Friluftsliv och hälsa – det här visar statistiken

Skillnader i naturvistelse mellan olika grupper

Kön, ålder och trender över tid

• Kvinnor vistas oftare ute i naturen än män.
• Äldre är ute mer än unga. Barns utevistelse har minskat mellan 2011 och 2019, medan ungdomars utevistelse har ökat sedan 2009.
• Ungdomar (16–25 år) var ute i naturen varje vecka i större utsträckning 2024 än tidigare, med lika stor andel tjejer och killar.
• Under pandemin ökade vuxnas utevistelse, men har därefter återgått till de nivåer som rådde innan.

Statistik från olika enkätundersökningar till befolkningen visar sammantaget att det är vanligare att kvinnor vistas ute i naturen än män.

Figur 1. Andelen kvinnor och män som vistas ute i naturen varje vecka eller ganska ofta/mycket ofta (procent).

Det finns ett samband mellan utbildningsnivå och utevistelse. Ju högre utbildningsnivå, desto större andel vistas i park-, natur- eller grönområden varje vecka.

Figur 2. Andelen unga (16–25 år) som har varit ute i naturen och promenerat i skogen, vandrat, fiskat eller jagat varje vecka, 2009–2024, fördelat efter kön (procent).

Bakgrund, födelseland och ekonomi

• Personer födda i Sverige eller övriga Norden vistas ute i naturen oftare än personer födda i övriga Europa eller utanför Europa.
• Längre utbildning eller högre inkomst ökar sannolikheten att vistas ute i naturen. Bland personer med de lägsta inkomsterna var 54 procent ute, jämfört med 67 procent bland de med högst inkomst.
• Personer med funktionsnedsättning vistas ute i naturen mindre än personer utan funktionsnedsättning.

Det är vanligare att vuxna som är födda i Sverige eller Norden vistas ute jämfört med vuxna födda i övriga Europa och särskilt jämfört med födda utanför Europa.

Figur 3. Andelen vuxna som vistas ute i naturen varje vecka, fördelade efter födelseland (procent).

Figur 4. Andelen vuxna som vistats i park-, natur- eller grönområden (HLV och MHE) respektive skog och mark (ULF) varje vecka, fördelade efter utbildningsnivå (procent).

Regionala skillnader

• I storstadsregioner vistas människor mindre ute i naturen än i mer glest befolkade regioner.

Naturvistelsens betydelse för hälsa

Det finns tydliga samband mellan utevistelse och hälsa:

• Personer som ofta är ute i naturen har högre sannolikhet att uppleva god allmän hälsa och psykiskt välbefinnande.
• De som vistas ute lite har större risk för psykisk påfrestning.

Att vistas i naturen kan främja hälsan, men psykisk ohälsa kan också vara ett hinder som gör det svårare att ta sig ut och vistas i naturen.