Så kan vi förbättra matmiljön

Matmiljön runt omkring oss ger oss de grundläggande förutsättningarna för vilken mat vi köper och äter. Det handlar om en mängd faktorer som hur vi ser på mat, de platser och situationer där vi möter mat och de förutsättningar som påverkar vår tillgänglighet till mat. Genom att arbeta med att förbättra matmiljön kan vi skapa ett samhälle som ger bättre forutsättningar för hälsosamma matvanor och en mer jämlik hälsa.

Om matmiljö

Arbeta nationellt för en hälsofrämjande matmiljö

På nationell nivå kan staten och andra aktörer som agerar på en nationell nivå verka för en hälsofrämjande matmiljö. Staten kan använda styrmedel såsom lagar, regelverk, kontroller och uppföljningar, riktade statsbidrag, skatter, subventioner och avdragsmöjligheter. Styrmedel som ofta diskuteras, och används i flera länder, är skatter och subventioner och reglering av marknadsföring. Även näringslivet använder styrmedel såsom marknadsföring, prissättning och utbud.

Forskning visar att:

• högre priser sannolikt leder till minskade köp,
• lagstadgade regleringar ger bättre effekt än frivilliga åtaganden.

Styrmedel för livsmedelskonsumtion

Förslag på hur vi kan arbeta för en bättre matmiljö i Sverige

För att fler ska kunna äta hälsosamt och hållbart behövs insatser som förbättrar matmiljön. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har pekat ut fem viktiga insatsområden som kan vägleda aktörer och skapa förändring:

1. En marknad som stödjer en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion
2. En offentlig sektor som främjar en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion
3. Samarbete mellan offentliga och kommersiella aktörer för att främja en hållbar och hälsosam matmiljö
4. Öka kompetensen hos viktiga aktörer i livsmedelssystemet
5. Det offentliga ska främja kunskapsutveckling och kunskapsspridning

Läs mer om insatsområdena samt förslag på nationella mål och uppföljning i rapporten.

Arbeta lokalt och regionalt för en mer hälsofrämjande matmiljö

Kommuner och regioner har ett långtgående ansvar för att främja sina invånares hälsa. Exempel på vad kommuner och regioner kan göra:

• Besluta om en måltids-eller kostpolicy och säkerställa att den gäller överallt. Sim- och sporthallar, liksom idrottsevenemang bör exempelvis även omfattas.
• Bjuda in näringslivets företrädare till dialog om hur kommun, näringliv och civilsamhälle gemensamt kan arbeta för att förbättra den lokala matmiljön. Exempelvis kring vilka livsmedel som görs tillgängliga för barn och unga.
• Välja aktörer med ett hälsosamt utbud. I er planering av samhällsservice och näringslivsutveckling kan ni välja aktörer som främjar försäljningen av ett hälsosamt utbud
• Formulera och besluta om gemensamma regionala och kommunala mål. Regioner kan förslå mål för folkhälsan och arbetet med matmiljö i regionala utvecklingsstrategier (RUS). Kommuner kan lyfta frågan exempelvis i samverkansforum eller remissrundor.

Skillnader i matmiljön mellan platser och grupper

Vår omgivning och de sociala normer som råder påverkar hur vi ser på mat, måltider och vad vi väljer att äta. I Sverige finns många olika matkulturer, och matmiljön kan se väldigt olika ut beroende på var i landet man bor och vilka socioekonomiska resurser som finns i området. Det gäller allt från vilken mat som finns tillgänglig till hur den marknadsförs.

Genom en genomtänkt och hälsomedveten planering av matmiljön på samhällsnivå kan vi skapa bättre förutsättningar för konsumtion av hälsosam mat och för en mer jämlik hälsa.

Matmiljön behöver utformas så att den särskilt skyddar sårbara grupper, till exempel barn och ungdomar eller personer med funktionsnedsättning.

Barns matmiljö – ett särskilt viktigt område

Barn och unga har inte samma möjligheter att styra över sin vardag eller de miljöer de vistas i som vuxna. Samtidigt har de rättigheter genom barnkonventionen till bästa möjliga hälsa. Därför har vi vuxna ett särskilt ansvar för att skapa ett samhälle där barn ges goda förutsättningar att äta hälsosamt.