Här berättar vi kort om faktorer i inomhusmiljön som påverkar hälsan, och ger generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa kan bidra till en god inomhusmiljö med fokus på barns hälsa.
Likt vuxna så tillbringar barn en stor del av sin tid inomhus. Utöver bostaden är förskolan och skolan viktiga inomhusmiljöer för barn. Skolmiljön har också en viktig kompensatorisk funktion för att minska sjukdomsbördan bland barn och utjämna hälsoklyftor. Därför är det särskilt viktigt att dessa miljöer främjar barns hälsa och utveckling.
Hälsoeffekter av inomhusmiljöer för barn
Åtgärder för att förbättra barns inomhusmiljö
Satsa på ventilation, städrutiner och materialval
För en god inomhusmiljö behövs bra ventilation, städ- och hygienrutiner samt medvetna materialval. Detta bidrar till att minska exponeringen för föroreningar, damm och mögel, vilka kan orsaka luftvägsbesvär och andra hälsoproblem hos barn.
Som verksamhetsutövare kan du ställa krav på kemikaliesmarta produkter och material i upphandlingar. Det minskar exponeringen för hälsofarliga ämnen i barnens vardagsmiljöer.
Tillsynsvägledning om inomhusmiljön i skolor och förskolor
Öka avståndet till trafiken och ge plats för mer grönska
Vi kan också förbättra barns inomhusmiljö genom att arbeta med utomhusmiljön. Biltrafiken är en betydande källa till luftföroreningar och buller – föroreningar som överförs till inomhusmiljön. Därför är avståndet mellan förskolor, skolor och trafik av betydelse.
Minskad biltrafik ger dessutom ökad trafiksäkerhet och mer plats för grönska. Parker och naturområden främjar lek, rörelse och kan bidra till att minska exponeringen för luftföroreningar och buller. Skuggande träd minskar också den värme som lagras i byggnaden. I täta städer med många hårdgjorda ytor och lite grönska kan utomhustemperaturen bli flera grader högre än i omgivande landsbygd. Mer träd och grönska stärker också samhällets klimatanpassningsförmåga.