Ta del av våra tidigare Miljöhälsorapporter
Miljöhälsorapport 2013 finns att tillgå på Karolinskas webbplats, övriga rapporter är publicerade hos Folkhälsomyndigheten.
Miljörelaterad hälsa i befolkningen
Miljöhälsoenkäten följer upp hur boende och närmiljö påverkar hälsan. Resultaten sammanställs i Miljöhälsorapporter som ger underlag för beslut som främjar en hälsosam miljö för alla. Här hittar du aktuella trender och förändringar över tid.
Miljöhälsorapporterna presenterar resultat från Miljöhälsoenkäten
Miljöhälsorapporteringen bygger på resultat från Miljöhälsoenkäten, som Folkhälsomyndigheten genomför vart fjärde år. Varannan gång för vuxna och varannan gång för barn.
All data från Miljöhälsoenkäten finns att tillgå i vår statiskdatabas genom visualiseringsverktygen:
Resultaten presenteras även i målgruppsanpassade rapporter och interaktiva faktablad, vilka ger en överblick över de viktigaste trenderna och faktorerna inom miljörelaterad hälsa.
Det handlar i första hand om hur människor påverkas av sin inomhus- och närmiljö runt bostaden, skolan och arbetet. Enkäten speglar även hur levnadsvanor och beteenden påverkar exponering för olika miljöfaktorer, genom frågor om till exempel mat- och solvanor, utomhusvistelse, transporter och om man tatuerat sig eller färgat håret. Syftet är att
- Visa hur miljöfaktorer som exempelvis luftkvalitet, buller, grönska och inomhusmiljö påverkar hälsan.
- Belysa skillnader mellan olika grupper i samhället.
- Ge underlag för planering och beslut som främjar en god och jämlik hälsa.
Så här använder du resultaten
Tidigare koncentrerades miljöhälsorapporteringen under en samlad Miljöhälsorapport som täckte enkätens alla ämnesområden. Från och med Miljöhälsoenkät 2023 är rapporteringen istället uppdelad i olika målgruppsanpassade publikationer för att bättre komma till användning inom olika verksamheter.
Rapporterna och de interaktiva faktabladen hjälper dig att:
- Följa upp hur befolkningens miljörelaterade hälsa utvecklas.
- Identifiera områden där insatser behövs för att förbättra boende- och närmiljö.
- Få kunskap om hur olika miljöfaktorer som luftföroreningar, buller, temperatur, fukt och mögel påverkar hälsan.
Övergripande resultat och analyser av olika trender presenteras i en rapport om boende och närmiljö, som även kompletteras med fördjupade analyser om olika miljöfaktorer.
Rapporter och interaktiva faktablad
- Interaktivt faktablad Miljöhälsoenkäten (FolkhälsoStudio)
- Interaktivt faktablad om buller (Miljöhälsoenkäten) (FolkhälsoStudio)
- Miljömålsindikatorer på regionnivå (Miljöhälsoenkäten) (FolkhälsoStudio)
- Boende- och närmiljö påverkar vår hälsa – Miljöhälsorapport 2024
- Tillgång till vistelse i grönområden – Resultat från Miljöhälsoenkäten 2023
- Allergi och överkänslighet – Resultat från Miljöhälsoenkäten 2023
Miljöhälsorapport 2024
Allt fler upplever hälsoproblem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter som kan kopplas till miljön i och runt deras hem. Socioekonomiska faktorer, som utbildning och inkomst, påverkar tillgången till en hälsofrämjande miljö.
Barn, äldre och personer med allergi eller astma är särskilt känsliga för miljöfaktorer.
Miljöhälsorapporten visar bland annat på en ökande störning av trafikbuller i befolkningen, vilket bidrar till sömnsvårigheter.
Figur 1. Andel (procent) som uppger att de har svårt att somna eller blir väckta minst en gång i veckan på grund av trafikbuller, uppdelat på ålder.
Det är också allt fler personer som rapporterar besvär av inomhustemperaturen i bostaden. Framförallt har besvären av för varm temperatur under sommarhalvåret ökat, men även besvären av för kalla temperaturer vintertid.
Figur 2. Andel (procent) som uppger att de dagligen har besvär av inomhustemperaturen.
Ytterligare några resultat från Miljöhälsorapporten 2024
- 22 procent av personer födda utanför Europa bor trångt. Det är mer än dubbelt så många som i övriga befolkningen.
- Nästan fyra av tio i befolkningen anger att de är allergiska eller överkänsliga mot pollen. Förekomsten har ökat under 2000-talet.
- Ungefär 30 procent oroar sig ofta eller alltid för klimatförändringen och dess konsekvenser för hälsan.
- Exponeringen för miljötobaksrök har minskat tydligt. I dag uppger 2 procent att de dagligen utsätts för passiv rökning, jämfört med 7 procent år 2007.
- Kvinnor och äldre vistas oftare i grönområden än män. Unga vuxna (18–29 år) besöker natur- och parkområden mer sällan än tidigare. Personer med funktionsnedsättningar och personer födda utanför Europa anger också att de har sämre tillgång till grönområden.