel och information om möjliga finansieringsvägar. Utbildningsinsatser bör prioritera områden såsom hälsoekonomisk analys, effektlogik och tvärsektoriellt arbete. Rådgivning och mer verksamhetsnära stöd, kapaciteten för genomförande, lärande och systematiskt arbete över tid.

1. Individuell reflektion utifrån en modell för ett systematiskt folkhälsoarbete.
2. Gruppdiskussion om behov av stöd, samt en prioritering av stöd i varje steg i modellen.
3. Presentera prioriteringar i storgrupp med motivering.

Den övergripande frågeställningen var vilka stöd som behövs för att stärka arbetet för en god och jämlik hälsa i kommuner och regioner. Utgångspunkten i dialogen var de fyra centrala stegen i modellen för ett systematiskt folkhälsoarbete; Behovsanalys, planering, genomförande och uppföljning.

• Vilka är de största utmaningarna inom varje steg?
• Vilket steg är viktigast att ta fram stöd inom och varför?
• Vilken typ av stöd behövs?

Resultatet av dialogen blev ett antal prioriterade behov av stöd inom varje centralt steg för ett systematiskt folkhälsoarbete. Resultatet kan vägleda myndighetens fortsatta arbete med att stödja kommuner och regioner i arbetet för en god och jämlik hälsa.

Behovsanalys: Kunskap om olika data och hur man kan analysera den samt verktyg och tekniska lösningar för det. Invånarinvolvering – hur man kan föra samtal med invånarna.

Planering: Gå från behov till planering; modeller, metoder och insatser för prioritering, sambandsanalyser, planering. Hur kan man arbeta med synergier mellan utvecklingsområden; hur planera, göra tillsammans och få ihop helheten, struktur för samverkan. Stöd för ett systematiskt arbetssätt; förtydliga vad som behöver göras, mallar och hälsoekonomiska analyser.

Genomförande: Stöd för systematiken i processen som är enkelt att använda i praktiken. Stöd för resurssättning, roller och mandat, förankring och styrkedjor.

Uppföljning: Stöd för hur man utvärderar och analyserar effekter och processer. Strukturstöd – att få ihop olika förvaltningar och verksamheter. Visualiseringsverktyg för resultat.